Allmänt om äganderätt finns att läsa ovan182, detta avsnitt berör äganderätten i enkla bolag.
Enkla bolag är inte juridiska personer, vilket innebär att någon bolagsegendom, i den meningen att bolaget äger egendomen, inte kan förekomma. Begreppet bolagsegendom får därför betydelsen: ”egendom som används i det enkla bolagets verksamhet”. På samma sätt kan skulder som uppkommit i anledning av det enkla bolaget, men som givetvis inte kan bäras av detta, ges beteckningen ”bolagsskulder”.183 Sandström konstaterar att det finns problem kring äganderätten i enkla bolag. Problematiken berör den omständigheten att det enkla bola- get inte kan äga någon egendom. Bolagsmännen själva måste därför äga egendomen, frågan är hur detta ägande skall ske. Bolagsmännen kan äga egendomen personligen eller med sam- äganderätt.184 Faktum är emellertid, att om ägandet sker med samäganderätt är lag (1904:48 s. 1) om samäganderätt185 inte tillämplig på förhållanden mellan bolagsmän, enligt 19 § SamägL.
I praxis har reglerna om samäganderätt i stor utsträckning används analogt i de fall när annan lagstiftning inte funnits för handen, vilket alltså inte är möjligt avseende förhållanden som klassas som enkla bolag. Att lagen om samäganderätt inte kan användas, när det är fråga om enkla bolag har gett upphov till vissa gränsdragningsproblem som fått lösas i praxis.
SamägL tillämpades analogt i NJA 2006 s 678, bestämmelsen i 6 § lagen (1904:48 s. 1) om sam- äganderätt ansågs analogt tillämpliga i ett fall gällande en samägd arrenderätt där lagstiftningen inte tillhandahåller någon annan metod för att lösa konflikter mellan samägarna.
Gränsdragningsproblemen kring samäganderätt kontra enkelt bolag har prövats i NJA 1980 s 547. I fallet förvärvades en fastighet som för bostadsändamål för två personer, vilka i enkelt bolag
180 Sandström, Torsten. Handelsbolag och enkla bolag. s. 56. 181
Se t.ex. NJA 1997 s 211.
182 Se s. 23ff ovan.
183 Nial, Håkan. Handelsbolag och enkla bolag. s. 374f. 184 Sandström, Torsten. Handelsbolag och enkla bolag. s. 43. 185 Samäganderättslagen, härefter SamägL.
bedrev yrkesmässigt fiske, med hänsyn till fastighetens anknytning även till fisket ansågs fastig- heten ingå i bolagsförhållandet. HD anförde: ”Övervägande skäl talar därvid för att förvärvet betingats främst av det gemensamt bedrivna fisket och att A och B därför avsett att fastigheten skulle ingå i det föreliggande bolagsförhållandet. På grund härav är samäganderättslagen icke tillämplig.”
Högsta domstolen uttalade i NJA 1980 s 547, att om att egendom köps och åsyftas användas inom ramen för det enkla bolagets verksamhet, helt eller delvis, är inte samäganderättslagen tillämplig, även om bolagsmännen inte avtalat om några villkor beträffande egendomen i bolagsavtalet.
I doktrin återfinns flera skiljda åsikter i fråga om äganderätten i enkla bolag. De tre författarna som får anses representera tre av de viktigare åsikterna är Nial, Karlgren och Lindskog.
Lindskog tar, vad gäller äganderätten i enkla bolag, fasta på den regeln som står att finna i 4 kap 5 § BL. Denna regel innebär att endast den bolagsman som företar rättshandling blir be- rättigad och har skyldigheter i anledning av rättshandlingen. Undantaget från denna regel är om flera bolagsmän deltagit vid slutande av avtalet. Detta anser Lindskog skall tolkas på så vis att den, eller de, andra bolagsmän som deltagit i avtalet måste utgöra part i avtalet.186 Lindskog påpekar dock att detta prövats i praxis187 med ett helt annat utfall.
NJA 1923 s 375 rörde ett avtal som ingåtts för ett icke registrerat aktiebolag. En närvarande bolagsman ansågs bunden eftersom denne till synes intagit partsställning i avtalet, trots att han inte skrivit på avtalet. Domstolen tog emellertid fasta på ABL:s regler188 i det aktuella målet. 2 kap 26 § ABL stadgar att även de som deltagit i beslutet är bundna, något som domstolen i NJA 1923 s 375 tog fasta på. Lindskog menar emellertid att detta är en skillnad mot BL:s regler och att i fall när det gäller oregistrerade aktiebolag borde till och med ett samtycke räcka för att binda övriga bolagsmän.189 Avgörande torde emellertid vara bolagsmannens handlande vid avtalsslutet, om bolagsmannen handlar på så vis att tredje man har fog att anta att avtalet skall binda samtliga närvarande trots att bara en av dem skriver på borde bundenhet uppstå. Lindskog menar att detta skall tolkas på så vis att regeln i 4 kap 5§ BL bara utgör en extern bundenhet gentemot tredje man.190 In dubio, till exempel om vem i det enkla bolaget som slutit avtalet inte är möjlig, skall
186 Lindskog, Stefan. Lagen om handelsbolag och enkla bolag – en kommentar. s. 1087. 187
NJA 1923 s 375.
188
2 kap 26 § ABL.
189 Lindskog, Stefan. Lagen om handelsbolag och enkla bolag – en kommentar. s. 1087f. 190 Lindskog, Stefan. Lagen om handelsbolag och enkla bolag – en kommentar. s. 1088.
bolagsmännen svara solidariskt.191 I NJA 1877 s 53 dömde domstolen att bötesansvar inte kan uppstå solidariskt. Fallet rörde att tredje mans egendom skadats när bolagsmännen utfört ett uppdrag. Den skadelidande tredje mannen fick ersättning för skadan av bolagsmännen, men några böter kunde det inte bli fråga om emedan det inte gick att utreda vem av bolagsmännen som var ansvarig och ett enkelt bolag inte kan bära en sådan skyldighet som en bot innebär. Böter är personliga och kan inte ansvaras för solidariskt.
Det enda undantaget Lindskog anser skall medges är de avtalade. 4 kap 5 § BL är dispositiv och bolagsmännen kan avtala bort paragrafen. Lindskog menar att en tillämpning av 4 kap 5 § BL förutsätter att bolagsmannen som sluter avtalet fått att sluta detta avtal i uppdrag av övriga bolagsmän.192 För att övriga bolagsmän skall bli bundna krävs emellertid ett fullmaktsuppdrag av övriga bolagsmän. Lindskog uttrycker bestämt sin uppfattning att det inte räcker att hand- landet sker å bolagets vägnar eller i dettas intresse, något som också skulle eliminera möjlig- heten för konkludenta uppdrag från bolagets sida. Här hänvisar Lindskog till Nials193 ut- talande avseende att ställningsfullmakter torde kunna tillämpas, men att bolagsförhållandet som sådant inte skulle ge upphov till någon fullmakt. I detta avseende torde Lindskog ha rätt, dock måste erinras att detta handlar om undantagen genom avtal. En ställningsfullmakt skulle kunna uppstå konkludent. Lindskog erkänner således inte att någon presumtion om sam- ägande eller liknande skulle kunna föreligga, något som framgår tydligt av att han påpekar att Karlgrens antagande avseende samägande baserat på bolagsmannens syfte måste vara helt felaktiga.194
Karlgren anser att alla delägare borde bli berättigade till egendomen om den bolagsman som slöt avtalet haft detta som syfte vid avtalsslutet.195
Nial instämmer med Karlgren, men går ett steg längre. Nial menar att 4 kap 5 § BL bara reglerar förhållandet till tredje man, inte sakrättigheterna mellan bolagsmännen. Inga andra än de som deltagit vid avtalsslutet när egendomen förvärvades kan förvärva äganderätt till egen- domen. Dock skulle reglerna om avtal till förmån för tredje man kunna tillämpas. Nial anser
191 Lindskog, Stefan. Lagen om handelsbolag och enkla bolag – en kommentar. s. 1088. 192 Lindskog, Stefan. Lagen om handelsbolag och enkla bolag – en kommentar. s. 1088. 193 Nial, Håkan. Om handelsbolag och enkla bolag. s. 367.
194 Lindskog, Stefan. Lagen om handelsbolag och enkla bolag – en kommentar. s. 1089, not. 30. 195
Karlgren, Hjalmar. Studier över privaträttens juridiska personer och samfälligheter utan rättspersonlighet. s. 216f. Cit. Av Nial, Håkan. Om handelsbolag och enkla bolag. s. 382.
att det vore felaktigt att dra slutsatsen att egendom som förvärvas för bolagets verksamhet skulle tillhöra antingen bolagsmannen som slutit avtalet eller vara jämt fördelad mellan de bolagsmän som deltagit i avtalet. Situationen torde vara mer avancerad än så.196 Istället menar Nial att bolagets syfte får betydelse, detta förutsatt att syftet manifesterats, med det torde avses att bolagets syfte måste vara uppenbart. Även om Nial inte uttrycker det direkt verkar det som om Nial anser att presumtionsreglerna som han förespråkar i avseende på ägande- rätten i handelsbolag197 skall tillämpas även i fråga om enkla bolag.198
En tillgång som bolagsman skjutit till bolaget har bolagsmannen fri dispositionsfrihet över. Hur tillskjuten egendom skall användas kan och bör, därför regleras i avtal. Till exempel kan bolagsmannen förbehålla sig äganderätten, men ge bolaget nyttjanderätt till egendomen.