• No results found

3.1 Skolledarna och lärarna

3.2.2 Ämnesinnehåll och arbetssätt

Denna kategori består av spetsutbildningarna i Entreprenörskap, Finansekonomi, Forskar NA, Hållbar utveckling, och Samhällsvetenskap och humaniora, som alla har det gemensamt att deras identitet och utformning karakteriseras av samspel mellan ämnesinnehåll och arbetssätt. Spetsen Entreprenörskap beskrivs av lärarna som tydligt ekonomisk med inriktning mot före- tagande och entreprenörskap. På högskolan läser eleverna antingen en kurs i marknadsföring eller en kurs med inriktning mot att utveckla affärsidéer. Förutom dessa fördjupade ämneskun- skaper poängteras vikten av att eleverna utvecklar ett vetenskapligt förhållningssätt där de lär sig att arbeta utifrån en teoretisk referensram. Lärarna menar att målet är att eleverna ska klara hela processen, att ställa frågor, att veta hur man genomför olika undersökningsmetoder och att kritiskt kunna analysera och reflektera över både resultat och processen som sådan.

Eleverna bedriver inom entreprenörskap en del av sina studier i projekt där företagsföreträdare fungerar som mentorer. Lärarna betonar att det också finns tydliga krav på hur projektrappor- ten ska struktureras och presenteras och på vilka sätt slutsatser behöver beläggas och hur källor ska anges. En lärare från högskolan ger feedback vid projektredovisningarna som har likheter med de redovisningar som görs inom högskolan med opponent och respondent.

Finansekonomi ses som en vidareutveckling av den tidigare etablerade lokala ekonomiutbild-

ningen med nära kopplingar till bank, försäkring och finansiering. I förhållande till det har spetsutbildningen inneburit att en utvidgning mot det internationella tillkommit, liksom eko- nomi i förhållande till samhällsbyggnadsfrågor, särskilt inom fastighetsområdet. Programmet sägs vara unikt i landet. Det är mycket mera fokuserat på finansieringsfrågor än andra gymna- sieutbildningar i ekonomi. De kurser som ger programmet dess profil är lokalt utvecklade kur- ser i finansieringsekonomi som fördjupning.

Eleverna studerar matematik upp till Matematik E eller steg 4. Det är ett till två steg längre än inom närmast motsvarande nationellt gymnasieutbildningsprogram. Innehållet i programmet hänger till viss del ihop med de antagningskrav som deras samarbetspartner inom högskolan har ställt upp. Eleverna skolas in i ett vetenskapligt förhållningssätt som är en förutsättning för att de ska kunna studera finansekonomi på högskolenivå. Lärarna bedöms behöva lyfta nivån på undervisningen i vetenskapligt tanke- och arbetssätt, inte bara i ekonomiämnena inom ut- bildningen, utan även samhällskunskapsämnet. ”Eleverna måste kunna producera ”saker [som håller måttet] när de kommer dit” (Finansekonomi, intervju med studierektor och lärare). I första halvan av vårterminen i trean har eleverna all sin undervisning på KTH. En av lärarna deltar då som regel alltid i den undervisning som ges eleverna på KTK. Det motiveras av att de vill veta vad eleverna undervisas i och att vara ett stöd för dem i deras studier.

I spetsutbildningen Forskar-NA ligger fokus på ett undersökande, forskande arbetssätt i de naturvetenskapliga ämnena och syftar till att eleverna ska bli ”bra på att ställa frågor” och kunna ta ansvar och ”arbeta mer fritt”.45

Detta arbetssätt förväntas leda till både större bredd och fördjupade ämneskunskaper i de naturvetenskapliga ämnena. Men det spiller även över på programmets övriga ämnen. I historieämnet jobbar man aktivt med källkritik och det veten- skapliga hantverket uppmärksammas under lektionerna mer än det kanske görs i andra pro- gram. Detta ska göra eleverna väl förberedda för universitetsstudier. I tredje årskursen läggs stort fokus på de högskoleförberedande kurserna och programmets schema läggs efter universi- tetskursens schema för att möjliggöra att eleverna i så stor utsträckning som möjligt följer undervisningen på universitetet. Också det avslutande projektarbetet kopplas ihop med univer- sitetskurserna. Projektarbetet stäms av mot gymnasieprogrammet. Därefter görs en fördjupning av projektarbetet i relation till universitetskursen med handledare från universitetet motsva- rande 7,5 högskolepoäng.

I intervjun med programansvarig studierektor för Hållbar utveckling framställdes spets som en fråga om ”att eleverna får gå ner på djupet i samhällsfrågorna som rör hållbar utveckling…

45

26

gå från den grunda faktakunskapen, som inga utbildningar stannar på… att gå ända ner till forskarnivån i princip. (Hållbar utveckling, programansvarig studierektor)

Eleverna ska:

… kunna koppla ihop de olika specialiteterna, att kunna koppla in samhällsvetenskap och naturvetenskap, att verkligen kunna förstå problematiken i hållbar utveckling […] att de kan röra sig med de begreppen, korrekta begreppen, att kunna dra slutsatser och hitta problem och förslag till lösningar och också ha en vetenskaplig grund. (ibid.)

I lärarintervjun sa en av lärarna att spetsutbildning handlar om att ”minska glappet mellan gymnasieskolan och universitet och öka den vetenskapliga förankringen” (Hållbar utveckling, lärare). En annan lärare framhävde nära kontakter till universitet som en högskoleförberedande kvalitet i sig i spetsutbildningen.

Skolarbetet inom Hållbar utveckling är till stor del projektorganiserat. Arbetet med teman sker både enskilt och i grupp. Ambitionen är att projektarbetena ska behandlas på universitetet i form av seminarier i den utsträckning det är möjligt. Deras mål är att de ska ha med aktuella aktörer i varje temakurs. När de pratar om mat, så kan eleverna också få träffa ”en dietist och en ekologisk jordbrukare” (Hållbar utveckling, lärarintervjun). Det sägs vara viktigt för dem att få med ”verkligheten in i undervisningen”. De har försökt att lägga elevernas schema på ett sådant sätt att de ämnen som samverkar med varandra ligger på samma dag för att möjliggöra samarbete över ämnesgränserna.

Universitetet har skapat en kurs för eleverna på spetsutbildningen, men också för andra studen- ter. Kursen går på halvfart kvällstid. Den heter ”Hållbara livsmiljöer 2050”. Den kursen är, liksom projektarbetena inom programmet, ämnesövergripande/flervetenskaplig. I den medver- kar universitetslärare från fem olika ämnen/avdelningar. Den spänner från naturvetenskap till samhällsvetenskap.

I spetsutbildningen Samhällsvetenskap och humaniora menar lärarna att själva spetsen ligger i kombinationen av ämnesinnehåll och arbetsmetod. I årskurs 1 utgörs spetsen av samhällskun- skap, engelska, svenska och digitalt skapande. I år 2 och 3 sker en fördjupning av spetsen ge- nom studier av specialämnen på universitetsnivå såsom vetenskapliga teorier och metoder, kultursociologi och kulturanalys och internationella relationer. När det gäller arbetsmetoder menar lärarna att spetsutbildningen syftar till att förbereda eleverna för universitetsstudier. Detta görs genom att eleverna får använda sig av akademiska arbetssätt såsom seminariedelta- gande, uppsatsskrivning, opponering och försvar av uppsatser. Eleverna förväntas därigenom utveckla en beredskap att med gott resultat genomföra akademiska studier.

Klassens storlek (8 elever) i kombination med elevernas motivation gör det möjligt att genom- föra mer akademiska arbetsformer. Lärarna menar att det tematiska arbetssättet tränar eleverna att ta ansvar, att planera och strukturerar sina studier och att studiemotiverade elever klarar av att ta mycket ansvar.

Sammanfattningsvis utgörs identiteten hos utbildningarna i den diskuterade kategorin ämnes- innehåll och samspel mellan ämnesinnehåll och arbetssätt. I strävan att förbereda eleverna för

högskolestudier ger lärarna inom de aktuella programmen dem studieuppgifter som påminner om och som förbereder dem för de som ges vid universitetet.