• No results found

Ändamålsenlig struktur och estetiskt tilltalande utformning

”Ny bebyggelse bör främst tillkomma i anslutning till eller som en förtätning av redan bebyggda områden på ett sådant sätt att unik kultur och naturmiljö

3.3.1 Ändamålsenlig struktur och estetiskt tilltalande utformning

”Inriktningen är en sammanhållen stad där utbyggnaden ska kopplas till redan

utbyggd infrastruktur, i attraktiva lägen som är tillgängliga med gena gång-

och cykelvägar samt god kollektivtrafik”

Citatet ovan är hämtat från Östersunds kommuns översiktsplan och överensstämmer till stor del med flera andra kommuners inriktning: En majoritet av kommunerna förespråkar en stadsutveckling genom förtätning av befintliga tätorter samt, så långt det är möjligt, längs redan etablerade kollektivtrafikstråk.

I några fall framgår det tydligt att man prioriterar en utveckling som främjar framförallt miljömässiga och sociala värden. Gång, cykel, kollektivtrafik och biltrafik prioriteras i nämnd ordning och det ska vara möjligt för alla att nå ända fram till viktiga målpunkter utan att använda bil. I några planer trycker man även extra på arbetet med stadens grönstruktur och anger riktlinjer för hur befintliga grönområden ska bevaras och utvecklas integrerat med övrig samhällsutveckling.

”Genomfartstrafiken i Sundbyberg ska minska, hastigheterna ska anpassas och kollektivtrafiken byggas ut för att få funktionella förbindelser till och från alla

stadsdelar. Det ska vara enkelt att förflytta sig till fots eller med cykel både mellan de olika stadsdelarna och till angränsande kommuner. Det ska inte vara nödvändigt att åka bil för att ta sig till olika platser i staden”. Sid 9 ÖP Sundbybergs stad

”Det ska byggas ett nät av gång- och cykelvägar till olika mål i tätorterna, dels för att binda samman de tre orterna, dels för att binda samman naturområden inom respektive ort”. Sid

13 ÖP Ljusdals kommun

”Ny bebyggelse och infrastruktur ska så långt möjligt utformas med tanke på att den samtidigt ska kunna bidra till en förbättrad tillgänglighet till rekreationsområden. Vid planering av ny bebyggelse kan det därför bli aktuellt att samtidigt säkerställa områden för rekreationsändamål, inte minst i tätorter och i sjönära lägen”. Sid 11 ÖP Boxholms

17 (42)

RAPPORT

KARLSKRONA 2014-09-30 HÅLLBAR ÖVERSIKTSPLANERING

DELSTUDIE 1: INVENTERING AV ÖVERSIKTSPLA NER p:\3840\3840012-boverket\000\12-text\rapport-del1 rev 20140930.docx

”Stadens grönstruktur ska bibehållas och förlängas som ”gröna kilar” i takt med att staden växer”. Sid 17 ÖP del 2 Strömstads kommun

”Stadslandskapets grönska ska värnas och förbättras. På platser med brist på stadsgrönska eftersträvas nya ”luckparker”. Sid 78 ÖP Karlstads kommun

Knappt hälften av översiktsplanerna anger riktlinjer för hur nya byggnader eller

bebyggelse som traditionellt sett anses störa stads- eller landskapsbild ska utformas och anpassas till platsen:

”Placering av nya byggnader bör ske i traditionella lägen så att de passar in i landskapet. Det kan t.ex. ske i gränslandet mellan åker och skog eller på en väl dränerad höjd.

Nya byggnader i direkt anslutning till eller med tydlig koppling till befintlig bebyggelse anpassas till byns eller husgruppens mönster och karaktär. Nya byggnader bör följa den lokala bebyggelsetraditionens förutsättningar, vilket normalt innebär att lokal bebyggelsetradition tillämpas i proportioner, volymer, material och färger”. Sid 51 ÖP

Nyköpings kommun

"Transformatorstationer som placeras på mark utanför de centrala delarna av staden ska ges en utformning som gör att de harmoniserar med stads- eller landskapsbilden".

Sid 82 ÖP Örebro kommun

"Antenner ska företrädesvis placeras på befintliga höga byggnader (eller kraftledning, belysningsstolpe och liknande infrastrukturanläggningar) istället för i master om detta medför en diskretare placering. Master undviks helt i innerstaden".

Sid 87 ÖP Örebro kommun

När det gäller den estetiska och arkitektoniska kvaliteten handlar riktlinjerna oftast om bostäder och centrummiljöer men i några fall anger man även tydliga riktlinjer för gatumiljön i städernas entréområden:

”Bostäder och boendemiljöer ska utformas med variation och hög arkitektonisk nivå. Ny bebyggelse ska utformas med hänsyn till den befintliga bebyggelsens karaktär och utformning och utformas så att naturliga mötesplatser samt trygga och väl fungerande offentliga rum skapas”. Sid 60 ÖP Södertälje kommun

”Stimulera hög arkitektonisk ambition på väg och infrastrukturelement samt utemiljö och byggnader utmed infarterna”. Sid 59 ÖP Helsingborgs stad

”Utveckla välkomnande entréer till Luleå längs E4:an samt till centrum via Bergnäsbron och Bodenvägen”. Sid 60 ÖP del C Luleå kommun

I enstaka fall förekommer begränsande riktlinjer i syfte att värna ett visst intresse mot framtida konflikter:

”För att säkerställa flygplatsens verksamhet bör bostadsbebyggelse (inklusive fritidshus) ej tillåtas inom den bullerzon som framgår på den kommuntäckande kartan”. Sid 51

18 (42)

RAPPORT

KARLSKRONA 2014-09-30 HÅLLBAR ÖVERSIKTSPLANERING

DELSTUDIE 1: INVENTERING AV ÖVERSIKTSPLA NER p:\3840\3840012-boverket\000\12-text\rapport-del1 rev 20140930.docx

I några av de strategier som redovisas kan man tydligt utläsa hur kommunen bedömt att ett genomförande eller förhållningssätt kan påverka möjligheterna att nå olika mål på såväl nationell, regional som lokal nivå:

”Stadens och regionens kollektivtrafik ska bli attraktivare – det vill säga snabbare,

smidigare, tillförlitligare, bekvämare, säkrare, tryggare och mer lättanvänd för alla grupper i samhället. Det ska locka fler resenärer och bidra till att målen om en attraktiv och hållbar stad uppnås”. Sid 45 ÖP Malmö stad

”En viktig strategi för att nå klimatmålen är att nya bebyggelse- och

verksamhetsområden föreslås längs kollektivtrafikstråk och i orter med befintlig service. Avståndet mellan nya bebyggelsegrupper och regional kollektivtrafik bör inte

överskrida1000 meter. Bostadsområden och områden med arbetsplatser där gång, cykel och kollektivtråk prioriteras och bilberoendet minskar, eftersträvas”. Sid 22 ÖP Halmstads

kommun

”God mark- och planberedskapen så att förutsättningar för utveckling av företagande och boende finns. Detta ger stor valfrihet vid lokalisering av företag och val av bostad. Nya idéer ska prövas för attraktiva bostäder. Översiktsplanen ska stärka kommunens arbete med miljömålet En god bebyggd miljö”. Sid 100 ÖP Vara kommun

”Bebyggelse ska bidra till en god bebyggd miljö där god arkitektur och harmoni med omgivningen är centrala delar”. Sid 31 ÖP Östersunds kommun

Man kan ana att flertalet kommuner har hållbarhetsaspekterna i åtanke redan när de anger sina riktlinjer och i vissa fall kan man utläsa detta direkt i ställningstagandet:

”Kommunen ska bedöma samt anpassa eller kompensera samhällsekonomiska, sociala och ekologiska konsekvenser vid planering av ny bebyggelse”. Sid 36 ÖP del D

Luleå kommun

Några exempel på översiktsplaner där konsekvenser kan utläsas i anslutning till ställningstagandet redovisas nedan:

Ställningstagande:

”Kommunen har aktivt valt att INTE satsa på en huvudort. Byarna, den levande landsbygden, det stilla varsamhetsområdet och de stora naturvärdena är det som kommunen vill utveckla”. Sid 136 ÖP Östra Göinge kommun

Konsekvenser av ovanstående ställningstagande redovisade på samma sida:

”Valet att satsa på flera byar innebär att boende, service och verksamheter sprids ut. Att satsa på befintliga byar är också ett led i att förekomma tomma byar utan service vilket ger minskade arbetstillfällen, mindre folk i byarna och otrygga byar med öde hus.

... transportbehovet ökar och det är svårare att tillhandahålla service inom ett stort och glest befolkat område jämfört med en huvudort.

Valet att satsa på alla byar istället för en huvudort innebär ökade transporter vilket är en negativ miljökonsekvens.

19 (42)

RAPPORT

KARLSKRONA 2014-09-30 HÅLLBAR ÖVERSIKTSPLANERING

DELSTUDIE 1: INVENTERING AV ÖVERSIKTSPLA NER p:\3840\3840012-boverket\000\12-text\rapport-del1 rev 20140930.docx

Positiv miljökonsekvens av valt förslag är att landsbygden blir levande med betydelse för växt- och djurlivet samt odlingslandskapet.

Avseende sociala konsekvenser är alternativet med en huvudort inte aktuellt då övriga byar blir utan utveckling och levande centrum vilket kan skapa otrygga byar”.

Ställningstagande:

”Mer grönska i gaturum ska eftersträvas med målsättningen att kraftigt öka antalet träd på gator och torg (utöver att ersätta gamla och sjuka träd). Den tekniska utvecklingen (skelettjord, ledningsskydd) visar goda möjligheter för plantering i existerande gator”. Sid

36 ÖP Malmö stad

Konsekvenser av ställningstagandet redovisade på samma sida:

”Att skapa mer grönska i den täta staden kräver nytänkande när det gäller planteringsytor, anläggning och underhåll”.

Ställningstagande:

”Helsingborgs utveckling ska fortsätta att bygga på den flerkärniga struktur som pilbilden står för, där utveckling och utbyggnad primärt lokaliseras till centralorten Helsingborg och stationsorterna”. Sid 14 ÖP Helsingborgs stad

Konsekvenser av ställningstagandet redovisade på samma sida: ”Förtätning…

- sparar jordbruksmark

- och förbättrar för kollektivtrafik - det möjliggör resande

- som ger bättre luftkvalitet - och bättre boendemiljöer - som stärker näringslivet - ger fler arbetstillfällen - och mer skatteintäkter - kan investeras i miljön - ger bättre folkhälsa”. Ställningstagande:

”Helsingborgs stad ska förtäta inom redan bebyggda områden utan att ge avkall på högkvalitativ grönska. Vi ska tillvarata befintliga kvaliteter i den lokala miljön och utgå från dessa när vi utvecklar staden”. Sid 26 ÖP Helsingborgs stad

Konsekvenser av ställningstagandet redovisade på samma sida:

”- Förtätning kan leda till minskat antal grönytor

20 (42)

RAPPORT

KARLSKRONA 2014-09-30 HÅLLBAR ÖVERSIKTSPLANERING

DELSTUDIE 1: INVENTERING AV ÖVERSIKTSPLA NER p:\3840\3840012-boverket\000\12-text\rapport-del1 rev 20140930.docx