4.1 Globaliseringen fortsätter
Dagens braskande rubriker om hotande handelskrig, Brexit, populism och nationalistiska agendor kan förleda oss att tro att globaliseringen avstannat eller att ”ensam är stark”. Fakta talar för att det inte är så. Visserligen minskar ökningstakten i den globala handeln på grund av de osäkerheter som nämns ovan och en annalkande konjunktursvacka, men notera att det fortfarande handlar om stora ökningar i reella tal. År 2018 ökade värdet av den globala varuexporten med 10 % och tjänsteexporten ökade med nära 8 %.34 De underliggande krafter som driver globaliseringen verkar alltså i det tysta vidare;
specialisering och globala värdekedjor fördjupas, låga transportkostnader och digitalisering minskar transaktionskostnaderna, konkurrens och handelsutbyte stärks genom nya handelsöverenskommelser och resandeströmmarna inom och mellan länder ökar. Nödvändiga energislagsskiften inom transporter och produktion har påbörjats och driver i sin tur ytterligare på globaliseringen.
Kinas ökade ekonomiska styrka och globala ambitioner blir alltmer påtagliga i spåren av globaliseringen, samtidigt som EU men framförallt Ryssland och USA försöker bibehålla sitt inflytande. Historiskt leder geopolitiska skiften till spänningar innan en ny balans uppnås.
Indien, som är världens största demokrati och snart har världens största befolkning har ännu inte klivit fram på den globala arenan. Om eller när Indien lämnar sin nationalistiska politik och välståndet sprids i bredare folklager så blir landet en global spelare av rang.
På den afrikanska kontinenten syns också många positiva utvecklingstrender trots att de ofta skyms av alarmerande rubriker om krig och sjukdom. En stor del av den globala
BNP-utvecklingen drivs av världens utvecklingsländer.35 Figur 7. Den fortsatt starka
globaliseringen beskrivs bland annat i World Trade Report. Källa: FN och WTO.
Klimatförändringen är den kanske största mänskliga utmaningen någonsin och kan bara hanteras i ett globalt sammanhang med deltagande av alla länder och det globala näringslivet.
För Sverige och Kalmar, som länge har varit helt beroende av globaliseringen och öppna gränser för att skapa välstånd, innebär detta att utbildning, innovation, entreprenörskap, öppenhet och tillgänglighet är viktiga faktorer för framtida framgång. SKR (tidigare SKL) pekar bland annat på att det lokala och regionala handlingsutrymmet minskar i och med en högre grad av styrning från nationell nivå och EU samt att konkurrensen om kompetens ökar.36
När konkurrensen ökar växer samtidigt betydelsen av platsens attraktivitet och att kunna erbjuda en god livsmiljö. Företagen flyttar dit människor finns – för att säkerställa kompetensförsörjningen, för att få tillgång till innovativa miljöer och för att nå en större marknad. Detta innebär en möjlighet för Kalmar, med dess stora kvaliteter inom natur och kultur och med relativt små problem avseende t.ex.
otrygghet, utanförskap, trängsel och buller jämfört med storstäderna. Det visar samtidigt på vikten av att samarbeta i regionen för att kunna erbjuda invånare och verksamheter ett ännu större utbud.
34 WTO och UNCTAD (2019)
35 WTO och UNCTAD (2019)
36 SKL (2018)
13
4.2 Konsekvenserna av ett varmare klimat blir tydligare
FN:s klimatpanel (IPPC) och andra forskare visar tydligt att klimatet blir varmare. Åren 2015 – 2018 var de fyra varmaste åren hittills av alla år som mätningar gjorts. Världshaven är rekordvarma och havsnivån stiger. Ismassorna i Arktis och Antarktis är betydligt mindre än sina medelnivåer. Ännu har effekterna av de stigande temperaturerna varit relativt små i Sverige, men globalt och särskilt i de arktiska områdena börjar de synas. Allt oftare nämns också allvarliga effekter som följer med ett varmare klimat, som minskad biologisk mångfald, ökad frekvens av svåra naturkatastrofer och stora utmaningar för livsmedelsförsörjningen. Enligt IPCC har mänskligheten bara ett tiotal år kvar att agera innan temperaturhöjningen går över målet om max 1,5 grader från Parisöverenskommelsen år 2016.
Trenden mot ett varmare klimat kommer att bestå under överskådlig tid. Enligt amerikanska rymd-flygstyrelsen NASA kommer uppvärmningen att fortsätta med åtminstone 0,6 grader även om vi slutar fylla på med växthusgaser idag. På grund av den fördröjning som finns i det globala klimatsystemet är risken stor att nödvändiga insatser förskjuts tills effekterna är mycket större och tydligare. Många experter menar att vi närmar oss en brytpunkt när uppvärmningen blir irreversibel.
När effekterna av ett varmare klimat blir så påtagliga att det globala politiska trycket blir tillräckligt stort för att reella förändringar ska ske är osäkert. En del prognoser talar om runt år 2035 medan andra menar att närmare år 2050 kommer effekterna vara så stora att drastiska åtgärder kommer att sättas in för att förändra människans klimatpåverkan.
De flesta är dock eniga om att åtgärder behöver sättas in snarast. Sverige, som har 0,01 % av världens befolkning och svarar för cirka 0,02 % av de totala utsläppen av växthusgaser, tillhör de länder där klimatmedvetenheten är störst i världen men ett fossilfritt Sverige räcker inte för att avvärja klimathotet. EU, Kina m fl länder har satt upp ambitiösa mål och åtgärder har delvis påbörjats. Viktiga länder som USA, Ryssland m fl med populistiska och nationellt fokuserade agendor har låga eller sänkta ambitioner. Även i flera länder i Östeuropa (Polen, Ungern, Baltikum) är medvetenheten om klimat-förändringarnas betydelse låg, vilket kan fördröja nödvändiga satsningar på EU-nivå.
Eftersom klimatförändringen är en global företeelse och innefattar en rad komplexa frågor med ekonomiska, politiska, sociala konsekvenser samt inte minst har bäring på värderingar, moral och etik, så kommer erforderliga åtgärder att kräva ett koordinerat globalt svar i kombination med stora in-satser på lokal och regional nivå. Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. På så sätt ska svenska lösningar kunna exporteras och stärka vår konkurrenskraft.
För Sverige och Kalmar medför ett varmare klimat konsekvenser i form av till exempel en havsnivåhöj-ning och risk för fler naturkatastrofer. Vattenbrist, foderbrist och insektsangrepp på produktionsskog har redan medfört kostnader och produktionsproblem i Kalmar.37 Samtidigt innebär det i Sveriges fall ofta både plus och minus. Till exempel ger en längre växtsäsong ökad tillväxt i den svenska skogen men samtidigt ökar risken för skador genom stormar och insektsangrepp på samma skog. Kalmar behöver planera och påbörja åtgärder för bebyggelse och anläggningar som ligger mindre än 3 meter över Östersjöns nuvarande medelvattenstånd. MSB har betecknat Kalmar stad som område med en betydande framtida översvämningsrisk. Järnvägsstationen och Baronen kan hamna helt under vatten och likaså Kalmarsundsparken, stora delar av Kvarnholmen, Ängö, Varvsholmen och Tjärhovet.
En särskild utmaning för Kalmar är att utveckla de regionala och nationella kommunikationerna, vilka ses som en av kommunens relativa svagheter, på ett hållbart och klimatsmart sätt. Kalmar har dock goda förutsättningar att minska klimatpåverkan från transporter genom förnybara drivmedel.
37 Kalmar kommun (2019a)
14
4.3 Digitaliseringen förändrar vardagen
Digitaliseringen innebär både utmaningar och möjligheter. Många arbetstillfällen kan rationaliseras bort och ersättas med allt mer avancerad teknik som i sin tur bygger på allt snabbare behandling, kom-munikation samt insamling och lagring av data. Att arbeten rationaliseras bort är ingen ny företeelse och är i grunden något som förbättrat både vår arbetsmiljö och produktivitet. Nu kan dock även mer kvalificerade arbetsmoment som medicinska diagnoser utföras mer effektivt med datorer. Den mest fruktsamma synen på digitaliseringen av arbetsmarknaden är att mänsklig och artificiell intelligens kombineras för att dra mesta möjliga nytta av varandra. Det innebär fortsatt ökade kunskapskrav och risker kopplade till växande utanförskap.
Det finns en osäkerhet kring om digitaliseringen och automatiseringen kommer att leda till en högre produktivitet. Flera bedömare menar att den snabba ekonomiska tillväxten under stora delar av 1900-talet sannolikt kommer att vara lägre framöver. Det är dock tydligt att större systemskiften som självkörande fordon kommer att bidra till en högre produktivitet. Dessa system kommer dock att få sitt fulla genomslag först fram emot år 2050, vilket hänger samman med omvandlingen av både tekniska strukturer och mänskliga beteenden.
Den lägre ekonomiska tillväxten i kombination med en åldrande befolkning kommer att reducera skattebasen och sätta stor press på finansieringen av välfärdsleveranserna. Stater och kommuner saknar fortfarande en strategi för hur detta bortfall ska kompenseras. Samtidigt är ny teknik avgörande för att lösa kompetensbehovet. Det gäller inte minst inom välfärdstjänsterna, som bara fram till år 2026 bedöms kräva cirka 200 000 fler anställda.38
Digitaliseringen innebär nya affärsmodeller introduceras i spåren av e-handel och olika e-tjänster, vilket också påverkar förväntningarna på kommunerna. Möjligheterna att kommunicera oavsett tid och rum underlättar informationsutbytet, reducerar transaktionskostnaderna och leder till fler affärer.
Det har möjliggjort den växande delningsekonomin och kan skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi.
Även om konsumenter och producenter får allt lättare att hitta varandra spelar kommunen en viktig roll för att exempelvis underlätta kretsloppet och minimera avfallsmängden.
Med stor sannolikhet kommer vi att fortsätta träffas fysiskt. Varje vecka gör vi cirka tio resor. En rimlig bedömning är att två till tre av tio resor kan ersättas med virtuella möten. Den effekten kompenseras snabbt av befolkningstillväxten i Kalmar kommun. Digitaliseringen reducerar uppoffringen för att resa.
Restiden kan nyttjas till annat, produktivt privat eller avlönat arbete.
Samtidigt kan ny teknik ge bättre möjligheter att knyta samman stad och landsbygd. Det handlar om åtgärder som transporter av varor med drönare, självkörande fordon i kollektivtrafiken och avancerade virtuella mötesrum. Kalmars geografiska nackdel i form av tillgänglighet till storstadsregionernas utbud och infrastruktur kan delvis kompenseras genom digitaliseringen. Det kan dock aldrig vändas till en fördel att man ligger långt från Stockholm och Öresundsregionen. Fördelarna, det som får människor och företag att stanna kvar eller flytta till Kalmar, måste sökas någon annanstans.
Kalmar behöver fortsatt investera i digital infrastruktur i både samhället och den kommunala verksamheten. Bredbandstäckningen (100 Mbit per sekund eller mer) är 87 % för Kalmar kommun inom tätort eller småort. Utanför tätort eller småort är täckningen 35 %. I Sverige är täckningen 86 % respektive 42 %.39 Det är en utmaning att hålla jämna steg med framför allt storstadsregionerna, men också en möjlighet att möta olika samhällsutmaningar och hantera framtida brist på arbetskraft.
38 SKL (2018)
39 Post- och Telestyrelsen (2019)
15
4.4 Energiomställningen
En effekt av behovet av att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser är att det krävs en omställning av energiförsörjningen. Andra utvecklingstrender inom energisektorn, som inte är direkt kopplade till klimatfrågan, ökar styrkan i den globala omställningen av energisektorn. Ett nytt och mer varierat energisystem växer fram. Lokala eller regionala lösningar utvecklas i hög takt. Dessa nya lösningar ska på olika sätt relatera till det storskaliga systemet och utgör ofta konkurrenter till etablerade leverantörers affärsmodell. En rad komplexa samband uppstår då. Tidigare nationella kraftnät integreras nu på europeisk nivå samtidigt som allt fler fastighetsägare tittar på möjligheterna att bli mer oberoende av de stora energibolagen med hjälp av lokal produktion. Kärnkraften avvecklas sam-tidigt som förnyelsebara energikällor ökar sin andel av energimixen. Fragmentering av elmarknaden leder till ett behov av mer smarta kraftnät samtidigt som behoven av el ökar. Risken ökar för effektbrist och dålig elkvalitet. Behovet av förståelse för systemperspektiv och komplexa samband ökar.
En liknande omställning sker inom bränslesektorn. Transportsektorn är en tydlig illustration av utma-ningen under de närmaste tio åren. Drivmedels- och fordonssektorerna är trögrörliga, inte minst på grund av stora investeringskostnader. De fordon och den infrastruktur som privatpersoner och företag väljer år 2019 kommer att finnas med i fordonsflottan under lång tid framöver. I Sverige bedöms det totalt finnas 100 000 elbilar eller hybridbilar i slutet av år 2019.40 De utgör då 2 % av landets nära 5 miljoner personbilar. I Kalmar kommun registrerades 3 269 bilar år 2018. Av dessa var 32 elbilar, 210 elhybridbilar/ laddhybridbilar och 47 personbilar drevs med gas eller etanol. Övriga 2 980 (91%) personbilar som nyregistrerades i Kalmar kommun år 2018 drevs med bensin eller diesel.41
För att klara omställningen av den tunga trafiken behövs flera förnybara bränslen som till exempel HVO100, flytande biogas och RME (biodiesel på raps). Efterfrågan på flytande biogas väntas öka kraftigt de närmaste 5-10 åren. Det pågår också en utveckling mot eldrivna lastbilar och där står man nu globalt i ett vägskäl mellan två huvudalternativ, hybrid/ren batteridrift eller vätgas.
Kalmar län och Kalmar kommun har höga ambitioner inom energiområdet. Att bli en fossilfri region kommer inte att ske utan ansträngningar, trots att förutsättningarna är bättre i vårt land än i de flesta andra länder tack vare stor tillgång till vattenkraft och kärnkraft. Det kommer att krävas stora investeringar i en tid av ansträngd kommunal ekonomi. Kalmar använder redan sina egna bolag och verksamheter som katalysatorer för en omställning och det arbetet behöver fortsätta och utvecklas.
Kommunen och regionen är de största köparna av varor och tjänster och samtidigt de största tjänsteproducenterna i länet. Det innebär en möjlighet att med egen kraft påverka utvecklingen, vilket bland annat görs genom krav i upphandlingar. Kalmar Öland Airport driver ett offensivt miljöarbete42 och Kalmar Energi spelar en nyckelroll för omställningen i kommunen. Här har Kalmar en högre grad av beslutskraft än andra kommuner, som sålt sin energiverksamhet till de stora bolagen.
Kalmar har en stor andel gröna näringar som spelar en aktiv roll. I nuläget produceras biogas på två ställen i kommunen och det pågår ett arbete för att öka denna. Den nationella biogasmarknadsutredningen väntas föreslå fortsatta och nya produktionsstöd som gynnar biogasproduktion från gödsel.43 Samtidigt krävs en systemsyn och faktabaserade beslut, annars finns en risk att man löser ett problem och skapar ett annat. Jordbruket står till exempel för en övervägande del av näringsutsläppen till Östersjön och såväl klimat som biologisk mångfald kan hotas av ett jord- och skogsbruk utan ett starkt långsiktigt perspektiv.
40 Elbilsstatistik (2019)
41 SCB (2019a) fordonsbestånd 2018
42 Kalmar Öland Airport (2019)
43 Kalmar kommun (2019a)
16
4.5 Urbaniseringen stärker de redan starka
Urbaniseringen är en av de starkaste megatrenderna. Globala megastäder blir allt större. Storstadsre-gionerna växer mest inom nationer. Inom län växer residensstaden och inom kommuner växer central-orten. I grunden handlar det om attraktivitet och kritisk massa. Ju fler människor, desto större utbud av offentliga och privata tjänster. Arbetsmarknaden och branschbredden växer och underlättar match-ning mellan arbetsgivare och arbetstagare, samtidigt som sårbarheten reduceras. I större städer och regioner tenderar utbildningsnivån att vara högre samt toleransen och öppenheten vara större, vilket gynnar kreativitet och innovationer.44 Utvecklingen är självförstärkande och större städer/regioner lockar ännu fler människor. Det finns få tecken på att koncentrationen av människor till städer kommer att brytas.45 Mycket talar för att vi under de kommande 30 åren kommer att bygga lika mycket i världens städer som vi gjort sedan de första städerna byggdes för 8 000 år sedan.46
Studier visar att 100 000 jobb i en startar självförstärkande effekter vid cirka 25 000 invånare, vilket bara Kalmar och Oskarshamn har i Kalmarregionen. 48 Kalmar växer delvis på grund av inflyttning från grannkommunerna. Sedan år 2000 har Kalmar vuxit med 5 200 invånare
som flyttat in från resten av länet.49 Figur 8. Ju större region, desto större chans för positiv befolkningsutveckling. Källa: WSP 2016
Utvecklingen bedöms fortsätta. Kalmar kommun blir större och sannolikt ökar Kalmars betydelse i länet. Det blir då än viktigare med goda kommunikationer med omlandet. För att närkommunerna ska utvecklas utgör Kalmar en nödvändig resursbas. För Kalmar kommun är det angeläget att komplettera det egna utbudet av exempelvis jobb med arbetsmarknaderna i Växjö och Karlskrona.
Kalmar stad erbjuder bättre tillgång till privat och offentlig service än övriga kommundelar. Om kommunikationerna är otillräckliga kan det ske en utflyttning av boende och verksamheter från landsbygden och de mindre orterna. Samtidigt bidrar landsbygdens kvaliteter starkt till Kalmars attraktionskraft. Det krävs en strategi för att skapa en balanserad relation mellan stad och land, där informationsteknik, kollektivtrafik och innovativa affärsmodeller är viktiga delar.
Avseende Kalmar stad är det viktigt att fortsätta förädla dess stora kvaliteter inom kultur och historia och att bygga bostäder för olika målgrupper, inte minst de unga. Detta ska göras parallellt med att man skapar, stärker och utvecklar gröna och blå stråk för växtlighet och vatten. Denna utmaning kommer bland annat att kräva en hög grad av yteffektivitet och att olika typer av bebyggelse och samhällsfunktioner blandas för att på så sätt skapa områden där människor rör sig under stora delar av dygnet och där behovet av resor minskas genom en hög grad av tillgänglighet till service.
44 Florida (2001)
45 Tillväxtverket (2018b)
46 UN (2018)
47 SCB (2019a) sysselsättningsstatistik för år 2017.
48Tillväxtverket (2018b), SCB (2019a) befolkningsstatistik
49 Kalmar kommun (2019a)
17
4.6 Demografin skapar nya utmaningar
Sverige bedöms ha mer gynnsamma förutsättningar än många andra västeuropeiska länder att hantera de demografiska utmaningarna, där färre ska försörja fler. Det beror bland annat på en förhållandevis ung befolkning, hög invandring och ett högt barnafödande. Sveriges befolkning fortsätter att växa, men i en lägre takt. Enligt SCB:s prognoser kommer folkmängden att passera 11 miljoner år 2029, 12 mil-joner i början av 2050-talet och 12,7 milmil-joner fram mot år 2070.50 Under denna period ökar antalet personer mellan 25 - 64 år med drygt 800 000 personer. Gruppen som är 80 år eller äldre bedöms samtidigt öka med cirka 750 000 personer. Det innebär ett behov av att expandera äldreomsorgen för att klara av vård och omsorg enligt dagens nivå och med dagens metoder. 51
Under en lång tid har Sverige haft en nettoinvandring. De senaste årens invandring har varit högre än någonsin men efter toppnoteringen år 2016 har antalet nyanlända minskat kraftigt. Under 2018 regist-rerades 132 600 invandrade personer. Bakom den minskade inflyttningen ligger primärt en restrikti-vare politik i Sverige och vid EU:s gränser samt ett något lugnare läge i omvärlden. I framtiden förväntas både en högre invandring och en högre utvandring än historiskt. Fortsatt antas fler invandrare än utvandrare, en trend som kan förstärkas genom andra här beskrivna trender som klimatförändringar.
Kalmars befolkningsökning under senare år har, på samma sätt som för en stor del av riket, till stor del drivits av invandring. Andelen utrikes födda har vuxit från knappt 7 % år 2000 till nästan 14 % år 2018.52 Invandringen ger möjligheter att delvis möta utmaningen med åldrande befolkning, givet att det inte skapas ett utanförskap som leder till polarisering. Nyckeln ligger i en lyckad integration där möjligheten till arbete och studier är en kritisk faktor. Om etableringen på arbetsmarknaden fungerar dåligt drabbar det både människorna och kommunens ekonomi. Det gäller såväl direkt genom ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder som indirekt i form av utanförskap och lägre skatteintäkter.53 Försörjningskvoten i Sverige, beräknad som den totala befolkningen delat med antalet personer i åldern 20 - 64 år, är i dag 1,76 men bedöms öka till 1,88 år 2070.54 Denna utmaning är oftast större i landsbygdskommuner jämfört regionala tillväxtcentra som Kalmar kommun och för länet som helhet bedöms kvoten öka till närmare 2 redan fram mot år 2040.55 Kalmar kommuns försörjningskvot är 1,70 år 2018 och förväntas öka till 1,74 inom tio år.56
Höjd pensionsålder kan reducera utmaningen, men sammantaget är prognosen för kommunernas ekonomiska utveckling dyster. Enligt en prognos av Sveriges Offentliga Utredningar är kommunerna i Kalmar län de som sammantaget bedöms gå med den största ekonomiska förlusten bland alla svenska län år 2040.57 Detta innebär att Kalmar kommun kommer att spela en ännu viktigare roll för grannkommunerna och med stor sannolikhet måste nya samarbeten utvecklas för att exempelvis dela på specialiserade kommunala tjänster och funktioner mellan kommunerna i regionen.
Demografin är en av de starkaste förutsättningsskaparna i och med dess påverkan på skattekraften.
Kalmar kommun måste fortsätta att erbjuda diversifierade och allt mer individuellt anpassade (se nedan) tjänster och parallellt hantera en ansträngd ekonomi.
50 SCB (2019c)
51 SCB (2016)
52 Kalmar kommun (2019a)
53 SKL (2018)
54 SCB (2019c)
55 SOU 2015:101
56 Kalmar kommun (2019a). Siffrorna inkluderar 19-åringar i den arbetande delen av befolkningen.
57 SOU 2015:101
18