• No results found

Ålder relaterat till inkludering

6. Slutsats och diskussion

6.2 Vilka föreställningar har förskollärarna om barnens inkludering av varandra i den fria leken?

6.3.2 Ålder relaterat till inkludering

Enligt barndomssociologin ska barn och pedagoger ses som becomings och beings, vilket innebär att det finns ingen bestämd tidpunkt där den individuella utvecklingen ska vara uppnådd. Barn är och ska ses som kompetenta (Halldén, 2007). I relation till läroplanen är det strävansmål pedagogerna arbetar med och inte mål som skall uppnås. Det finns ingen bestämd tidpunkt utifrån läroplanen där barnen ska klara av saker, utifrån detta examensarbete är det inkludering det handlar om. Förskollärarna vi intervjuade var båda mer oroliga om ett äldre barn inte blev inkluderad i leken. Eva ansåg att det inte är förrän i tre års ålder barn har ett samspel därav också en inkludering i leken. Lisa påpekade att ett äldre barn även har det verbala språket och därför är det enklare att inkludera sig själv och andra barn. Ska vi utgå ifrån läroplanen, Vygotskij och barndomssociologi så pekar de mot att barn inte har en bestämd ålder de ska lära sig att inkludera och bli inkluderade av varandra i den fria leken. Pedagogerna behöver inte utifrån detta känna den oron då det finns många olika faktorer som pekar mot att ålder inte relaterat till inkludering.

Vi har genom detta arbete förstått hur viktigt det är att förstå begreppens innebörd och betydelse för arbetet i verksamheten med barnen. Att inkludering skulle ha så lite plats i verksamheten trodde vi inte, men efter att ha bearbetat och analyserat vår observation och intervjusvar har vi insett att det är ett område som behöver tydliggöras och ta mer plats i förskolan. Genom detta examensarbete har vi fått upp ögonen för inkludering och det är något vi kommer ta med oss ut i vårt arbetsliv som förskollärare. Vi hoppas att vi genom detta examensarbete kan inspirera andra förskollärare till att arbeta mer aktivt med inkludering och barns inkludering av varandra i förskolan. Vidare forskning på detta område kan vara en större och mer övergripande etnografisk studie som sträcker sig över en längre tid. Detta för att få en överblick om inkludering uppfattas annorlunda överlag än vad vi fått fram genom vår

studie. Efter det kan man undersöka hur det är möjligt att få in inkludering i läroplanen och övriga styrdokument för förskolan.

7. Referenslista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Ariès, Philippe (1982). Barndomens historia. Stockholm: Gidlund

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur

Arnér, Elisabeth & Sollerman, Solveig (2013). Kan barn förstå vad demokrati är: inspiration

och utveckling i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Brodin, Jane & Sandberg, Anette (2008). Miljöer för lek, lärande och samspel. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Christensen, Pia & James, Allison (red.) (2000). Research with children: perspectives and

practices. London: Flamer Press

Corsaro, William A. (2005). The sociology of childhood. 2. Ed. Thousand Oaks: Pine Forge Press

Davidsson, Birgitta (2002). Mellan soffan och katedern. En studie av hur förskollärare och

grundsolärrare utvecklar pedagogisk integration mellan förskola och skola. ( Göteborgs

Studies in Educational science, 174.) Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis

Eriksson, Anette (2009). Barns delaktighet i förskolan. I Anette Sandberg (Red), Med sikte på

förskolan -barn i behov stöd. Lund Studentlitteratur

Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson

Hillén, Sandra, Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013). Att involvera barn i

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur

James, Allison, Jenks, Chris & Prout, Alan (1998). Theorizing childhood. Cambridge: Polity Press

Johansson, Barbro (2013). Kvalitativ barndomsforskning. I Hillén, Sandra, Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013) Att involvera barn i forskning och utveckling. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur

Johansson, Eva (2007). Etiska överenskommelser i förskolebarns världar. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Lindahl, Marita (1998). Lärande småbarn. Lund: Studentlitteratur

Mayall, Berry (2002). Towards a sociology for childhood: thinking from children’s lives. Buckingham: Open University Press

Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. 2. uppl. Stockholm: Liber

Prout, Alan (2005). The future of childhood: towards the interdisciplinary study of children. London: RoutledgeFlamer

Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2009). Barns lärande: fokus i

kvalitetsarbete. 1. Uppl. Stockholm: Liber

Svenning, Bente (2011). Vad berättas om mig: barns rättigheter och möjligheter till

inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur

Vygotskij, Lev Semenovič (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos

Wright, Moria von (2000). Vad eller vem?: en pedagogisk rekonstruktion av G.H. Meads

Internet:

Allmänna råd med kommentarer för förskolan. (2016). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet 2016-04-18:

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3585.pdf%3Fk%3D3585

Eriksson, Anette (2007). BARNS DELAKTIGHET I FÖRSKOLAN – PÅ DE VUXNAS

VILLKOR? Förskollärares uppfattningar om barns delaktighet i förskolans vardag:

Mälardalens högskola

Tillgänglig på Internet 2016-04-14

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:120783/FULLTEXT01.pdf

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002).

Stockholm: Vetenskapsrådet

Tillgänglig på Internet 2016-04-11: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Göransson, Kerstin, Claes Nilholm & Karlsson, Kristina (2011) Inclusive education in

Sweden? A critical analysis. International Journal of inclusice Education

Tillgänglig på Internet 2016-04-21: http://dx.doi.org/10.1080/13603110903165141

Melin, Eva (2013). Social delaktighet i teori och praktik – barns sociala delaktighet i

förskolornas verksamhet: Stockholms universitet

Tillgänglig på Internet 2016-04-20:

Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2013). Inkluderande undervisning [Elektronisk

resurs]: vad kan man lära av forskningen. [Härnösand]: Specialpedagogiska skolmyndigheten

Tillgänglig på Internet 2016-04-19:

https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/18341/Inkluderande.pdf?sequence=2&isAllowed =y

Olausson, Anna (2012) Att göra sig gällande: Mångfald i förskolebarns kamratkultur Tillgänglig på Internet 2016-04-06:

http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:483605/FULLTEXT01

Sandberg, Anette & Pramling Samuelsson, Ingrid (2003). Preschool Teacher’s Play

Experiences Than and Now. Early Childhood Research and Practice, 5:1.

Tillgänglig på Internet 2016-05-02:

https://www.researchgate.net/publication/26390932_Preschool_Teachers'_Play_Experiences_ Then_and_Now

Related documents