Den tredje perioden kännetecknas av ökande inrikes flyttströmmar både när det gäl-ler inflyttning och utflyttning. Även utrikes migration ökade, både emigration och immigration, även om de inte ökade lika entydigt som inrikesflyttningarna.

Begrepp som under denna period är centrala utifrån analyser av arbetsmarknad och näringsliv är lågkonjunktur, flyttningar och etableringar. Analysen av sysselsätt-ningen i Halmstad som gjordes i kapitel 6 visar på en nedgång inom både varu-producerande och tjänstevaru-producerande näringar under den första delen av denna period, det vill säga i början av 1990-talet. Relationen mellan varuproducerande och tjänsteproducerande näringar är relativt stabil under denna period, även om stabiliteten bland nattbefolkningen inte är lika tydlig i början av perioden som bland dagbefolkningen.

Bland annat lade Halmstads slakteriförening ned sin verksamhet (Spade et al, 2007) och Nordiska Maskinfilt Aktiebolag hade stora lönsamhetsproblem, cirka 70 anställda sades upp år 1991 (Lorentzon, 2005). I beskrivningen av företag som görs

i Halmstad år 2007 Mål för Halmstads utveckling (1995), pekar författarna på flera faktorer som bidragit till industrins tillbakagång i Halmstad. En orsak menar de är att industriföretagen finns inom mogna branscher och därmed har lågt kunskapsin-nehåll. Dessa arbetsintensiva företag befinner sig i en nedgångsfas på grund av inter-nationell konkurrens. Det finns samtidigt få kunskapsintensiva företag som befinner sig i tillväxtfas. En annan aspekt som lyfts fram är en stor andel koncernföretag där tillverkningsenheten i Halmstad enbart är en del av en helhet. Beslut fattas därmed inte i staden utan i koncernledningen som finns på annan ort. Ett par stora nedlägg-ningar av koncernföretag inträffade i Halmstad under perioden, bland annat Duni AB, som tillverkade pappersprodukter.

Företag i Halmstad hade problem under början av 1990-talet, vilket ledde till uppsägningar och nedläggningar. Även om detta var ett nationellt fenomen visar sta-tistik att arbetslösheten i Halmstad var hög i jämförelse med andra platser i Sverige.

Under perioden ökade pendlingen. Det var utpendlingen som ökade mest. Detta är samma trend som under föregående period. Den könsuppdelade pendlingsstatistiken visar att det under den första delen av 1990-talet var männens utpendling som ökade mest, vilket visar att det är arbeten inom typiskt manliga yrken där nedläggningarna var störst. Denna beskrivning styrks av att män i högre utsträckning än kvinnor var arbetslösa under början av 1990-talet i Halmstad. (En utvecklad analys av pendling och arbetslöshet finns i kapitel 6).

Förändringar inom tjänstenäringarna, den första hälften av 1990-talet, visar att arbetstillfällena minskade, men det var inte entydigt och bland både dag- och nattbe-folkningen minskade sysselsättningen inom grenen hälso- och sjukvård, socialtjänst och veterinär. Sysselsättningen inom handel hade en nedgång i början av perioden,66 men från 1993 ökade den. Två grenar hade en uppgång under perioden; forskning, utveckling och undervisning samt i någon utsträckning personliga och kulturella tjänster, trots att tjänstenäringarna sammantaget minskade (se kapitel 6).

Fördelat på sektorer har andelen sysselsatta inom offentlig sektor minskat mest under denna period i förhållande till andelen sysselsatta inom privat sektor vilket figur 7.3 visar.

66 Statistik om nattbefolkningen finns endast tillgänglig från år 1993.

137

Figur 7.3 Andelen sysselsatta bland dagbefolkningen år 1993-2006 fördelat på sektor, i procent.

Källa: SCB:s statistikdatabas

Försvaret var en del av den offentliga sektorn som omstrukturerades under denna period. Infanteriets Officershögskola var förlagd till Halmstad fram till beslutet om att Lv6 skulle flytta till Halmstad. Detta beslut kom år 1993 och då fick skolan inte längre plats i Halmstad och flyttade istället till Linköping. Att Lv6 flyttade till Halmstad innebar nya krav, då luftvärnet är, som Rasmussen et al (2007:136) skri-ver, mer ”tekniktungt” än infanteriet och utbildningen kräver mer utrustning. Detta innebar att det krävdes omfattande ombyggnationer. År 1999 skapades sedan tre militärhögskolor för officerare och en av dessa förlades till Halmstad.

År 2000 lades regementet I16 ned, vilket var en del i riksdagens beslut om att förändra och reducera Sveriges försvar. Detta betydde inte en minskning av personal, utan garnisonen skulle öka sina anställda. Luftvärnets verksamhet skulle utvecklas i Halmstad med fokus på utbildning av officerare, utbildning av värnpliktiga samt utveckling av luftvärnets materialsystem. Det mesta av Luftvärnets utbildningar fanns, efter ett beslut i riksdagen år 2004, förlagda till Halmstad. År 2007 fanns följande förband och skolor i Halmstad: luftvärnsregementet, militärhögskolan, för-svarsmaktens tekniska skola samt förför-svarsmaktens logistik (Rasmusson et al, 2007).

Rasmusson et al (2007) pekar på militärens betydelse för Halmstad och menar att den har varit av stor betydelse när det gäller bland annat idrott, kultur samt även ur en ekonomisk synvinkel i form av skatteintäkter. Antalet värnpliktiga har emellertid minskat avsevärt (Hegen, 2009).

En annan förändring av den offentliga sektorn var att de statliga verksamheterna i Halmstad minskade. Residensstädernas regionala roll, som innebar att statliga myn-digheter hade kontor i respektive län, förändrades. Detta har inneburit att mycket av den statliga verksamheten, såsom Posten, SJ och Televerket, inte längre finns kvar.

Det som finns kvar av denna typ av verksamhet med länet som geografiskt område är länsstyrelsen och polisen (Hegen, 2009). Både förändringar som skett inom den militära verksamheten i Halmstad och förändringar kring de statliga verken är hän-delser som drivits fram utifrån. Det vill säga beslut som fattats utanför Halmstad påverkar arbetsmarknaden. Det fanns ingen större lokal aktivitet kring händelserna.

Det vill säga, från lokalsamhällets sida agerade ingen i någon större utsträckning på drivkrafter utifrån.

Under den andra perioden visade det sig att kvinnor flyttade i högre utsträckning än män, en tendens som inte fanns under denna period. Kvinnor började däremot pendla i högre utsträckning. Den statistiska analysen visar även att inpendling och utpendling var nästan lika stora i slutet av perioden (se kapitel 6).

Under denna period har ett antal företag etablerats på grund av utbyggnad av hamnen, såsom Viking Malt AB och Lidls och Biltemas centrallager (Palm, 2007).

En del företag beskrivs i positiva ordalag och även nu är det bland annat Getinge AB och Pilkington Floatglas AB.

Getinge AB kom att växa, bland annat genom en börsintroduktion år 1993 och förvärv av andra företag, även de inom branscher som producerar produkter till sjukvården. Trenden att slå samman företag samt det stora behov att inom vården förbättra sin verksamhet påverkade Getinge AB:s utveckling i positiv riktning. En annan skillnad i Getinge AB:s verksamhet är att de inte enbart levererar produkter utan även tjänster, i form av kunskap. Företaget har även gått från en lokal marknad till en internationell koncern (Persson, 2004).

Pilkington Floatglas AB:s verksamhet i Halmstad utökades år 1992. Detta skedde genom att företaget förvärvade nya lokaler för härdning och laminering, vilket tidi-gare gjorts i en fabrik i Lysekil. Anledningen till denna flyttning var att efterfrågan på glas minskade avsevärt under lågkonjunkturen i mitten på 1990-talet. Företaget ansåg inte att det vara rationellt att frakta glaset mellan Halmstad och Lysekil. 1995 byggdes återigen nytt och 4000 nya kvadratmeter skulle rymma en skärhall samt laminering (vilken flyttades) och företaget kan nu arbeta med beställningar av speci-alglas (Joelsson, 1996).

I beskrivningarna av företagen Getinge AB och Pilkington Floatglas AB lyfts ett antal omständigheter fram, vilka har lett till en positiv utveckling. Exempel på såda-na faktorer är att företagen började sälja tjänster, sjukvårdens behov samt att problem löstes genom att lokalisera mer verksamhet till Halmstad. Getinge AB skulle därmed kunna ses som ett företag som mött förändringar genom ett reflexivt innovativt för-hållningssätt genom att de förändrade innehållet i sin verksamhet med utgångspunkt i nya behov, medan Pilkington Floatglas AB har förändrat sin organisation snarare än sina produkter.

Det hände mycket i näringslivet under denna period, vilket till stor del har att göra med planeringen av Halmstad. Man kan skönja ett nytt planeringstänkande och detta belyses genom förändringar inom handeln, att företag flyttade från centrum samt förändring av industrimiljö.

139 Handeln flyttar från centrum

Trenden att öppna stora köpcentra utanför stadskärnan var något som länge motar-betades i Halmstad på grund av en rädsla för att utarma stadskärnan. År 1990 öpp-nade trots allt det första köpcentrat utanför stadskärnan, Eurostop och därefter har ytterligare två växt fram, Stenalyckan och Flygstaden (Carlsson-Lindberg, 2007).

Trots att det under en längre tid hade förekommit påtryckningar från delar av handeln, främst varuhus, i staden att få bygga externa varuhus så var politikerna ne-gativt inställda till frågan. Den debatt som under denna tid fanns både i Halmstad, men även mer generellt, pekade på två farhågor inför att bygga externvaruhus:

Det fanns ju en debatt på den tiden emot externvaruhus. /…/ vi ska inte ha varuhus som ligger långt ifrån centrum. Och det var två skäl och mycket beaktningsvärda skäl, alltså man såg ris-kerna med att man dödar butiker i innerstaden och så var det, det här med att det är bara en viss kategori som kan handla, det är ju dom bilburna. (Före detta kommunpolitiker i Halmstad)

Det fanns en generell tendens i samhället, som innebar att handeln flyttades ut från centrum. Samtidigt förekom inre påtryckningar från aktörer inom handeln, vilka ville göra något nytt och förändra handeln i staden. Detta möttes med tveksamhet av andra i samhället.

Trots tveksamheter beslutades ändå att bygga externa varuhus. Det var i slutändan faktorer utifrån i form av ett stort koncept med bland annat hotell och butiker, som skulle byggas längs vägar på flera platser i Sverige, som blev en avgörande faktor till att handeln flyttade utanför centrum. Eurostop sågs som en lösning på att etablera externa varuhus i ett sammanhang. Kommunens dåvarande planerare berättar att kommunen arbetade hårt med lobbyarbete för att få ett Eurostop till Halmstad.

Konceptet Eurostop sågs från politiskt håll som ett sätt att legitimera skapandet av ett externt varuhus. Det var något mer än enbart ett varuhus, vilket ledde till att inställningen förändrades.

Och när jag då kom in i den här processen så gjorde dom [varuhus] ju nya framstötar och jag sa då att jag har noterat detta och jag måste ha, måste ha någon infallsvinkel, någon ny infallsvinkel på det här för att kunna släppa igenom det. I den vevan så hade dom här bolagen Eurostop bil-dats, med hotell som skulle ligga utmed vägarna och då ville då etablera sig här ute. Och då fick jag det jag behövde. Och då sa jag så här att, ja sa jag det här kan va intressant, jag undrar om vi inte ska klippa till och göra externvaruhus här ute också, vi gör ett stort projekt av alltihopa. Och gör ett småindustriområde av det, där var ju rätt mycket mark. Det tyckte dom var bra, så ringde jag först tillbaks till Domus och sa nu har jag fått det skohornet jag behöver, ja. Så då sattes den processen igång. (Före detta kommunpolitiker i Halmstad)

En förändring av handeln genom flyttningar ut från centrum kom till stånd ge-nom påverkan inifrån, av varuhus som ville etablera sig, men även utifrån i form av ett koncept som gjorde att andra i samhället ansåg att denna förändring kunde få komma till stånd. Här möts därmed både tradition och innovation i de reflexiva processerna inom lokalsamhället med drivkrafter utifrån, i ett samspel som leder till förändring av handeln och dess lokalisering.

Företag lämnar stadens centrum

Kännetecknande för industriföretag i Halmstad under denna period var att de flyt-tade från sflyt-tadens centrum och till dess utkanter. Även här var det inre processer kring plantänkandet som leder till denna förändring. Att flytta ut industri från stadens centrum blev ett sätt att få ett annat ansikte.

Ett exempel på en industri som flyttat ut från centrum är Nordiska Maskinfilt Aktiebolag, som flyttade till ett ytterområde. Hela företaget flyttades under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Det fanns flera anledningar till att företaget flyt-tade. En anledning var att företaget behövde mer utrymme för att kunna expandera.

En annan anledning var att kommunen hade behov av mark som de kunde bygga bostäder på (Lorentzon, 2005).

Tidigare hade Nordiska Maskinfilt Aktiebolag sagt nej till att låta kommunen bygga bostäder, vilket både tidigare vd på Nordiska Maskinfilt Aktiebolag samt en före detta kommunpolitiker lyfter fram i sina intervjuer. Påtryckningar inifrån, från Nordiska Maskinfilt Aktiebolag, samt från en byggherre som ville bygga bostäder, var det som sedan startade processen att flytta företaget från centrum.

Under slutet av år 1987 satte dåvarande kommunstyrelsens ordförande, en bygg-herre och vd:n för Nordiska Maskinfilt Aktiebolag igång en diskussion. På initiativ av företagen diskuterades en flyttning av Nordiska Maskinfilt Aktiebolag.

Ja och så kom hela den här idén. Vi tänkte vi skulle flytta hela Nordiska Filt ut ifrån Halmstad och sen så skulle vi bygga bostäder här och kommunen går in och köper marken utav Nordiska Filt /…/ Min första reaktion så sa jag fullständigt orealistiskt. (Före detta kommunpolitiker i Halmstad)

Den dåvarande kommunstyrelsens ordförande menade att detta skulle bli en kost-sam politisk process, vilket var anledningen till den negativa inställningen som han hade från början. Han tänkte sedermera om och insåg fördelarna med förslaget.

Jag tänkte det blir, det blir en jäkla process och, det var min första reaktion. Och sen, men över julhelgerna så började jag fundera lite grann på det där förslaget, det är kanske inte är så dumt i alla fall. (Före detta kommunpolitiker i Halmstad)

Kommunstyrelsens ordförande tänkte om, vilket gjorde att planerna som Nordiska Maskinfilt Aktiebolags vd samt byggherren hade började realiseras.

Så att och sen gick det fort. Sen träffade jag [dåvarande vd för Nordiska Maskinfilt Aktiebolag]

igen och den lokale byggmästaren och sa det att, jag har tänkt på det här under helgerna, det är nog inte så dumt, vi gör ett försök ska vi se var vi hamnar. /…/ i början av februari, 88 då så åkte vi till USA, till Albany, det var där huvudkontoret fanns, och började förhandla om ett letter of intent. /…/ Och det var ytterst få människor i kommunen som visste att jag åkte dit för att förhandla om det. Den ende som visste något det var oppositionsledaren och kommunjuristen.

Därför sånt här gäller att hålla tätt, det får ju inte komma ut någonting va. (Före detta kom-munpolitiker i Halmstad)

141 När förhandlingarna väl var klara gick det fort, kommunstyrelsen tog ett enhälligt beslut, personalen på Nordiska Maskinfilt Aktiebolag informerades och en presskon-ferens hölls.

Och också åkte jag hem och så hade vi kommunstyrelsen då och jag sa, ni har inte vetat någon-ting, men jag sa att det har varit väldigt viktigt att hålla för vi har dom anställda att tänka på, på Nordiska Filt. /.../ och det var en enig kommunstyrelse som ställde sig bakom det här letter of intent /…/ Och då ringde jag till [dåvarande vd för Nodiska Maskinfilt Akiebolag i Halmstad]

och sa att det är okej, du kan informera personalen och så körde vi en presskonferens klockan tre. Ingenting hade läckt ut va, det blev ju en väldig, det blev en väldig bomb som presenterades då för media. (Före detta kommunpolitiker i Halmstad)

En viktig del i de avtal som skrevs var all den forskning som företaget bedrev i Europa skulle förläggas till Halmstad.

Och på slutet när vi var färdiga att skriva på så sa jag, ja sa jag det är en väldig uppoffring för kommunen det här. Ja sa jag skulle uppskatta om ni kunde skriva fast en mening att ni centra-liserar all forskning i Europa till Halmstad på det här området. Ja, sa dom, det är ingen konst, så då åkte det på också och då hade jag ju en kanongrej va. Få hit hela forskningen. (Före detta kommunpolitiker i Halmstad)

Anledningen till att detta sågs som viktigt var att det var ett sätt att säkerställa att fabriken i Halmstad inte skulle läggas ner.

Det har jag ju lärt mig, har man, har man flyttat kvalificerad forskning till en ort så, så är det betydligt svårare att lägga ner en sån verksamhet. Forskningen har en oerhörd betydelse för pro-duktutveckling och annat. Och har du den på orten ska det mycket till innan, innan man flyttar eller lägger ner en sån industri. (Före detta kommunpolitiker i Halmstad)

Både kommunen och företaget såg att det hade varit svårt för Nordiska Maskinfilt Aktiebolag att ligga kvar inne i centrum och att det ur ett längre perspektiv var viktigt att företaget flyttade från de centrala delarna och ut i ytterområdena för att företaget skulle finnas kvar i Halmstad.

Och jag vet ju idag, jag fick ju reda på genom [dåvarande vd på Nordiska Maskinfilt Aktiebolag]

att hade vi inte gjort det då så hade inte Nordiska Filt funnits kvar i Halmstad idag. (Före detta kommunpolitiker i Halmstad)

Idén om flyttningen av företaget kom inifrån lokalsamhället och från representanter för företag som fick kommunrepresentanter med sig. Aktörerna från kommunen ville vara framsynt i förändringar av Halmstad och erbjuda mark, få in forskning och utveckling, det vill säga säkra framtidens utveckling och binda företaget till Halmstad. Denna utveckling, där gamla företag flyttas bort från centrala delar av städer, kan ses på flera håll. De gamla byggnaderna försvinner till förmån för något nytt, som många gånger bygger på influenser utifrån. Att bygga bostäder där gamla fabriksbyggnader tidigare låg finns i många andra städer, nationellt och internatio-nellt, vilket även gjordes i Halmstad.

En annan händelse kring Albany Nordiskafilt AB67 har att göra med ägarförhål-landen. År 2001 förändrades organisationen inom koncernen och företaget kom att bli Albany International AB, i vilken även Wallbergs Fabriks AB införlivades (Lorentzon, 2005). Två gamla Halmstadföretag, Nordiska Maskinfilt Aktiebolag samt Wallbergs Fabriks AB hade därmed gått upp i Albany International AB.

Förändring av gammal industrimiljö

Wallbergs Fabriks AB införlivades, som nämndes tidigare, i Albany International AB genom försäljning. Wallbergs Fabriks AB som var ett familjeföretag såldes till Albany International AB av anledningen att man ansåg att man, på grund av förändringar av branschen, var för liten på marknaden.

Vi var så himla små. Så att vi såg liksom att det här kommer inte att fungera på sikt därför att, från början fanns det hundratals företag, pappersföretag med ungefär lika många ägare, nu på lite mer modern tid så finns det några stycken ägare som äger ett fåtal. /…/ Så därför sålde vi hela den rörelsedrivna biten till Albanykoncernen. (Före detta vd för Wallbergs Fabriks AB, nuvarande vd för Slottsmöllans Fastighets AB)

Wallbergs Fabriks AB sålde däremot inte de omfattande fastigheterna som företaget hade drivit sin verksamhet i. Anledningen till detta var främst att fastigheter sågs som ett bra sätt att placera i. Det fanns även tankar kring att använda de gamla byggnaderna till något nytt. Ett nytt företag startades, Slottsmöllans Fastighets AB, vars verksamhet är att hyra ut affärsfastigheter. Detta gjordes mot bakgrund av att de menade att samhället förändrades, vilket krävde att företaget blev något nytt.

Och sen då 1990 så driver vi då Slottsmöllans Fastighets AB, som då tog över fastigheterna, kraftverk hus och, allting som inte hade med maskinfilt att göra, det tog vi över då. /.../ Vi har ju haft i delar av lokalerna som så att säga var överblivna redan på den gamla produktionstiden därför att dom har liksom, passade inte i den nya produktionen. /…/ Så därför så fanns det lik-som lokaler sen gammalt lik-som var liklik-som över ändå. Och dom hade vi så att säga då hyrt ut till extern uthyrning, även om det inte var liksom någon affärsidé i någon mening så hade vi liksom, vi hade några hyresgäster internt på området. Och så kom det en till och så kom det någon till och så, ja på den vägen var det ungefär. Så det ena gav det andra lite grann. (Före detta vd för Wallbergs Fabriks AB, nuvarande vd för Slottsmöllans Fastighets AB)

I början gick det trögt med att hyra ut lokalerna, vilket kan hänga samman med det ekonomiska läge som rådde i Sverige i början av 1990-talet. Därefter gick företaget allt bättre.

Det hände ju ingenting, 90 till 95 hände ju ingenting, tvärdött. /.../ Andra hälften av 90-talet då började det hända lite saker. Men alltså på, på tio år så har vi ju gått från 15 till 115 företag. (Före detta vd för Wallbergs Fabriks AB, nuvarande vd för Slottsmöllans Fastighets AB)

De företag som främst hyr lokaler är tjänsteföretag, det finns idag enbart ett tillver-kande företag på Slottsmöllan.

67 År 1993 hade Nordiska Maskinfilt Aktiebolag bytt namn till Albany Nordiskafilt AB (Lorentzon, 2005).

143

alltså sen får man ju säga att mycket av hemligheten vad ligger i, hur har detta kunnat bli, om, jo, för tre dagar sen då flyttade det näst sista producerande bolaget härifrån. Så att av dom 115 så är 1, ett enda företag som är producerande. Och det är ju, den här samhällsomvandlingen ifrån det gamla industrisamhället till tjänstesamhället. Hade inte det blitt så hade vi liksom kunnat sparka oss trötta här. För jag menar tittar man på dom företag som är här idag så är, det är skola, det är utbildning, utbildning igen, det är konsultföretag, det är sport, det är kultur och fritid, dom bitarna är det va. (Före detta vd för Wallbergs Fabriks AB, nuvarande vd för Slottsmöllans Fastighets AB)

Hur ser då Slottsmöllans Fastighets AB:s nuvarande vd och Wallbergs Fabriks AB:s före detta vd på den förändring som familjeföretaget genomgått?

Det är några, det kan man ju också säga med dom gamla Wallbergarna att dom har ju ändrat och mixtrat och gjort en hel del förändringar under åren. Ja, det får man väl säga jag menar om det när någonting jag har ärvt så är det väl förändringsbenägenhet, att liksom se att var sak har sin tid. För jag menar det har man ju gjort, man har prövat olika verksamheter, under hela tiden, man var underleverantörer, man gjorde konfektioner, gjorde kläder och alltihopa och man höll på med tekniska textiler, prövade på att driva hattfabrik /…/ Det tror jag väl kanske möjligen om man ser tillbaka att man har en viss öppenhet för förändringar och säger att, ja men var sak har, har sin tid, man måste, att det är liksom inget tragiskt med att saker och ting förändrar sig utan det är en naturligt del av livet och levernet. /.../ Om dom gamla släktingarna sitter upp på sin molntapp och tittar ner och ruskar på huvudet och undrar, ja, ja det blev kanske inte som vi hade trott det skulle kunna bli, men ja det blir, det är ju i alla fall roligt att se att ett modernt samhälle sätter värde på och uppskattar det som har gjort i historiska tider. Så att, jag menar det här är ju så långt ifrån rivningshotat som något kan bli. (Före detta vd för Wallbergs Fabriks AB, nuvarande vd för Slottsmöllans Fastighets AB)

Här kan urskiljas att innovation fick stort utrymme i reflexiviteten, vilket visar hur företaget såg på samhällsförändringar. Utifrån detta förändrade de sin verksamhet och försökte skapa något nytt som fungerar utifrån nya förutsättningar.

Sammanfattning

Samspelet mellan inre och yttre faktorer, som påverkar hur Halmstad förändras, framgår av analysen. Individer och institutioner i lokalsamhället förhöll sig reflexivt till faktorer utifrån, samtidigt som de satte igång processer inifrån. Reflexivitet som är ett samspel mellan tradition och innovation, där vissa händelser var starkt influ-erade av innovationer och andra hade stora inslag av traditioner. Under perioderna samspelade dessa på olika sätt och fick olika innerbörd för förändringar i lokalsam-hället. Utrymmet för tradition och innovation i olika delar av lokalsamhället och un-der olika händelser skapar en dynamik som innebär en förändring av lokalsamhället som både bygger på det redan existerande och har nya innovativa inslag.

Pilkington Floatglas AB:s etablering, under den första perioden, är ett exempel på hur faktorer utifrån tas emot i samhället genom individers och institutioners

I dokument Befolkning, samhälle och förändring Dynamik i Halmstad under fyra decennier Eriksson, Helena (sidor 136-200)

Relaterade dokument