Vi har med hjälp av undersökningsföretaget Institutet för kvalitetsindikatorer genomfört en enkätundersökning riktad till allmänheten. Samtliga frågor i enkäten finns i bilagan till denna rapport. 46 Frågorna är i stor utsträckning desamma som den enkät som KUT-delegationen genomförde 2018. Enkäterna har skickats ut via post till 5 000 personer efter slumpmässigt urval. Urvalet drogs från SPAR-registret i januari 2022 och insamlingstiden var knappt två månader. Det har varit möjligt att svara via post eller via webben. Av de tillfrågade har 2 054 personer svarat på enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 41,5 procent (korrigerad efter bortfall från urvalet).

Högst svarsfrekvens återfanns bland svarande över 70 år (62,1 procent). Lägst svarsfrekvens hade 18-29 åringarna (24 procent). Kvinnor hade en något högre svarsfrekvens än män, 42,4 procent respektive 39,9 procent. Mot bakgrund av att svarsfrekvensen varierar mellan åldersgrupperna kommer vi huvudsakligen att redogöra för resultaten för de svarande som helhet.

För vissa av frågorna är det en hög andel som svarat ”tveksam, vet ej”. En tänkbar förklaring till det är att det är en låg andel som, utöver de åldersrelaterade

ersättningarna som barnbidrag, studiemedel och ålderspension, har fått någon ersättning eller bidrag de senaste 12 månaderna. Bland de svarande är det 23 procent som anger att de eller någon i deras hushåll har fått barnbidrag. För sjukpenning är andelen 17 procent. För föräldrapenning/ tillfällig föräldrapenning är andelen 12 procent. För studiebidrag eller -lån är andelen 12 procent. För ålderspension är andelen 34 procent. När det gäller bostadsbidrag, försörjningsstöd, sjuk- eller aktivitetsersättning, underhållsstöd och ersättning för personlig assistans, är det mycket få, 0-4 procent av de svarande som anger att de eller någon i hushållet har fått sådan ersättning. Det är ungefär lika stor andel kvinnor som män som har personlig erfarenhet av de olika förmånerna.

Resultat

Nedan följer en redovisning av ett urval av de frågor och svar som inkommit inom ramen för attitydundersökningen. De attityder som svaren återspeglar är i stort

46 Avtal med Institutet för kvalitetsindikatorer Fenix AB Ekonomistyrningsverket 2021–01475.

ATTITYDUNDERSÖKNINGAR

desamma som tidigare undersökningar har visat. De resultat som vi här väljer att lyfta fram rör inställningen till bidragsfusk, upplevd upptäcktsrisk, samt upplevda orsaker till att det förekommer fusk. Vi redovisar också resultat som rör förtroendet för välfärdsmyndigheterna och respondenternas syn på myndigheternas

kontrollarbete. Diagrammen är rubricerade med den fråga som svaren i diagrammen återspeglar.

Låg acceptans för bidragsfusk

Av de svarande anser 89 procent att bidragsfusk är omoraliskt och 86 procent anser att bidragsfusk påverkar välfärden negativt. Liksom i KUT-delegationens

attitydundersökning 2018 skattar de svarande svart arbete samtidigt med sjukpenning/arbetslöshetsersättning som mest allvarligt.

I tabell 4 redovisar vi de svarandes inställning till olika typer av bidragsfusk.

Tabell 4 Inställning till olika typer av bidragsfusk

Hur allvarligt tycker du att följande handlingar är: Andel (%) som svarat

”ganska eller mycket allvarligt”

Att inte meddela att man bor ihop med någon för att få ut mer ersättning 85 Att uppge felaktig inkomst för att få ut mer ersättning 93 Att inte anmäla ändrade förhållanden såsom ändrad inkomst, flytt eller

förändring i hälsotillstånd som skulle minska storleken på bidraget eller ersättningen från myndigheten

86

Att ta ut tillfällig föräldrapenning (VAB) och vara hemma med barnen, trots att de inte är sjuka

86

Att arbeta svart samtidigt som man får sjukpenning eller arbetslöshetsersättning

91

Att arbeta svart samtidigt som man tar ut studiebidrag och studielån 78

Allmänhetens inställning till olika typer av bidragsbrott kopplar till fraud-triangelns rationaliseringsaspekt, det vill säga möjligheten att rättfärdiga sitt agerande för sig själv eller andra. Tröskeln att missbruka ett system blir lägre ifall omgivningen anser att fusket är acceptabelt. Tabell 4 visar att de svarande överlag anser att det är allvarligt (4 eller 5 på en femgradig skala) att ta emot bidrag eller förmåner som man inte har rätt till. Minst allvarligt anses svart arbete kombinerat med studiemedel vara, mest allvarligt anses svart arbete kombinerat med sjukpenning eller

arbetslöshetsersättning men även att uppge felaktig inkomst för att få ut mer ersättning anser de flesta vara mycket allvarligt. När det gäller tillfällig

föräldrapenning kan svaren i viss mån spegla att många personer under föregående år behövt vara hemma med friska barn, till följd av de generellt strängare principer för närvaro inom skola och barnomsorg som gällt under coronapandemin. Endast 0-3 procent av de svarande anser att de uppräknade felaktigheterna inte är så allvarliga.

ATTITYDUNDERSÖKNINGAR

Låg upptäcktsrisk anses ha betydelse för bidragsfusket

Som framgår av diagram 1 är det många svarande, 67 procent, som tror att bidragsfusket är ganska eller mycket omfattande.

Diagram 1 Hur vanligt tror du att det är med bidragsfusk, dvs. att man medvetet tar emot ersättning eller bidrags som man egentligen inte har rätt till?

De svarande har även fått uppge om de känner någon som har fuskat med bidrag.

Endast 9 procent av de svarande gör det.

Förtroendet för välfärdsmyndigheterna är relativt lågt men den upplevda upptäcktsrisken vid fusk är hög

På frågan om de har förtroende för välfärdsmyndigheterna placerade sig de svarande på hela skalan från ”instämmer inte alls” till instämmer helt”, med flest i mitten av skalan, se diagram 2.

ATTITYDUNDERSÖKNINGAR

Diagram 2 I vilken utsträckning instämmer du i följande påstående? Jag har förtroende för välfärdsmyndigheternas dvs. Arbetsförmedlingens,

Försäkringskassans, CSN:s med fleras sätt att sköta sina uppgifter

Diagram 3 I vilken utsträckning instämmer du i följande påstående? Det är enkelt att göra rätt när man ansöker om bidrag

Diagram 3 visar att de flesta svarande inte anser att det är lätt att göra rätt när man ansöker om bidrag. Endast 16 procent instämmer i stor utsträckning eller helt i att det är lätt att göra rätt. Samtidigt svarar 47 procent ”tveksam, vet ej”, vilket kan spegla att få av de svarande har erfarenhet av att ansöka om bidrag eller förmåner från välfärdssystemen.

ATTITYDUNDERSÖKNINGAR

Diagram 4 I vilken utsträckning instämmer du i följande påstående? Jag har förtroende för att myndigheter bara beviljar bidrag till dem som har rätt till det

Diagram 4 visar att många har ett relativt lågt förtroende för att myndigheterna bara beviljar bidrag till den som har rätt till det. 17 procent instämmer inte alls i

påståendet och endast 11 procent instämmer helt.

Diagram 5 I vilken utsträckning instämmer du i följande påstående? Det är troligt att myndigheterna skulle upptäcka om jag eller någon i min omgivning fuskade med bidrag

Många anger att de troligtvis skulle bli upptäckta om de själva (eller någon i omgivningen) fuskade med bidrag. Diagram 5 visar att bara 5 procent inte alls

ATTITYDUNDERSÖKNINGAR

instämmer i påståendet att de troligtvis skulle bli upptäckta, medan 19 procent instämmer helt. Därtill svarar 30 procent ”tveksam/ vet ej”.

Attitydundersökningen ger inte några tydliga svar på varför förtroendet för

myndigheterna inte är högre. Men en tolkning kan vara att allmänhetens förtroende relaterar mer till bilden av att myndigheter betalar ut ersättningar felaktigt, än till att det är krångligt att ansöka och få en ersättning. Däremot åtnjuter myndigheterna ett relativt högt förtroende när det gäller förmågan att upptäckta fusk.

Det finns ett starkt stöd för kontroller och informationsutbyte mellan myndigheter

Årets attitydundersökning innehöll även frågor som rörde förtroendet för välfärdsmyndigheterna och om deras kontrollarbete och möjligheterna till

informationsutbyte. Dessa frågor är intressanta då de berör allmänhetens uppfattning om vilka förutsättningar myndigheterna har för att säkerställa korrekta utbetalningar.

Det är till exempel tydligt att de svarande ser informationsutbyte mellan myndigheter som en självklarhet och stödjer myndigheternas arbete med kontroller, trots att många anser att bidragssystemen är svåra att förstå.

Diagram 6 I vilken utsträckning instämmer du i följande påstående?

Myndigheterna kräver mer information och uppgifter än nödvändigt för beslut om bidrag

Diagram 6 visar att de flesta inte vet eller inte instämmer i att myndigheterna kräver mer information och uppgifter än nödvändigt för beslut om bidrag. 44 procent svarar

”tveksam, vet ej”, 27 procent instämmer inte alls eller i stort sett inte. Endast 7

ATTITYDUNDERSÖKNINGAR

procent instämmer helt i påståendet att myndigheterna kräver för mycket information.

Diagram 7 I vilken utsträckning instämmer du i följande påstående?

Myndigheterna är överdrivet noggranna i sina kontroller

Diagram 7 visar att endast 7 procent anser att myndigheterna är överdrivet noggranna i sina kontroller (instämmer i stor utsträckning eller helt). 51 procent instämmer inte alls eller i stort sett inte i påståendet. 44 procent är tveksamma/ vet ej. Svaren skiljer sig från de som gavs vid KUT-delegationens attitydundersökning 2018.47 I den var det 22 procent som inte alls instämde i påståendet att myndigheterna är överdrivet noggranna i sina kontroller, medan 39 svarade ”tveksam, vet ej”.

47 Delegationen för korrekta utbetalningar (2019) Bidragsmoralen i samhället- en aktuell lägesbild av inställningen till felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, s 41.

ATTITYDUNDERSÖKNINGAR

Diagram 8 I vilken utsträckning instämmer du i följande påstående?

Myndigheterna borde få utbyta mer information med varandra i kontrollsyfte

Diagram 8 visar att en stor majoritet, 70 procent av de svarande, instämmer helt i påståendet att myndigheterna borde få utbyta mer information med varandra i kontrollsyfte.

Frågan om utökat informationsutbyte är olika formulerad i 2018 års respektive årets attitydundersökning. Påståendet ”Utbyte av information mellan myndigheterna är tillräckligt” var det 28 procent som inte alls instämde i år 2018, medan 39 procent ansåg sig tveksamma/ inte veta.48

Allmänhetens uppfattning om myndigheternas befogenheter kan knytas till

förtroendet för myndigheterna. Även om den generella tilliten till myndigheterna inte är hög, är många angelägna om att myndigheternas kontroller ska fungera väl, och att myndigheterna ska ha de befogenheter de behöver för att motverka bidragsfusk.

Svaren kopplar till fraud-triangelns aspekt om (lämpligt) tillfälle, det vill säga att risken för fusk ökar när kontrollerna är, eller upplevs vara, låga.

5.4 Välfärdsmyndigheternas egna attitydundersökningar

I dokument Målet att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen. en samlad analys ESV 2022:33 (sidor 23-30)