• No results found

En återkommande sedimentationsmetafor

In document Kim Eriksson (Page 47-51)

2.4 En mångfald av styrteknologier genom inkrementell förändring

2.4.3 En återkommande sedimentationsmetafor

En sedimentationsmetafor har ofta använts för att fånga och sammanfatta

förändringen av verksamhetsstyrning som innebär att styrteknologier läggs till

befintliga (Cooper m.fl., 1996; Liguori, 2012; Ogata och Spraakman, 2013;

Hyndman m.fl., 2014; Cooper, Ezzamel och Robson, 2019). Exempelvis

menar Cooper, Ezzamel och Robson (2019) att de processer som innebär att

nya prestationsmätningssystem introduceras och samexisterar med redan

befintliga sådana fångas av sedimentationsmetaforen.

Cooper et al. (1996) emphasized sedimentation to explain the existence

and persistence of different control approaches in a legal firm, and this

metaphor captures the PMSs [Performance Measurement Systems] in

our study. (Cooper, Ezzamel och Robson, 2019, s. 479)

De utvecklar däremot inte vad sedimentation innebär för deras studie, bortsett

från att metaforen fångar samexistensen av olika prestationsmätningssystem

(se Martinez och Cooper, 2019 för liknande användning av metaforen). Innan

vi går vidare vill jag framhålla att metaforer inte ska läsas bokstavligt,

eftersom de är språkliga liknelser och en bokstavlig läsning sannolikt skulle

ge upphov till förvirring (Asplund, 2002).

13

Jag påpekar detta för att betona

att det är min läsning av sedimentationsmetaforen som lyfts fram, vilket har

skett med hänsyn till den realitet som metaforen avser att hänvisa till.

Cooper med flera (1996), som utvecklade sedimentationsmetaforen, för fram

tre aspekter av att förändring inte sker genom en övergång från en

styrteknologi till en annan. De menar att styrteknologier läggs som lager på

lager eller som skikt, vilket är ett resultat av historiska brister och störningar

genom exempelvis lokala kriser och konflikter. De menar också att lager på

lager eller skikt är ett resultat av gradvis erosion, det vill säga nednötning och

bortförsel. Slutligen menar de att koherens hos styrteknologin i relation till

värderingar i organisationen spelar roll för att vissa styrteknologier eller delar

av styrteknologier bibehålls. Cooper med flera (1996) menar att:

Sedimentation points to the persistence of values, ideas and practices,

even when the formal structures and processes seem to change […].

(Cooper m.fl., 1996, s. 624)

13 Vid en översiktlig och bokstavlig läsning av sedimentation framkommer olika innebörder av sedimentation och begrepp relaterade till sedimentation. Begrepp inom ramen för metaforen som Cooper med flera (1996) använder är, översatt till svenska, bland annat sedimentation, sedimentering, sediment och skikt. Dessa begrepp har olika bokstavliga betydelser. Sedimen-tering utgör bland annat en metod för att avskilja partiklar. Sediment utgör bland annat en lös avlagring på jordytan som transporteras genom vatten, luft eller is. Sedimentation är också en process som innebär att tyngre partiklar sjunker till botten i exempelvis vatten. Sedimentation resulterar i skikt eller lager av berg- eller jordarter med egen karaktär i relation till de närmaste skikten (NE.se; se sedimentation, sedimentering, sediment). Här kan det vara på sin plats att poängtera att en metafor används för att frambringa förståelse och se saker som man annars inte hade sett (Lakoff och Johnson, 1980; Asplund, 2002). Metaforen ska inte läsas bokstavligt, men en viss grundförståelse av den bokstavliga betydelsen medför att vi kan reflektera över metafo-ren.

33

I metaforen betonas lager på lager (layering) och bibehållande (persistence).

Jag läser detta som att metaforen syftar till att beskriva ett utfall i skikt (layers)

av exempelvis styrteknologier. En observation som Cooper med flera (1996)

gör, och en anledning till att de använder sedimentation som metafor, är

näm-ligen att de menar att olika styrteknologier och tolkningsscheman kan

samex-istera även om det förekommer motsättningar. De påpekar också följande:

Central to the geological metaphor is that it includes not only layers and

the disruptions caused by sudden transformations but also the gradual

erosions and movements causing several archetypes

14

to be

simultane-ously present […]. (Cooper m.fl., 1996, s. 635)

Dessutom utvecklades sedimentationsmetaforen som en reaktion mot

anta-gandet att det sker dramatiska och tvära förändringar i organisationer (Cooper

m.fl., 1996). Metaforen har senare plockats upp för att sammanfatta resultat

av olika analyser (Oakes, Townley och Cooper, 1998; Cooper, Ezzamel och

Robson, 2019; Martinez och Cooper, 2019) eller för att analysera förändringar

i verksamhetsstyrning (Liguori, 2012; Ogata och Spraakman, 2013; Hyndman

m.fl., 2014; Oliveira och Quinn, 2015). Sammantaget har metaforen använts

för att beskriva att nya styrteknologier samexisterar med redan befintliga

styr-teknologier. Det vill säga, en stegvis ökning av styrstyr-teknologier.

De studier som använder metaforen för att sammanfatta utfall tenderar att

betona att styrteknologier läggs till, samtidigt som redan befintliga

styrteknologier bibehålls (Cooper, Ezzamel och Robson, 2019; Martinez och

Cooper, 2019). Ogata och Spraakman (2013), som gjort en historisk studie,

menar att de styrteknologier som har förlorat legitimitet inte helt elimineras.

Redan befintliga styrteknologier bibehålls, bland annat för att de har blivit

förgivettagna, vilket har påpekats tidigare (se Kärreman och Alvesson, 2004).

Nya och gamla styrteknologier samexisterar under en period snarare än att nya

styrteknologier ersätter gamla. Ogata och Spraakman (2013) skriver att:

Sometimes new techniques were added to allegedly make the set more

effective, but these overlays did not replace the former, and were

influenced by the former, even though they were presented as different.

(Ogata och Spraakman, 2013, s. 301)

Metaforen har också kommit att användas i studier om verksamhetsstyrning i

organisationer i den offentliga sektorn. Då för att beskriva att olika

reformpa-ket läggs som lager på lager och fragment av tidigare styrteknologier från

14 Cooper med flera (1996) använder begreppet arketyp som innebär en koherens mellan tolk-ningsschema, system (formaliserade styrteknologier) och strukturer.

tidigare reformer bibehålls när nya reformer genomförs och nya

styrteknologier introduceras (se Christensen och Lægreid, 2011; Liguori,

2012; Hyndman m.fl., 2014). Dessa studier behandlar dock främst

verksam-hetsstyrning i generella termer i relation till ganska omfattande och något

svepande beskrivningar av reformer. Det innebär att slutsatserna tenderar att

landa i att reformpaket och styrteknologier som kopplas till olika reformer

läggs på varandra.

15

Samtidigt som metaforer illustrerar och synliggör en mängd aspekter, medför

de också ett sätt att inte se (Morgan, 1986/2006). Metaforer synliggör och

framhäver vissa aspekter av den realitet som de hänvisar till, medan andra

aspekter förbises och åsidosätts. Detta gäller även sedimentationsmetaforen.

En aspekt av sedimentationsmetaforen är att processen som Cooper med flera

(1996) benämner erosion är mycket oklar. En bokstavlig läsning av erosion är

att den kan innebära nednötning och förflyttning. Ogata och Spraakman

(2013) åskådliggör ett antagande i metaforen kopplat till erosion som är att

befintliga styrteknologier nöts ner och/eller att delar av styrteknologier

bibehålls.

Following a sedimentation perspective, it would be expected that the

new set of management accounting techniques would not explicitly

replace the earlier set. Rather, the new set or techniques would be

overlaid upon the earlier set, even incorporating elements of the former.

Over time, these new management accounting techniques would

dominate pre-existing sets, yet aspects of the former may continue to be

applied. […] Thus, later sets would represent a synthesis of old and new

techniques […]. (Ogata och Spraakman, 2013, s. 284f)

Citatet illustrerar att befintliga styrteknologier inkorporeras i nya

styr-teknologier i en syntes. Detta pekar på ett antagande att befintliga

styrtek-nologier förr eller senare kommer att ersättas. Ett annat antagande är att

befintliga styrteknologier reproduceras genom att nya styrteknologier

introduceras och understödjer redan etablerade styrteknologier (hos Kraus,

Kennergren och von Unge, 2017 kan vi också se drag av detta resonemang).

En alternativ idé skulle vara att anta att en mångfald av styrteknologier

15Det finns även studier som använder ett likande språkbruk – att styrteknologier läggs i lager på lager – men utan att explicit referera till sedimentationsmetaforen (se Kärreman och Alvesson, 2004; Pierce och Sweeney, 2005; Brivot och Gendron, 2011). Dessa studier menar att nya styrteknologier läggs till redan befintliga i lager på lager. Det är ett språkbruk som liknar sedimentationsmetaforen.

35

introduceras och samexisterar genom att befintliga styrteknologier inte nöts

ner. Olika styrteknologier syftar därmed inte nödvändigtvis till att ersätta

andra styrteknologier.

Huvudproblemet med sedimentationsmetaforen är antagandet att

styrteknolo-gier organiseras vertikalt. Det vill säga, styrteknolostyrteknolo-gier läggs ovanpå varandra

och den nyaste styrteknologin blir den som syns. Med metaforen följer ett

antagande om ett bestämt mönster som innebär att andra sätt för

styrteknologier att introduceras och samexistera blir till viss del otänkbara

givet metaforen (se Malsch och Gendron, 2013). Premissen är att något nytt

läggs ovanpå delar av något annat, för metaforen tecknar en bild av att

befintliga styrteknologier göms, vilket åskådliggörs med antagandet att

styrteknologier läggs på varandra och att delar av befintliga styrteknologier

bibehålls (se Cooper m.fl., 1996). En annan möjlighet kan vara att anta att en

mångfald av styrteknologier uppstår genom att styrteknologier läggs sida vid

sida, nämligen en annan bild än att styrteknologier läggs som lager på lager.

Dessutom tycks en förklaring vara att befintliga styrteknologier nöts ner

(Ogata och Spraakman, 2013).

In document Kim Eriksson (Page 47-51)