Åtgärdspotential för tillkommande källor

I figur 2 nedan visas den sammanlagda utsläppsminskningspotentialen för samtliga stationära källor som idag inte ingår i NOx-avgiftssystemet.

Figur 2 Kostnadskurva för NOx- utsläppsreducerande åtgärder vid förbränning i industriella processer samt sodapannor och sulfitlutpannor. (Källa: NV 5525)

Den sammanlagda utsläppsminskningspotentialen för industriella processer samt sodapannor och sulfitlutpannor är drygt 1000 ton/år för NOx-reducerande åtgärder på upp till 20-25 kr/kg. Här ingår dock processtekniska åtgärder i mineralull- industrin och gruvindustrin, motsvarande nästan 800 ton/år. Dessa åtgärder kom- mer att genomföras som en följd av pågående tillståndsärenden, oberoende av om NOx-avgiftssystemet utvidgas eller inte. Kostnaderna är svåra att beräkna beroende på att det är processtekniska åtgärder, som i mineralullindustrin t.o.m. skulle kunna innebära en negativ kostnad. Kostnaderna har därför satts till 0 kr/kg. Resterande 290 ton/år utgörs av redan planerade förbränningstekniska åtgärder i cement- och kalkindustrin, med åtgärdskostnader på 13-15 kr/kg.

Om åtgärder på upp till 30 kr/kg genomförs, tillkommer 800 t/år från SNCR på raffinaderier, och den totala utsläppsminskningen blir nästan 2000 t/år.

4.4.2.3 Styrmedelspotential

Breddning av NOx-avgiften

Naturvårdsverket har i NV rapport 5525 föreslagit att NOx-avgiften breddas till att även omfatta fasta förbränningsanordningar där förbränningsprodukterna används för uppvärmning, torkning eller annan behandling av föremål eller material. Un- dantag föreslås för förbränning i kalk- och cementugnar, pelleteringsverk för till- verkning av malmpellets, glasugnar för tillverkning eller återvinning av glas och ugnar för tillverkning av lättklinker. Kostnaderna för dessa sektorer bedöms som orimligt höga vid ett införande av NOx-avgift. Det går inte heller att bilda en egen grupp av dessa sektorer eftersom antalet anläggningar är för få för att skapa ett effektivt avgiftssysten. Det undantag från NOx-avgiften som funnits för soda- och

(sulfit)lutpannor tas bort och även dessa verksamheter inkluderas alltså i bredd- ningen.

Åtgärdskostnaderna för de åtgärder som ingår i dessa verksamheter ser ut på följande sätt:

Tabell 3 Åtgärdskostnader vid en breddning av NOx- avgiften.

Typ av åtgärd Potential Kostnad kr/kg

(Min-max) % Ton/år ackumulerat Raffinaderier SNCR 60 800 800 30 Koksverk, förbränningstekniska åtgärder (FT) 36 100 900 35

Värmnings- och värmebehand- lingsugnar, SNCR 12 160 1060 45 (40-50) Koksverk SNCR 58 162 1222 49 Koksverk FT+SNCR 73 203 1425 56 Raffinaderier SCR 90 1200 2625 115 Raffinaderier SNCR 96 1284 3909 126 Sodapannor FT 7 500 4409 135 Sodapannor SCR 81 6000 10409 150

Värmnings- och värmebehand- lingsugnar, SCR

35 470 10879 175 (50-300)

Koksverk SCR 88 245 11124 223

De undantag som NV i rapport 5525 anses bör göras för kalk-och cementugnar m.fl. gör att det endast finns utsläppsminskningar på ca 900 ton/år för en åtgärds- kostnad på 30-35 kr/kg. Därefter finns det utsläppsminskningar på ca 500 ton/år i intervallet 40-56 kr/kg. För en åtgärdskostnad på 115-223 kr/kg finns det stora utsläppsminskningar att göra.

Höjning av avgiften

Naturvårdsverket har föreslagit att i ett första steg höja avgiften till 50 kr/kg NOx för att återfå den reala nivån avgiften hade 1992 då den infördes.

Denna avgiftshöjning skulle leda till utsläppsminskningar på 5700 ton år 2010 och 6200 ton år 2015 i det nuvarande avgiftskollektivet med antagandet om att åtgärder genomförs upp till en genomsnittskostnad på halva avgiftsnivån , dvs 25 kr/kg NOx , men inte till i princip några utsläppsminskningar i det tillkommande kollektivet. Ovan beskrivs att användningen av genomsnittskostnad förmodligen underskattar utsläppsminskningarna och installation av mätutrustning leder för- modligen också till vissa förbränningstekniska åtgärder.

Vid en avgiftshöjning till 60 kr/kg NOx skulle utsläppsminskningarna i det till- kommande kollektivet uppgå till ca 800 ton år 2010 och 900 ton år 2015.

Tabell 4: Sammanfattning av potential för utsläppsminskningar med NOx-avgiften

Åtgärd Minskningspotential, år

Breddning av NOx-systemet samt avgiftshöjning till 60 kr.

2010 2015

Befintligt avgiftskollektiv 5700 6200

Tillkommande avgiftskollektiv 800 900

Eftersom dessa beräkningar baseras på NV rapport 5336 från år 2004 har vi gjort vissa antaganden för att få potentialerna tillämpliga fram till år 2015. Prognosen fram till år 2015 är att NOx-utsläppen från stationära källor kommer att öka med ca 14%. Denna ökning kommer av utbyggnad av fjärrvärme och en ökad kraftproduk- tion, aktiviteter som är NOx-avgiftspliktiga. Vi har därför justerat minskningspo- tentialerna med motsvarande 14% ökning (mellan 2004-2015) vilket borde vara ett fullt rimligt antagande, under förutsättning att inte t ex inflationsnivån urholkar incitamentet att vidta åtgärder enligt NOx-avgiften. Ett sådant antagande borde innebära minskningspotentialer av det försiktiga slaget. Det beror dels på att man antar, som nämnts ovan, att åtgärder genomförs upp till en genomsnittskostnad på halva avgiftsnivån, dels är det rimligt att kostnader för NOx-reningsteknik gradvis kommer att minska framöver, vilket medför en högre nivå av rening för samma NOx-avgift. Metoder att beräkna kapitalkostnader och livslängd på investeringar spelar också in. Själva utsläppsprognosen till 2015 är dessutom baserad på nuva- rande NOx-avgift, såsom den ser ut idag. Införs den avgiftshöjning till 50 kr/kg NOx innan 2010 som Naturvårdsverket föreslagit har även detta inverkan på ut- släppen i negativ riktning.

4.5 Sjöfart

4.5.1 Åtgärdspotential

Tabell 5 visar de möjligheter som finns för att minska utsläppen av kväveoxider inom sjöfarten och kostnader för att använda tekniken. Underlaget baseras i stor utsträckning på Entecs rapport från 2005.

Tabell 5 Uppskattade kostnader för att reducera utsläppen av kväveoxider från fartyg Metod Effektivitet att reduce- ra NOx- utsläpp % Kostnad för medelstora – stora motorer €/ton NOx Nya fartyg Kostnad för medelstora – stora moto- rer €/ton NOx Befintliga fartyg Kostnader kr/kg NOx i nya fartyg Kostnader kr/kg NOx i befintliga fartyg Enkel skjutventils- justering 20 9 -12* 15-24 0,08-0,11* 0,14-0,22 Avancerade skjut- ventilsjustering 30 19-33 Varierar 0,18-0,30 Varierar

Vatteninsprutning 50 300 -400 Varierar 2,8-3,7 Varierar Humid Air Motor

(HAM)

70 200 – 230 260 – 280 1,8-2,13 2,41-2,60

Källa: ENTEC 2005, bearbetning av Profu (2007)

* Inga driftskostnader **driftskostnaderna varierar på det bränsle som används, billigast blir reningen om diesel används.

Som jämförelse kan nämnas att marginalkostnaden för befintliga kraft- och värme- verk är >4000 € per ton (37 kr/kg) och >8000 € per ton (74 kr/kg) för tunga lastbi- lar och bussar (NGO-inlaga till revision av Marpols Annex VI, 2006).

För att minska sjöfartens utsläpp har vi under delmål 6 utgått från de olika åtgärds- scenarier för att reducera utsläppen från sjöfart på Östersjön och Nordsjön som Cofala m.fl. (2006) har räknat på. De har studerat ett antal tänkbara scenarier för att minska utsläppen från olika typer av fartygstrafik och vilka kostnader som är för- knippade med dessa. Vi har särskilt tittat på två av scenarierna: Det ena (C1) har en hög ambitionsnivå för alla fartyg som trafikerar Östersjön och Nordsjön där skjut- ventiler införs på alla lågvarvsmotorer byggda före år 2000 och HAM installeras på alla fartyg byggda 2010 eller senare.

Det andra (C2) innebär att maximal tek-

nisk potential utnyttjas vilket innebär att SCR installeras på alla fartyg, nya

och befintliga. Vi har dessutom konstruerat ett eget scenario ”Kraftfulla

åtgärder införs inom Nordsjön, Engelska kanalen och Östersjön” som inne-

bär att bränsle med 0,5 % svavelhalt alternativt skrubbning till motsvarande

nivå används i Nordsjön och Östersjön och färjor på övriga hav. I scenariot

ingår dessutom att hälften av samtliga fartyg som trafikerar området installe-

rar långt gående NOx-rening.

Vi antar att fartyg som bunkrar i Sverige har en något lägre potential att reduce- ra utsläppen jämfört med färjor och lastfartyg i genomsnitt som går på Nordsjön och Östersjön – 5% lägre för NOx och 10% lägre för SO2. Detta antagande baseras på att fler fartyg än genomsnittet som bunkrar i Sverige redan har installerat NOx- rening, bl.a. till följd av de miljödifferentierade farledsavgifterna, samt att bränslet i svenska farvatten i genomsnitt har lägre svavelhalt än fartyg på andra havsområ- den i Europa.

Med detta antagande får man följande uppskattade utsläpp till 2015:

Tabell 6 Beräknade utsläpp i kton år 2015.

2005 Bas 2015 Medel EU Hög EU C1 Medel alla Hög alla C1

Kraftfulla

åtgärder Max C2

SO2 94 76 76 54 76 38 37 36

NOx 148 188 180 164 174 147 112 55

Källa: Egen bearbetning av Cofala m.fl. 2006

Den nationella sjöfartens prognostiserade andel av NOx-ustläppen 2015 från fartyg som bunkrar i Sverige beräknas vara 4,2%. Om man antar att utsläppen från natio- nell sjöfart som bunkrar i Sverige kan minska i samma grad som sjöfart över lag på Östersjön och Nordsjön så skulle utsläppen av NOx från nationell sjöfart med sce- nariot ”Kraftfulla åtgärder” minska med knappt 3000 ton (4,2% av 188.000 ton -

118.000 ton). Med C2 skulle minskningen uppgå till 7000 ton (prognosticerade NOx-utsläpp från nationell sjöfart uppgår till 7900 ton år 2015).

En stor del av den nationella sjöfarten består av Gotlandstrafiken. Denna har redan installerat SCR varför vi antar en betydligt lägre åtgärdspotential. Vi antar att potentialen för minskade NOx-utsläpp från nationell sjöfart uppgår till cirka 1000 ton.

4.5.2 Åtgärdskostnader