Enligt Skollagen 3 kapitel 9 § ska ett åtgärdsprogram upprättas för en elev som ska ges särskilt stöd. I Skolverkets allmänna råd för Arbete med åtgärdsprogram91 ges följande definition: ”Ett åtgärdsprogram syftar till att säkerställa att en elevs behov av särskilt stöd tillgodoses.
Åtgärdsprogrammet har en central roll i skolans arbete med särskilt stöd genom att vara redskapet för personalen när det gäller planering och utveckling av den pedagogiska verksamheten kring den enskilde eleven. Det är samtidigt en skriftlig bekräftelse på de stödåtgärder som ska vidtas och bidrar till att ge en överblick”.
Antal åtgärdsprogram
Totalt antal elever per årskurs som 1 dec 2012 har åtgärdsprogram. Antal flickor och pojkar:
Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 F P F P F P F P F P F P F P F P F P Stadsdel Norr92 3 3 8 9 11 25 21 14 13 18 14 21 18 19 12 26 35 37
91 De allmänna råden för Arbete med åtgärdsprogram revideras under 2013. Enligt Skolverket kan de befintliga allmänna råden användas i tillämpliga delar till dess de nya allmänna råden har beslutats.
92 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget.
22
Stadsdel Väster93 3 10 33 12 14 15 24 13 28 16 18 34 46 31 67 32 62
Av tabellen ovan framgår att betydligt fler pojkar än flickor i Borås Stad har åtgärdsprogram.
Antalet åtgärdsprogram ökar ju högre upp i årskurserna man kommer, flest åtgärdsprogram skrivs för pojkar i årskurs 9. I grundsärskolan skrivs få åtgärdsprogram.
Av Skolverkets allmänna råd för Arbete med åtgärdsprogram framgår att en elev i behov av särskilt stöd ska ha ett åtgärdsprogram, åtgärdsprogrammet kan emellertid omfatta beskrivningar av behov och åtgärder i flera olika ämnen. Nedan följer tabeller med redovisning per stadsdel av vilka ämnen som förekommer i åtgärdsprogrammen.
Antal elever som 1 dec 2012 har åtgärdsprogram i respektive ämne (en elev kan vara föremål för åtgärder i flera olika ämnen). Ange i antal pojkar och flickor:
Stadsdel Norr96 Åk1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9
93 Byttorp, Sandared, Sandhult och Särla F-6 saknas i underlaget.
94 Aplared, Dalsjö 7-9, Fjärding, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget.
95 Byttorp, Erikslund och Sjöbo saknas i underlaget.
96 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget.
97 Sandared, Sandgärd, Sandhult, Sjömarken, Särla F-6, Särla 7-9, Viskafors 1-5 och Viskafors 7-9 saknas i underlaget.
Svedjeskolan uppger att åtgärdsprogram inte skrivs utifrån ett ämne, utan utifrån en helhet kring eleven.
23
F P F P F P F P F P F P F P F P F P Summa
98 Aplared, Dalsjö 7-9, Fjärding, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget.
24
läroplanen
Andra orsaker 1 2 1 1 1 6
Av tabellerna ovan framgår att matematik och svenska/svenska som andraspråk är de vanligast förekommande ämnena i åtgärdsprogram, följda av engelska. Åtgärdsprogram förekommer inte i ämnet modersmål och är ovanligare i de praktisk-estetiska ämnena.
Tidig upptäckt av flickor i behov av särskilt stöd Självskattning
1. Skolan ser att det finns flickor som av olika anledningar ”inte mår bra”* eller inte fungerar tillfredsställande i verksamheten, men man har inga rutiner för hur man går vidare eller vilka insatser som kan vara lämpliga.
2. Skolan har rutiner för att identifiera flickor som av olika anledningar ”inte mår bra”* eller inte fungerar tillfredsställande i verksamheten. Man har även rutiner för hur man går vidare och arbetar med olika insatser för att möta de behov som finns.
3. Skolan har väl fungerande rutiner för att identifiera flickor som av olika anledningar ”inte mår bra”* eller inte fungerar tillfredsställande i verksamheten. Man har en uppföljning av dessa flickor, där det tydligt framgår hur personal och barnhälsan samarbetar med olika insatser och hur man kan ta hjälp av andra instanser som t ex BVC, SPKC, BUP och Habiliteringen vid behov.
1 På väg 2 På väg 3
Stadsdel Norr99 4 2 2
Stadsdel Väster100 5 5 2
Stadsdel Öster101 3 7
SU-grupper 4
Grundsärskolan102 1
Borås Stad 7 14 6 8
*)”Inte mår bra” eventuellt beroende på svårigheter med:
socialt samspel/kompisrelationer
koncentrationsförmåga
frånvaro (ibland i vissa ämnen t ex idrott)
matproblem
ångest/krav
sömn
trots/utbrott
Merparten av skolorna uppger att de har vissa rutiner för att upptäcka flickor som ”inte mår bra”.
Samtidigt anger en majoritet i kommentarerna att de inte har specifika rutiner för flickor, utan att alla elever behandlas lika. Engelbrektskolan lyfter fram arbetet med DISA-metoden, en metod för att förebygga stress och psykisk ohälsa hos tonårsflickor. Denna metod används på fler skolor i Stadsdel Norr. Två rektorer uttrycker att flickors behov upptäcks senare än pojkars, ibland i samband med skolfrånvaro.
99 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget.
100 Sandared, Sandgärd, Viskafors 1-5 och Viskafors 6-9 har inte gjort någon bedömning.
101 Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget.
102 Byttorp, Erikslund och Sjöbo saknas i underlaget.
25
Åtgärder
En elev i behov av särskilt stöd har rätt till stödåtgärder och dessa redovisas i åtgärdsprogrammet.
I Borås Stad är de vanligaste stödåtgärderna utökad lärarresurs i klassrummet och tekniska hjälpmedel. Mindre grupp och enskild undervisning är också relativt vanliga åtgärder.
Följande åtgärder sätts in som särskilt stöd (en elev kan vara föremål för flera stödåtgärder).
Anges i antal åtgärdsprogram som innefattar följande åtgärder:
Utökad lärarresurs i klassrummet Mindre grupp Enskild undervisning Studiehandled ning Anpassad studiegång Särskild undervisnings grupp Elevassistent Tekniska hjälpmedel Handledning för personalen Plusår (ett extra år i grundskolan) Läxhjälp Lovskola
Stadsdel Norr103
39 50 42 41 27 1 15 44 11 5 11 0
Stadsdel Väster104
70 40 31 14 2 2 14 47 64 2 43 0 Stadsdel
Öster105
20 26 33 5 4 4 14 35 19 1 5 0 Borås Stad 129 116 106 60 33 7 43 126 94 8 59 0
Utökad lärarresurs i klassrummet
Effekterna av denna åtgärd är enligt rektorerna i Stadsdel Norr ett lugnare klassrumsklimat där fler kan få hjälp snabbare, även andra elever än den som har åtgärdsprogram. Rektorerna i Stadsdel Väster menar att en effekt är ökad måluppfyllelse. Det blir lättare att se och möta alla elevers behov. Särskilt vid lästräning framhålls detta av någon rektor som fruktbart. Rektorerna i Stadsdel Öster framhåller att denna åtgärd möjliggör varierande arbetssätt och att fler elever får hjälp. I vissa fall kan det bli rörigt för eleverna med många vuxenkontakter.
Mindre grupp
Rektorerna i Norr menar att denna åtgärd får effekten att eleven kan få direkt feed-back, mer hjälp och lättare att koncentrera sig. För elever som behöver språkträning eller inte vågar prata i stor grupp kan detta vara en möjlighet, dock är en farhåga att eleven missar tid i sin ordinarie klass. I Väster anser rektorerna att mindre grupp kan ha goda effekter såsom arbetsro med ökad måluppfyllelse som följd, men det finns samtidigt farhågor att grupperna ska bli statiska och att elever som ingår i en mindre grupp blir stigmatiserade. På några skolor erbjuds ”bonustid” och
”lärpass” där eleverna kan få extra träning. I Öster menar rektorerna att mindre grupp kan innebära lugn och ro, ökad trygghet och möjlighet att komma till tals. Små läsgrupper upplevs som positivt. Även här ser emellertid rektorerna en risk i form av stigmatisering eller att eleven missar det ordinarie klassrumsarbetet.
103 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget.
104 Byttorp, Daltorp 7-9, Sandared, Sandhult, Sjömarken, Särla F-6, Särla 7-9, Viskafors 1-5 och Viskafors 7-9 saknas i underlaget.
105 Aplared, Boda F-9, Dalsjö 7-9, Fjärding, Gånghester, Myrås, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget.
26
Enskild undervisning
Rektorerna i Norr menar att enskild undervisning är bra för elever som inte kan koncentrera sig i grupp, de kan få helt individualiserad undervisning på detta sätt. Samtidigt riskerar eleven att känna sig utpekad. Rektorerna i Väster anser att det kan ge ökad måluppfyllelse och vara positivt i korta perioder. Rektorerna i Öster framhåller också att det under en period kan vara ett bra sätt att intensivträna en elev i t ex läsning eller grundläggande matematiska färdigheter.
Studiehandledning
Rektorerna i Norr menar att studiehandledning är en förutsättning för att nyanlända elever ska ges förutsättningar att lyckas i skolarbetet. Eleverna får bättre förståelse för undervisningen. I Väster menar rektorerna att studiehandledning ger eleverna möjlighet att nå målen, men denna studiehandledning har inte alltid fungerat tillfredställande. I Öster anser rektorerna att denna åtgärd ger ökat ordförråd, snabb förförståelse och snabb återkoppling till eleverna.
Anpassad studiegång
Rektorerna i Norr framhåller att detta är en relativt ovanlig åtgärd och att effekterna varierar. För vissa elever kan det innebära att studiesituationen blir hanterbar och att behörighet till gymnasiet uppnås. Sjöboskolan är ett undantag, där hela 20 elever har anpassad studiegång, skälet är att nyanlända ska ges bättre möjligheter genom att de får läsa mer svenska. Även i Väster pekar rektorerna på att detta är en ovanlig åtgärd, för de äldre eleverna kan det vara en möjlighet att under en period göra skolgången mer hanterbar. I Öster menar rektorerna att detta kan reducera stressnivån för eleverna, men att det samtidigt för det negativa med sig att betyg inte kan nås i samtliga ämnen.
Särskild undervisningsgrupp
Detta är en ovanlig åtgärd, men några rektorer menar att det är positivt med en grupp med färre elever och mer pedagogiskt stöd. Det kan dock vara en nackdel att eleven inte får vara en del av sin ordinarie klass. En rektor anger att elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning erbjuds särskild undervisningsgrupp i fyraveckorsintervaller.
Borås Stad har fyra kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper: Sjöhagenskolan för elever i år 1-6 och Funningen resurs för elever i år 7-9 med en beteenderelaterad problematik.
Kommunikationsklass för elever från förskoleklass till år 9 med språkstörning, samt
Sjukhusundervisningen för elever som tillbringar en längre tid på sjukhus. Höstterminen 2012 gick fem elever på Sjöhagenskolan och åtta elever på Funningen resurs. Den absoluta majoriteten av dessa elever är pojkar. Eleverna på Sjöhagenskolan slussas vanligtvis tillbaka till sin hemskola efter max två år och av Funningen resurs elever går ungefär hälften vidare till nationellt program på gymnasiet. Många av eleverna på Funningen resurs kommer till skolan i årskurs nio. Innan en elev placeras i kommungemensam särskild undervisningsgrupp har hemskolan prövat egna lösningar, dock har sällan SPKC konsulterats. Elevernas placering i dessa särskilda
undervisningsgrupper utvärderas och omprövas en gång per termin.
Elevassistent
Rektorerna menar att eleven med denna insats får direkt stöd och lotsning för att inte misslyckas gång på gång. Elevassistenten är en trygghetsskapande faktor. Samtidigt finns en risk att eleven blir alltför beroende av sin assistent. Några anger att individintegrerade särskoleelever har assistent.
27
Tekniska hjälpmedel
Rektorerna menar att tekniska hjälpmedel, t ex datorer med specialprogram, är en stor hjälp för elever med läs-, skriv- och motoriska svårigheter. Någon påpekar att det krävs mycket
kompetensutveckling för personalen för att kunna tillgodogöra sig de hjälpmedel som finns.
Huruvida tekniska hjälpmedel sätts in som åtgärd eller inte varierar mycket mellan olika skolor.
Sandgärdskolan är ett exempel på en skola där många elever får stöd genom tekniska hjälpmedel.
Handledning för personalen
Handledning för personalen ger möjlighet att få syn på framgångsfaktorer och brister i undervisningssituationen. Handledning under ledning av specialpedagog anges som mest lyckosamt. På några skolor används handledning, utan att det finns inskrivet i elevernas åtgärdsprogram.
Plusår
Detta är en ovanlig åtgärd och framför allt menar rektorer för högstadieskolorna att det inte ger så mycket. För nyanlända elever och för yngre elever kan det vara en tänkbar åtgärd, beroende på elevens motivation, anser rektorerna. För elever med språkstörning i kommunikationsklass framhålls detta dock som en fungerande åtgärd.
Läxhjälp
Rektorerna uttrycker att läxhjälp ger möjlighet till hjälp och struktur, som inte alla elever kan få hemma. Många skolor erbjuder läxhjälp till samtliga elever, några skriver in det i elevernas åtgärdsprogram.
Lovskola
Ingen rektor anger att lovskola är en åtgärd som skrivs in i åtgärdsprogram. Några är försiktigt positiva till att införa det eller andra intensivstudier under läsåret, andra är skeptiska till att det skulle kunna förbättra måluppfyllelsen.
På vilken/vilka nivå/er genomförs beslutade åtgärder?
Enligt rektorerna i Stadsdel Norr genomförs en överväldigande majoritet av åtgärderna på samtliga nivåer: hos eleven, i gruppen och på organisationsnivå. Asklandaskolan skiljer ut sig, där anses åtgärderna främst sättas in enbart i miljön/gruppen. Ingen rektor har angivit att åtgärder sätts in enbart hos eleven. Rektorerna i Stadsdel Väster menar att beslutade åtgärder genomförs på samtliga nivåer. En stor del av åtgärderna uppges genomföras i gruppen och på
organisationsnivå, medan ingen har angett enbart hos eleven. Även i Stadsdel Öster uttrycker rektorerna att åtgärder främst sätts in på samtliga nivåer, men här skiljer sig svaren mer åt. Flera undantar organisationsnivån och menar att åtgärderna genomförs hos eleven och i
miljön/gruppen. Två skolor, Ekarängskolan och Dannikeskolan, har angivit att man delvis genomför åtgärder enbart på elevnivå.
Analys
I Borås Stads skolor finns 951 åtgärdsprogram (troligtvis är siffran högre, då inte alla skolor rapporterat in sina uppgifter). Av dessa är 595 åtgärdsprogram skrivna för pojkar och 356 för flickor. Orsaken till den stora skillnaden kan vara att flickor lyckas bättre i sitt skolarbete, vilket kan styrkas genom uppgiften om flickors högre meritvärde. Samtidigt måste man då fråga sig om pojkar får rätt typ av stöd, när de trots betydligt fler stödåtgärder ändå inte når bättre resultat.
28
Källa: Skolverket, SIRIS
Ytterligare en orsak till att fler pojkar än flickor har åtgärdsprogram skulle emellertid kunna vara att skolan är sämre på att upptäcka flickors behov av särskilt stöd. I statens offentliga utredning Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan menar
författarna att det finns stora skillnader mellan flickors och pojkars möjlighet att få särskilt stöd i skolan, samt att detta kan bero på att behovet av stöd yttrar sig på olika sätt. ”En av de möjliga förklaringarna till att det finns könsskillnader gällande pojkarnas större tillgång till särskilt stöd kan bero på att pojkar i högre grad har utagerande beteenden. Dessa påkallar behov av
”åtgärder”, ibland kanske snarast av disciplinära skäl.” I utredningen påtalas dock att detta inte betyder att flickors behov av stöd är mindre. Detta manar till eftertanke om hur vi i Borås Stad kan uppmärksamma både flickors och pojkars behov av särskilt stöd i fortsättningen. Merparten av skolorna säger sig ha vissa rutiner för att upptäcka flickors behov av särskilt stöd, men uppger också att dessa rutiner är samma för flickor och pojkar. Det är möjligt att det behövs ökad kompetens kring hur flickors behov av stöd yttrar sig. Det kan också vara så att specifika rutiner för att upptäcka flickor i behov av särskilt stöd behövs, då generella rutiner riskerar att
osynliggöra flickor.
Antalet åtgärdsprogram ökar ju höge upp i årskurserna man kommer och allra flest
åtgärdsprogram finns i årskurs nio. Åtgärdsprogrammen omfattar också fler ämnen i de högre årskurserna. Detta kan bero på att det blir tydligt vilka elever som inte når målen vid
betygsättning, samt att det blir större fokus på det enskilda ämnet i ett ämneslärarsystem än i ett klasslärarsystem. Om man jämför antalet åtgärdsprogram med antalet elever som fått det skriftliga omdömet ”riskerar att ej nå målen” under höstterminen 2012, märker man att de sistnämnda är fler. Här finns anledning att reflektera över om alla elever som är i behov av särskilt stöd får det stöd de har rätt till. Under hösten 2012 har nya rutiner för åtgärdsprogram i Borås Stad tagits fram av SPKC. Syftet är att säkerställa att elever får det stöd de behöver och att dokumentationen blir tydlig.Detta kommer förhoppningsvis få positiv inverkan på likvärdigheten för Borås Stads elever.
29
I grundsärskolan skrivs få åtgärdsprogram (dock saknas flera skolor i underlaget, så fler elever än vad som syns i underlaget kan ha åtgärdsprogram). Detta kan vara ett uttryck för att lärmiljön är så väl anpassad för eleverna att det inte behövs ytterligare åtgärder. Det kan emellertid också bero på att skolformen grundsärskola ses som en stödåtgärd i sig eller att man har större fokus på omvårdnad än på kunskapsutveckling.
Åtgärdsprogram upprättas då en elev har behov av särskilt stöd, ett och samma åtgärdsprogram kan lyfta behov i olika ämnen. De vanligast förekommande ämnena i åtgärdsprogrammen i Borås Stad är svenska/svenska som andraspråk och matematik. Därefter följer engelska. I Stadsdel Norr och Stadsdel Väster finns relativt många åtgärdsprogram även i SO- och NO-ämnena, framförallt i de högre årskurserna. I Stadsdel Öster skrivs det generellt färre åtgärdsprogram (även om en del i förklaringen är att flera skolor inte rapporterat in sina uppgifter), men det är också tydligt att fokus i åtgärdsprogrammen är på matematik, svenska/svenska som andraspråk och engelska. Här finns anledning att fundera över om ”treämnesskolan” (att det under den förra läroplanen Lpo 94 krävdes minst godkänt i matematik, svenska/svenska som andraspråk och engelska för att vara behörig till gymnasiet) lever kvar och vad det i så fall kan innebära för eleverna, när nu krav ställs på behörighet i fler ämnen. De praktisk-estetiska ämnena är mindre vanligt förekommande i åtgärdsprogrammen, men i de senare årskurserna förekommer de i viss utsträckning i Stadsdel Norr och Väster. Åtgärdsprogram förekommer inte i ämnet modersmål, med tanke på modersmålets betydelse för elevers resultat borde det analyseras närmare,
förslagsvis av CFL.
Rektorerna i Borås Stad använder sig av en rad olika åtgärder, då en elev har behov av särskilt stöd. Den vanligaste formen av stöd är utökad lärarresurs i klassrummet, här framhåller flera rektorer att detta är en åtgärd som skapar lugn och möjlighet att ge alla elever mer hjälp. Detta kan vara gynnsamt för den elev som har behov av särskilt stöd, men det finns ändå anledning att bevaka att just den elev som har åtgärdsprogram också får ta del av den hjälp som stipulerats i åtgärdsprogrammet. Tekniska hjälpmedel är en annan vanligt förekommande åtgärd. Tillgången till tekniska hjälpmedel och vanan att använda desamma verkar dock variera mycket mellan olika skolor. Skolor som sällan eller aldrig utnyttjar denna möjlighet bör fundera över varför det är så.
Enligt Skollagen 3 kap.11 § får rektor ”om det finns särskilda skäl” besluta om särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp, men i Skolverkets allmänna råd för Arbete med åtgärdsprogram anges också att ”skolan ska sträva efter att alla elever får sin undervisning i den klass eller grupp som eleven normalt tillhör. En åtgärd som innebär att en elev arbetar utanför sin ordinarie klass eller grupp är ett ingrepp som påverkar elevens vardagliga kontakt med sina klasskamrater.” Trots detta är åtgärderna mindre grupp och enskild undervisning vanliga i Borås Stad. Flera rektorer ger visserligen uttryck för att det finns en risk för stigmatisering och känsla av utanförskap vid dessa åtgärder, men tycker ändå att fördelarna väger tyngre. Framför allt menar man att det gynnar elever med koncentrationssvårigheter och att eleven kan ges direkt återkoppling. I de lägre åldrarna används mindre grupp och enskild undervisning under kortare perioder, oftast för lästräning. Särskild undervisningsgrupp utanför den egna skolan är emellertid en ovanlig åtgärd i Borås Stad och rektorerna menar att det kan vara negativt för eleven att skiljas från sin klass.
Rektorerna behöver dock vara uppmärksamma på åtgärderna mindre grupp och enskild
undervisning på den egna skolan, så att dessa åtgärder inte blir en permanent lösning för eleven – då riskerar eleven att skiljas från sin klass på liknande vis som när åtgärden särskild
undervisningsgrupp vidtas.
Borås Stad har valt att organisera Sjukhusundervisning och Kommunikationsklass som
kommungemensamma undervisningsgrupper, härutöver finns också två kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper för elever med beteenderelaterad problematik: Sjöhagenskolan för
30
årskurs 1-6 och Funningen resurs för årskurs 7-9. En diskussion behöver föras kring huruvida ansökan om stöd från SPKC ska göras innan åtgärden särskild undervisningsgrupp vidtas. I nuläget bekostas insatser för stöd på den egna skolan från rektors budget och insatsen särskild undervisningsgrupp från områdeschefens budget. Denna modell riskerar att styra valet av åtgärd snarare utifrån ekonomiska förutsättningar än utifrån elevens behov.
På Nossebro skola i Essunga kommun har man gått från att vara en av Sveriges sämst presterande skolor, till en av skolorna med bäst resultat. Bland annat har alla små
undervisningsgrupper lagts ner, för att frigöra resurser till dubbelbemanning i matematik, svenska och engelska. Heterogena grupper ses som en tillgång och inkludering och hög måluppfyllelse har visat sig gå hand i hand.106 Detta skulle kunna inspirera Borås Stad till ett mer inkluderande arbetssätt.
Handledning för personal är en vanlig åtgärd och uppges vara särskilt lämplig då den genomförs
Handledning för personal är en vanlig åtgärd och uppges vara särskilt lämplig då den genomförs