ÖKA ELLER MINSKA UMGÄNGE Resultat

Respondenterna lyfter fram att deras umgängesplanering påverkas av hur ärendet ser ut och vilken inriktning ärendet har. Samtliga beskriver inriktningarna som kopplade till principen om återförening. De förklarar detta genom att reflektera över om man ser i ärendet att barnet i framtiden har en chans att flytta hem eller om svårigheterna hos föräldrarna är så pass svåra att man tror barnet kommer att vara placerade länge.

Respondenterna beskriver olika aspekter som är viktiga för att öka eller respektive minska ett umgänge.

``Viktigt att titta på ärendets inriktning. Om det är en ny placering där det finns stora svårigheter hos föräldrarna behöver vi planera utifrån att barnet just nu inte ska flytta hem. Då kan man behöva glesa ut ett umgänge. Handlar det om ett barn vars föräldrar visar en stark potential för en framtida återförening är det viktigt att ha tätare umgängen. ´´ - Selma

Kraven som beskrivs för ökande av ett umgänge leds, som nämns innan, av ärendets inriktning men den inriktningen påverkas av olika aspekter i ärendet. Inriktningen som beskrivs ovan att det finns potential hos en förälder kan betyda många olika saker. Samtliga respondenter riktar sig då mot föräldraförmågan i umgänget och hur mycket föräldern kan ställa barnet i centrum och bidra till en positiv livsmiljö och utveckling för barnet.

``Får barnet saker som ger den extra positiva känslor utöver vad den får i familjehemmet och man ser en stark positiv respons från att ha träffat förälder.

Händer det över lång tid och ser en utveckling i barnet och föräldern, kan umgänge utökas. I den bästa av världar skulle barnet kunna ha en så pass bra relation till sin förälder där den sedan i äldre ålder t.ex. kan gå förbi efter skolan själv och hälsa på.

´´ - Karin

``En stark och bra förälder som har umgänge en gång i månaden och stöttar barnet i sin situation ger enligt mig barnet en harmoni som den kan ta med sig hem och i längden bygga tillit till sin förälder´´ - Maria

``Man måste se på hur förälderns föräldraförmåga utvecklas, blir den bättre eller sämre. Annars kollar vi på hur barnet reagerar hur de mår innan och efter. Hur

reagerar föräldrar till deras mående under umgänget, är det stöttande föräldrar eller är de avvaktande. ´´ - Selma

Fortsättningsvis som ses i det tredje citatet berättar respondenterna att barnets

reaktioner inför och efter umgänget är en viktig aspekt i valet av utökat umgänge. För utökning krävs enligt respondenterna att barnet gynnas av umgängena. Detta

kontrollerar de genom att undersöka reaktioner hos barnet innan och efter umgänget.

De positiva reaktioner som nämns är avsaknaden av negativa reaktioner, alltså att barnet verkar känna sig tryggt av sitt umgänge och inte reagerar genom att t.ex. bli orolig eller visa fysiska reaktioner som t.ex. att sluta äta (detta kommer att presenteras mer senare).

``Utökning av umgänge ska endast ske om det till 100% gynnar barnet inte bara för att göra det. ´´ - Anna

``Det finns vissa barn som kanske från början haft umgänge var åttonde vecka men sen ser man att barnet skulle må bra av att träffa sin förälder oftare då inga negativa reaktioner sker. Då kanske det blir bra att man har tätare umgänge för att barnet ska ha en kontakt med sin förälder. ´´ - Emma

``Jag tänker att umgänget ska kunna gynna barnet genom att stärka och trygga det om det nu ska utökas. Målet är ju alltid att ha bra umgängen. Speciellt i långa placeringar för små barn för då är det så att umgänget i många fall utvecklats till att bli så pass bra att barnet själv vill åka på umgängen. ´´- Sofia

De krav som finns för ett utökat umgänge är starkt centrerat runt barnets reaktioner och förälderns förmåga i olika situationer. Det samma gäller för kraven att minska umgängen, men här beskriver också respondenterna att det finns systematiska anledningar som t.ex. överflyttning av ärenden eller förvaltningens riktlinjer i vem som gör vad när nya ärenden ges till socialarbetarna. Respondenterna beskriver att ärenden som kommer till familjevården tas emot från utredningsenheten i deras förvaltning. När ärendet tas över finns det en existerande umgängesplan som planerats med andra förutsättningar. När barnet då blivit omhändertaget och ska placeras i familjehem tar handläggarna på familjevården över handläggningen av barnet vilket de beskriver som en lära känna period.

``När vi får ärenden har en utredning skett och ett omhändertagande har skett.

Ärendet förs inte över direkt till oss efter omhändertagande utan oftast överklagar föräldrar det beslutet och när överklagan är klar går det vidare till oss. Under den tiden har en umgängesplan gjorts av handläggare på utredningsenhet vilket vi då behöver revidera om. ´´ - Jennifer

``Handlar mycket om hur det ser ut när vi tar över ärenden. Det är alltid en period i början där vi behöver lära känna barnet och dess reaktioner. Vi behöver själva se hur umgänget funkar. Planen som finns kan säga att umgängen varit varannan vecka och då behöver vi följa den planen en kort tid för att kunna göra en ny bedömning’’ – Karin

Med detta förklarar respondenterna då att den plan som existerar behöver följas innan en ny bedömning görs men att dessa planer ibland är mer frekventa. Respondenterna berättar även att när barnen placeras i familjehem blir det en stor omställning för barnet. Barnet måste vänja sig vid en ny miljö och nya människor. Då kan umgänget minskas för att ge barnet tid och utrymme.

``Ofta så finns det en umgängesplan från utredningsenheterna. Sen måste man vara ödmjuk mot just det att man inte har nog kännedom om barnet och kanske då fortsätter på den plan man har. Sen är det ofta så att vi har många placerade barn och att man får köra på samma schema för att först lära känna barnet. Man måste också lära känna jourhem och hitta ett nytt familjehem. När vi gjort det har vi ofta ett uppehåll under en tid då barnet behöver landa i familjehemmet. Sen kanske man gör en ny umgängesplanering när man känner ärendet bättre. ´´ - Emma

Respondenterna beskriver att umgänget också måste gynna barnet och att alla beslut som tas runtom barnets umgänge måste gynna den. Skulle det inte vara bra för barnet att ha umgänge beskriver respondenterna att de kan komma att minska umgänge.

``Ibland kan man se att umgänget har en negativ påverkan på barnet. Barnet kan må dåligt av att träffa sina föräldrar. Man brukar misstolka det som att föräldern har rätt att träffa sina barn när det faktiskt är tvärtom. Vi behöver arbeta utifrån att umgänget gynnar barnet och gör det inte det behöver vi korta ner antalet träffar men också ha i

åtanke att det i längden är bra för barnet att bilda en relation till sin förälder. ´´ - Anna

``Vi planerar alltid umgänget med utgångspunkten att barn har rätt att lära känna sina föräldrar men också att umgängena inte ska skada barnet. Ett umgänge som skapar negativa reaktioner hos barnet gör sig själv inte förtjänt av att ha fler

umgängen. Umgänget ska alltid gynna barnet och gör det inte det behöver vi se över vad det är som inte fungerar och ge barnet andrum genom att t.ex. minska antalet träffat. ´´ - Lena

Frekvensen av umgänget påverkas av om barnet gynnas eller inte gynnas av

umgänget. De negativa reaktioner som redovisas av Lena redovisas ytterligare i nästa tema som är faktorer som påverkar delaktighet och kommer efter delanalys.

Delanalys

Syftet med umgänget ger alltså socialarbetarna vägledning för att umgänget kan ökas om det gynnar barnet vilket också gäller åt motsatt håll för att minska umgänget.

Respondenterna har generellt en utgångspunkt som säger att barnet är i centrum av umgängesplaneringen. Skulle barnet inte gynnas av att träffa sin förälder eller inte gynnas av att träffa den lika frekvent, minskar socialarbetarna umgänget.

Umgängesplaneringen omfattas alltså av hur ofta eller hur lite ett barn ska träffa sina föräldrar. Det verkar i alla fall finnas en konsensus runt socialarbetarna om att barnet behöver och ska träffa sina föräldrar men att omfattningen av umgänget varierar.

Placerade barn kan gynnas av att förstå varför de inte kan bo med sina föräldrar och behöver träffa dem för att skapa relation och ha kännedom om sitt nätverk (Taplin, 2005). Hur mycket barnet gynnas av ett umgänge verkar vara den starkaste aspekten när socialarbetarna väljer att öka eller minska umgängen. Socialarbetarna har ett starkt fokus på barnets roll och föräldrarna beskrivs behöva kunna acceptera barnets

placering för att kunna ge barnet stöd. Socialarbetarna återgår ofta till att ökandet av umgänget ska gynna barnet men också till att en ökning i sig speglar en förbättring i relationen mellan barn och förälder. Socialarbetare ska alltid arbeta för att återförena barn med sina föräldrar vilket också är målet med LVU vård, att vårda det som brustit för att sedan arbeta för en återförening (Socialstyrelsen, 2020). Socialarbetarna ger barnet inflytande i sin umgängesplanering på detta sätt då barnet är centrum för

umgängesplaneringen. Olika saker påverkar planeringen men utgångspunkten är alltid barnet vilket gör att socialarbetarna följer kraven för att ge barn Influence (Lundy, 2012). Det finns olika aspekter hos barn som socialarbetarna berättar att de tittar på när barn har svårt att kommunicera. Vidare redovisas delaktigheten för barn i umgängesplanering enligt respondenterna.

FAKTORER SOM PÅVERKAR DELAKTIGHET