Något som aktuell studie saknade gällande urvalet var en skola som aktivt ar-betade med ett kollegialt lärande. En ny studie med ett sådant urval hade kun-nat bidra med mer kunskap om ett kvalitetsarbete där fokus ligger på kollegiala samarbeten och lärares gemensamma kompetensutveckling. En studie med en
45
skola som aktivt prioriterar NO-undervisningen i det systematiska kvalitetsar-betet kan även ge värdefull information om hur ett välfungerande arbete kan organiseras. Som en fortsättning på aktuell studie kan det också vara relevant att undersöka hur lärares förutsättningar att bedriva en kvalitativ NO-undervis-ning ser ut på mellanstadiet samt på högstadiet.
Utifrån det insamlade och analyserade materialet har emellertid en nyfikenhet väckts kring nya områden att studera närmare. Ett möjligt forskningsområde som framkommit i studien är hur ett trelärarsystem påverkar undervisnings-kvaliteten samt lärarnas arbetssituation. Ett annat är vilka effekter ett ämneslä-rarsystem på lågstadiet kan ha på undervisningskvaliteten, för eleverna skolsi-tuation samt för lärarnas arbetsförhållanden.
46
REFERENSER
Andrée, M. (2005). Ways of Using ‘Everyday Life’ in the Science Class-room. I K. Boersma, M. Goedhart, O. Jong, & H. Eijkelhop (Red.).
Research and the Quality of Science Education, (ss. 107 - 116).
Springer. https://doi.org/10.1007/1-4020-3673-6_9
Appleton, K. (2003). How Do Beginning Primary School Teachers Cope with Science? Toward an Understanding of Science Teaching Prac-tice. Research in Science Education, 33, 1–25.
https://doi.org/10.1023/A:1023666618800
Appleton, K. (2002). Science activities that work: Perceptions of primary school teachers. Research in Science Education, 32(3), 393–410.
https://doi.org/10.1023/A:1020878121184
Assarsson, I. (2015). Goda lärmiljöer genom kollegialt lärande. I Ifous (Red).
Från idé till praxis: vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner (ss. 99–110) (Ifous rapportserie 2015:2).
https://www.ifous.se/app/uploads/2013/02/201509-Ifous-2015-2-slutversion2f%C3%B6rwebb.pdf#page=99
Björkdahl-Ordell, S. (2007). Etik. I J. Dimenäs (Red). Lära till lärare: Att ut-veckla läraryrket- vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig me-todik (ss. 21–28). Liber.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology.
Qualitative Research in Psycholog, 3(2), 77–101.
https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa Dalen, M. (2013). Intervju som metod. Gleerups.
Dimenäs, J., & Kihlström, S. (2007a). Fenomenografi som forskningsansats.
I J. Dimenäs (Red.). Lära till lärare: Att utveckla läraryrket – veten-skapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod (ss. 157 – 173). Li-ber.
Dimenäs, J., & Kihlström, S. (2007b). Uppsatsen - examensarbetet. I J. Di-menäs (Red.). Lära till lärare: Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod (ss. 226 – 242). Liber.
Dimenäs, J., Kihlström, S., & Davidsson, B. (2007). Intervju som redskap. I J. Dimenäs (Red.). Lära till lärare: Att utveckla läraryrket – veten-skapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod (ss. 47 – 69). Liber.
47
Ekborg, M., & Lindahl, B. (2007). NTA som skolutvecklingsprogram: utdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras vär-deringar samt effekten på kommun och rektorsnivå. Kungliga veten-skapsakademien.
Enwall, L., Johansson, B. & Skiöld, G. (2011). PULS NO-boken. Natur &
kultur.
Goodrum, D., Hackling, M., & Rennie, L. (2001). The status and quality of teaching and learning of science in Australian schools. Research in Science Education, 31, 455 - 498.
https://doi.org/10.1023/A:1013171905815
Gyllenpalm, J., Wickman, P. O., & Holmgren, S. O. (2010). Teachers' lan-guage on scientific inquiry: methods of teaching or methods of in-quiry? International Journal of Science Education, 32(9), 1151-1172.
https://doi.org/10.1080/09500690902977457
Harlen, W. (1997). Primary Teachers' Understanding in Science and its Im-pact in the Classroom. Research in Science Education, 27(3), 323–
337. https://doi.org/10.1007/BF02461757
Hattie, J. (2012). Synligt lärande: för lärare. Natur & Kultur.
Hattie, J. (2009). Visible learning: A synthesis of over 800 meta-analyses re-lating to achievement. Routledge.
Holbrook, J., & Rannikmae, M. (2007). Nature of science education for en-hancing scientific literacy. International Journal of Science Educa-tion, 29(11), 1347-1362. https://doi.org/10.1080/09500690601007549 Holbrook, J., & Rannikmae, M. (2009). The meaning of scientific
liter-acy. International Journal of Environmental and Science Educat-ion, 4(3), 275 - 288.
Jidesjö, A. (2012). En problematisering av ungdomars intresse för naturve-tenskap och teknik i skola och samhälle: innehåll, medierna och ut-bildningens funktion Doktorsavhandling, Linköpings universitet.
DiVA.
https://www.diva-por-tal.org/smash/get/diva2:535843/FULLTEXT01.pdf
Johansson, A., & Wickman, P. (2012). Vad ska elever lära sig angående na-turvetenskaplig verksamhet? - En analys av svenska läroplaner för
48
grundskolan under 50 år. NorDiNa: Nordic Studies in Science Educat-ion, 8(3), 197 – 212.
Johansson, U. (2019). Att utveckla sin undervisning genom reflektion och kollegialt lärande. Atena didaktik. 1(1).
https://doi.org/10.3384/atena.2019.1353
Karlsson, R. (2007). Om att verifiera undersökningsresultat. I J. Dimenäs (Red). Lära till lärare: Att utveckla läraryrket- vetenskapligt förhåll-ningssätt och vetenskaplig metodik (ss. 247–257). Liber.
Khishfe, R., & Abd‐El‐Khalick, F. (2002). Influence of explicit and reflective versus implicit inquiry‐oriented instruction on sixth graders' views of nature of science. Journal of Research in Science Teaching, 39(7), 551-578. https://doi.org/551-578. 10.1002/tea.10036
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (tredje uppl.). Studentlitteratur.
Lindahl, B. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik? En longitudinell studie om vägen till gymnasiet (Göteborg Studies in Educational Sci-ences, 196). DiVA.
https://www.diva-por-tal.org/smash/get/diva2:296000/FULLTEXT01.pdf
Lindholm, Y. (2008). Mötesplats skolutveckling: om hur samverkan med forskare kan bidra till att utveckla pedagogers kompetens att bedriva utvecklingsarbete Doktorsavhandling, Stockholms universitet.
DiVA. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:199687/FULL-TEXT01.pdf
Malmqvist, J. (2007). Analys utifrån redskap. I J. Dimenäs (Red.). Lära till lärare: Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och ve-tenskaplig metod (ss. 122 – 132). Liber.
Nehez, J. (2015). Rektorers praktiker i möte med utvecklingsarbete: möjlig-heter och hinder för planerad förändring Doktorsavhandling, Göte-borgs universitet. GUPEA.
https://gupea.ub.gu.se/bit-stream/2077/40535/3/gupea_2077_40535_3.pdf
Nordgren, K., Kristiansson, M., Liljekvist, Y., & Bergh, D. (2019). Lärares planering och efterarbete av lektioner: infrastrukturer för kollegialt samarbete och forskningssamverkan (Karlstads university studies, 2019:11). Karlstads universitet. DiVA. https://www.diva-por-tal.org/smash/get/diva2:1298162/FULLTEXT01.pdf
49
Ogan-Bekiroglu, F. (2007). To what degree do the currently used physics textbooks meet the expectations? Journal of Science Teacher Educa-tion, 18(4), 599-628. https://doi.org/10.1007/s10972-007-9045-8 Osborne, J., Driver, R., & Simon, S. (1998). Attitudes to science: issues and
concerns. School Science Review, 79(288), 27–33.
https://doi.org/10.1080/0950069032000032199
Presley, M. L., Sickel, A. J., Muslu, N., Merle-Johnson, D., Witzig, S. B., Izci, K., & Sadler, T. D. (2013). A framework for Socio-scientific Is-sues based education. Science Educator, 22(1), 26-32.
Roberts, D., A. (1982). Developing the concept of “Curriculum Emphases” in science education. Science education, 66(2), 243-260.
https://doi.org/10.1002/sce.3730660209
Robinson, V., Lloyd, C., & Rowe, K. (2008). The impact of leadership on student outcomes: An analysis of differential effects of leadership types. Educational Administration Quarterly, 44(5), 635-674.
https://doi.org/10.1177/0013161X08321509
SFS 2010:800. Skollag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/doku-ment/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 Shulman, L. (1987). Knowledge and teaching: Foundations of the new
re-form. Harvard educational review, 57(1), 1 – 23.
https://doi.org/10.17763/haer.57.1.j463w79r56455411
Sjøberg, S. (2009). Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdi-daktik. Studentlitteratur.
Sjöberg, M. (2014). Möjligheter i kollegiala samtal om NO-undervisning och bedömning Licentiatuppsats, Göteborgs universitet. GUPEA.
https://gupea.ub.gu.se/bit-stream/2077/39153/2/gupea_2077_39153_2.pdf
Skolinspektionen. (2012). ”Min blev blå!” - Men varför då?...: En kvalitets-granskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1–3.
Skolverket. (2008). Vad händer i NO-undervisningen? En kunskapsöversikt om undervisningen i naturorienterande ämnen i svensk grundskola 1992–2008.
50
Skolverket. (2012). Att se helheter i undervisningen: Naturvetenskapligt per-spektiv.
Skolverket. (2015). Systematiskt kvalitetsarbete: För skolväsendet.
Skolverket. (2017a). Kommentarmaterial till kursplanen i biologi (rev.
uppl.).
Skolverket. (2017b). Kommentarmaterial till kursplanen i fysik (rev. uppl.).
Skolverket. (2017c). Kommentarmaterial till kursplanen i kemi (rev. uppl.).
Skolverket. (2019a). Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritids-hemmet. (rev. uppl.).
Skolverket. (2019b). PISA 2018: 15-åringars kunskaper i läsförståelse, mate-matik och naturvetenskap.
Skolverket. (2021). Systematiskt kvalitetsarbete- så fungerar det.
Skolverket. (2022a). Skolutveckling genom kollegialt lärande.
Skolverket. (2022b). Timplan för grundskolan.
Skolverket. (2022c). Ändrade kursplaner i de naturorienterande ämnena i låg-stadiet.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer i humanistisk-samhälls-vetenskaplig forskning.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. (Rev. uppl.).
Vetenskapsrådet. (2003). Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk human-forskning: forskningsetisk policy och organisation i Sverige.
Yin, R. K. (2011). Kvalitativ forskning: Från start till mål. Studentlitteratur.
Ärlestig, H. (2008). Communication between principals and teachers in suc-cessful schools Doktorsavhandling, Umeå universitet. DiVA.
https://www.diva-portal.org/smash/re-cord.jsf?pid=diva2%3A142460&dswid=4851
51