Överförbarhet

Då studien fokuserar på att analysera och värdera kognitiva motivationsfaktorer krävdes det att gå in på djupet hos respondenterna, en hög nivå av generaliserbarhet är därmed inget som eftersträvas i denna studie. Detta kan resultera i att det blir svårt att generera samma resultat i en annan situation och överförbarhetskriteriet blir svårt att uppfylla (Lincoln och Guba, 1985, genom Bryman och Bell, 2013). Studien kan dock användas som underlag till andra studier inom området som har syftet att dra slutsatser och generalisera till en större population.

4.5.3 Pålitlighet

Att upprepa studien blir svårt med hänsyn till att det är en kvalitativ studie (Jacobsen, 2002). Det är dessutom ett relativt lågt antal personer som intervjuas och därmed påverkas studien av vilket urval som görs. Då respondenterna intervjuats med semistrukturerade intervjufrågor fick de utrymme att svara fritt på frågorna. En annan studie med andra personer, men med samma egenskaper (exempelvis ålder), kan ändå ge ett annat resultat då studien är ute efter respondenternas personliga åsikter och detta kan skilja mellan individer trots att de är i samma ålder. För att öka nivån av pålitlighet i denna studie finns det beskrivet i metodavsnittet hur den har genomförts och vilket urval som gjorts för intervjuerna. De frågor som ställdes till respondenterna återfinns i bilaga 1. Detta ökar möjligheten för att replikera studien, vilket ökar studiens pålitlighet ytterligare (Lincoln och Guba, 1985, genom Bryman och Bell, 2013). Innan intervjuerna genomfördes gjordes även testintervjuer för att kontrollera frågornas relevans.

I huvuddelen ställdes mer styrande frågor mot respektive kognitiv faktor, vilket kan anses minska pålitligheten något. Detta för att få respondenten att reflektera över varje specifik faktor och dess påverkan på hur sparandet har förändrats över tid. Dock ställdes liknande frågor under introduktionsdelen av intervjun som var mindre styrande. Dessa kontrollfrågor användes för att kontrollera om respondenterna gav liknande svar utifrån egna erfarenheter som när de diskuterade vad forskning kommit fram till.

4.5.4 Konfirmering

För att uppfylla en hög grad av konfirmering lades det stor vikt vid neutralitet, utan värderingar och åsikter, under genomförandet av intervjuerna (Lincoln och Guba, 1985, genom Bryman och Bell, 2013). Dock kan det vara svårt att få objektiva svar då det kan hända att respondenterna blir influerade av hur intervjun är uppbyggd och hur frågorna är formulerade (Jacobsen, 2002). Om respondenterna däremot säger emot den tidigare forskningen kan detta höja studiens resultat.

4.6 Källkritik

Den primärdata som används i denna studie är de intervjuer som genomförts. Dessa har sammanställts och ligger till grunden för empirin. Något som bör tas hänsyn till i bedömningen av hur pass hög kvalitet primärdatan har är att ämnet som intervjuerna handlat om är privatekonomi, som är ett känsligt ämne för många personer. Trots att det var frivilligt för respondenterna att ställa upp på en intervju kan de som ställde upp ha ett egenintresse (Jacobsen, 2002). Då de inte är anonyma för de som intervjuar kan det medföra att de vill framstå som att de har bättre kunskap och är mer insatta i sin ekonomi än vad de faktiskt är. För att respondenterna skulle svara så sanningsenligt som möjligt fick de inför intervjun ta del av vad intervjun skulle handla om, hur den skulle genomföras och vad intervjun ska användas till. För att respondenten skulle känna förtroende att berätta om sin privatekonomi är de anonyma i studien, enbart författarna vet vilka dessa individer är. För att kontrollera att respondenternas svar stämde överens med deras verklighet ställdes även kontrollfrågor under intervjun. Frågor med samma betydelse formulerades på annorlunda sätt under olika delar av intervjun.

Sekundärkällor används också i denna studie. Dessa kommer främst från vetenskapliga artiklar och böcker som är skrivna av erkända författare och forskare inom området. I sökandet efter artiklar har det lagts stor vikt vid att dessa har blivit refereegranskade, då det visar på att materialet är tillförlitligt. Dessa används som underlag för studiens analys.

Även andra sekundärkällor används, såsom svenska banker. Dessa kan anses ha ett visst intresse i det de skriver och att det därmed blir riktat till deras fördel. Dock är dessa källor inget som används för att bygga upp studiens slutsats, utan används mestadels för att kunna påvisa att det finns ett problem inom området.

4.7 Etik

Då ekonomi är ett känsligt ämne att diskutera med andra har det lagts stort fokus vid att respondenterna skulle känna sig trygga under hela intervjun. Därför hanteras

respondenternas identitet på ett konfidentiellt sätt, det går därmed inte att urskilja respondenternas identitet i resultatet och analysen av empirin, vilket är en viktig aspekt enligt Vetenskapsrådet (2002). Frågor såsom inkomst eller hur mycket respondenterna sparar eller har sparat utelämnades, eftersom det inte är lämpligt att diskutera detta i ett intervjusammanhang.

Innan intervjun påbörjades fick respondenterna godkänna att spela in intervjun, det informerades även om vikten av att spela in istället för att anteckna för hand. Så snart materialet som samlats in från intervjun transkriberats och godkänts av de respondenterna som ville ta del av det raderades inspelningarna, för att någon utomstående inte skulle kunna ta del av det.

Det lades stort fokus på att uppfylla resterande krav som Vetenskapsrådet (2002) lyfter fram: informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och falska förspeglingar. För att uppfylla informations- och nyttjandekravet lämnades information om studien och hur materialet från intervjuerna skulle komma att användas redan vid inbjudan per mail. I mailet framgick det även tydligt att deltagandet var frivilligt, vilket uppfyller samtyckeskravet. För att motverka falska förspeglingar, med falsk eller vilseledande information, fick alla deltagare som ville ta del av studiens resultat innan publicering.