Överförbarheten av studiens resultat i andra branscher

Studien utgår enbart av upplevelser från restaurangbranschen. I samband med pandemin framkommer det även att andra branscher genomfört nedskärningar som i till exempel hotell-och resebranschen (Arbetsförmedlingen, 2020b) men studiens resultat är inte något som kan överföras till dem.

Appliceringen av studiens resultat i andra branscher som genomgått nedskärningar kan vara svårt att bedöma då organisationsstrukturer kan se annorlunda ut beroende på bransch och organisation.

Sensemaking är även en individuell process och hur individer skapar mening kring händelser kan

47

skilja sig åt beroende på vilken bransch de befinner sig i då upplevelser och tolkningar särskiljer sig mellan individerna utifrån vad de finner meningsfullt. Organisationer som innehar en platt

organisationsstruktur eller yrken med en hög personalomsättning skulle eventuella dra nytta av vår studies då det skulle kunna uppkomma potentiella liknelser till restaurangbranschen. Studie utgår från åtta intervjuer som gör att en generalisering av resultatet inte är möjlig då det finns otillräckligt med underlag för att kunna göra en bedömning på överförbarheten gentemot andra branscher.

6.7 Slutsats

Studiens centrala frågeställningar, hur sker sensemaking hos medarbetare i samband med

nedskärningar? och vilka faktorer påverkar medarbetarnas sensemaking under nedskärningar? kan besvaras med att individerna i studien skapat sin sensemaking i samband med nedskärningen genom tidigare erfarenheter, social interaktion och deras självuppfattning. Individerna har dragit nytta av sina tidigare erfarenheter av nedskärningar och personliga situationer för att få en förståelse för den nuvarande situationen. Individens interaktion med andra i sin omgivning som familj och vänner har gett stöttning och förtroende på att situationen kommer att lösa sig. Det har även medfört att en del av respondenterna valt en annan yrkesväg som inte hade varit möjlig om inte nedskärningen skett.

Individens självuppfattning var även en påverkande faktor då individernas självförtroende och tro på sina egna kompetenser underlättat hanteringen och påföljderna av nedskärningen. Självuppfattningen har för många av respondenterna skapat ett förtroende för att få nytt arbete och trygghet i att förlita på sina kompetenser på nya arbetsplatsen.

Det teoretiska underlaget visade beståndsdelarna i sensemaking-processen men det uppkom svårigheter att avgöra huruvida alla faktorerna i samband med nedskärningarna varit lika betydelsefulla i individernas sensemaking-process. Det har framkommit att den interna

kommunikationen och bidrag påverkat individernas sensemaking men inte i vilket omfång. Utifrån de genomförda intervjuerna kan det även dras slutsatsen att interaktionen och relationen mellan

respondenterna och deras chefer har haft en påverkande roll i individens sensemaking-process. Det har resulterat i att respondenternas tolkning av nedskärningarna skilt sig åt beroende på hur deras chef hanterat situationen. Då studien undersöker från ett medarbetarperspektiv går det inte att avgöra om det har varit ett medvetet val från chefernas sida, om det är respondenternas tolkning av hur deras chefer kommunicerat ut information och om respondenterna varit öppna för att möta

kommunikationen. Avsaknaden av kommunikationen har dock resulterat i att en del av

respondenterna känt sig osäkra på framtiden och känt en ovisshet inom arbetsplatsen. Vi anser att avsaknaden av kommunikationen kan bero på den platta organisationsstrukturen som finns inom restauranger samt att kommunikationen enligt vår uppfattning inte prioriteras i branschen.

Organisationsstrukturen kan medföra att det inte finns ett definierat tillvägagångssätt för spridning av

48

information. Lösningen kan vara att skapa utbildningsmöjligheter för chefer inom branschen för krissituationer samt att involvera medarbetare i organisations strategiplaner. Trots att

kommunikationen har visats vara en påverkande faktor anser vi att det är individens inre självinsikter som har den största påverkan på individens sensemaking.

6.7.1 Förslag till vidare forskning

Utifrån studien uppkommer en del funderingar och förslag till vidare forskning som kan vara intressanta att undersöka inom begreppen sensemaking och sensegiving. En intressant aspekt att studera vidare hade varit att undersöka och intervjua kvarvarande anställda på restaurangerna som får se sina kollegor bli uppsagda och hur nedskärningarna påverkar deras sensemaking-process. Det hade även belyst nya områden inom ämnet då fokusen inte bara legat på de som blir uppsagda utan även belyst påföljderna av nedskärningar för organisationen.

Det hade även varit intressant att undersöka chefernas sensemaking i samband med nedskärningarna då det är cheferna som tar de svåra besluten och har ett större ansvar gentemot restaurangen. Utifrån det hade det även gått att jämföra medarbetarnas och chefernas upplevelser. Utifrån det kan det bidra till att analysera skillnaderna mellan tolkningarna. Chefer kan använda sig av sensegiving för att försöka influera sina anställda till en gemensam tolkning av situationen. Att undersöka kring hur chefer kan använda sig av sensegiving i samband med nedskärningar och hur de kan tillgodose de anställdas behov skulle vara intressant att undersöka för att skapa en förståelse för hur chefer kan bemöta olika sensemaking-behov hos deras anställda.

Det hade även varit berikande att följa upp respondenterna som drabbats hårdare under nedskärningen för att belysa vilka långsiktiga faktorer som står till grund för det. Det hade bidragit med en större förståelse för hur företag borde agera och kommunicera under nedskärningar gentemot sina anställda.

Genom att utföra dessa vidare funderingar hade det kunnat bidra med en större utveckling av inom forskning av sensemaking inom restaurangbranschen samt att det kan berika de aktuella

frågeställningarna i studien genom nya infallsvinklar.

49