Figuren visar miljöstatus för övergödning enligt havsmiljöförordningen från inledande bedömning 2018 (samrådsversionen). Enbart Skagerraks utsjö bedöms vara fri från övergödningsproblem.
Källa: Havs- och vattenmyndigheten
I miljökvalitetsmålets precisering för tillstånd i havet ingår enbart utsjö- bassängerna. Tittar man på hela de svenska förvaltningsområdena (även kustvatten) är 66 procent av Västerhavet samt 97 procent av Östersjön klassade som övergödda.503
Enligt Ospars statusbedömning syns vissa förbättringar i andra delar av Västerhavet, men det är fortfarande bara i Skagerraks utsjö som god status uppnås. De förbättringar som kan ses beror på minskad näringstillförsel.504
503 Havs- och vattenmyndigheten. 2017. Samråd om inledande bedömning 2018. Havs- och vatten-
myndighetens rapport 2017:32.
504 Ospar. 2017. Eutrophication Status of the Ospar Maritime Area. Third Integrated Report on the
I Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten är utbredningen av syre- fattiga och syrefria bottnar fortsatt omfattande (se figur 7.6 och figur 7.7).505
Figur 7.6 Utbredning av syrefattigt och syrefritt bottenvatten i Östersjön 1960–2017
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 syrebrist: <2 ml O₂/l (1 000 km²) syrefritt: <0 ml O₂/l (1 000 km²) syrebrist: <2 ml O₂/l (%) syrefritt: <0 ml O₂/l (%)
tusen kvadratkilomete
r
andel i procent
Figuren visar areell utbredning av syrefattigt och syrefritt bottenvatten i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten, augusti till oktober, 1960–2017. Staplarna visar utbredning i kvadratkilo- meter (avläses mot y-axeln till vänster). Punkterna visar hur stor andel, i procent, av havsbassäng- ernas bottenarea som har syrefattigt eller syrefritt vatten (avläses mot y-axeln till höger).
Källa: Oceanografiska enheten, SMHI.
Figur 7.7 Karta över syrefattigt och syrefritt bottenvatten i Östersjön 2017
syrefattiga områden syrefria områden provtagningsstationer
Figuren visar att syresituationen i Östersjöns djupvatten är fortsatt dålig. Svarta områden på kartan markerar syrefria bottnar där växt- och djurliv ofta saknas helt. Grå områden markerar syrefat- tiga bottnar där växt- och djurlivet ofta är begränsat. Kartan bygger på data från hösten 2017. I figur 7.6 visas hur utvecklingen har sett ut över tid.
Källa: Oceanografiska enheten, SMHI.
INGEN ÖVERGÖDNING
INGEN ÖVERGÖDNING
Åtgärdsprogrammet för havsmiljön innehåller tre åtgärder mot övergödning. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för den åtgärd som handlar om att utreda möjligheter att påverkan intern näringsbelastning. Detta arbete har påbörjats och förväntas vara klart i december 2019. Det ska resultera i en vägledning för åtgärder mot internbelastning av fosfor i sjöar, kustvatten och hav. Åtgärden är också en del i genomförandet av åtgärdsprogram för vatten- förvaltningen, och delar av åtgärden genomförs inom projektet LIFE IP Rich Waters. Det finns flera kunskapsluckor som måste fyllas innan storskaliga åtgärder kan utföras. Som en del i arbetet höll Havs- och vattenmyndigheten under 2017 en workshop inom Helcom om internbelastningen i Östersjön samt möjliga åtgärder för att motverka den. I samverkan med Sveriges geolo- giska undersökning har Havs- och vattenmyndigheten undersökt och utveck- lat möjligheterna att kunna identifiera områden med höga fosforhalter i bottensediment i Östersjön.506
Övriga två övergödningsåtgärder inom åtgärdsprogrammet för havsmiljön handlar om vattenbruk och blå fånggrödor. Genomförandet av dessa åtgärder ansvarar Jordbruksverket för.
Analys
Bedömning av utvecklingen i miljön
Utvecklingen för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning bedöms vara neutral. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Anledningen är att tillståndet i miljön fortfarande är allvarligt, även om det finns tecken på förbättring inom vissa områden. Tillförseln av kväve och fosfor till havet mins- kar, men det tar tid innan miljötillståndet i havet förbättras. Övergödning och utbredning av syrefria bottnar är ett stort problem i Östersjön. Intern belastning från syrefria bottensediment bidrar till det tar lång tid att se förbättringar i mil- jötillstånd, trots att tillförseln av näringsämnen från land minskar. Det atmos- färiska kvävenedfallet är över den kritiska gränsen i delar av landet.
Till bedömningen hör också att det under de senaste åren inte har genomförts tillräckliga insatser i samhället för att gynna miljötillståndet. Vattenmyndigheterna har sammanställt vilka effekter vi kan förvänta oss av
det nuvarande åtgärdsprogrammet inom vattenförvaltningen.507 Ungefär 600
sjöar, 1 200 vattendrag och 500 kustvattenförekomster når inte god status med avseende på näringsämnen. Det totala åtgärdsbehovet för sjöar och vatten drag i Sverige är cirka 670 ton fosfor per år, och för kusten ytterligare cirka 500 ton fosfor respektive 14 000 ton kväve per år. Runt 80 procent av vatten förekomsterna har fått undantag till 2027, vilket innebär att en stor del av åtgärdsgenomförandet har flyttats till nästa förvaltningscykel. Effekten
506 Havs- och vattenmyndighetens årsredovisning 2017.
507 Vattenmyndigheterna. 2016. Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status – underlag till
av de åtgärder som bedöms komma till stånd inom åtgärdsprogrammet 2016–2021 motsvarar omkring 20 procent av åtgärdsbehovet i inlandsvatten, knappt 30 procent av åtgärdsbehovet för fosfor i kustvatten och cirka 10 pro- cent av åtgärdsbehovet för kväve i kustvatten.
När åtgärderna skjuts upp på grund av undantag från miljökvalitetsnor- merna minskar reduktionen av fosfor och kväve mer än kostnaderna, det vill säga det är de kostnadseffektiva åtgärderna som skjuts på framtiden. Enligt vattenmyndigheternas rapport tyder detta på att de styrmedel som finns idag inte leder till att de mest kostnadseffektiva åtgärderna genomförs. Framför allt är det relativt billiga åtgärder på jordbruksmark som idag inte kommer till stånd på grund av avsaknad av styrmedel, men även existerande styrmedel som landsbygdsprogrammet behöver förbättras så att åtgärder på jordbruks- mark utförs där kostnadseffektiviteten är som högst.508
Kommande satsningar viktiga
Under 2018–2020 tillförs mer medel för övergödningsåtgärder, som en del av regeringens satsning Rent hav.509 Anslaget för lokala vattenvårdsprojekt
(LOVA) ökar under 2018 med 60 miljoner kronor till totalt 135 miljoner kronor.510 Satsningen är viktig för att takten i åtgärdsarbetet ska kunna öka.
Regionala skillnader
Övergödningen är betydligt allvarligare i södra Sverige än i landets norra delar. Det beror framför allt på mer omfattande jordbruksverksamhet och mer avloppsvatten från en större befolkning i söder. Tre nordliga län bedömer att målet är nära att nås till 2020, medan resterande 18 län gör bedömningen att målet inte kommer att kunna nås. Majoriteten av länen (15) bedömer att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Tre län bedömer att utvecklingen i miljön är positiv, ett län bedömer den som negativ och två län anger att utvecklingen är oklar och att tillräckliga underlag för bedömning saknas.511
Betydelsen för Agenda 2030
Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning har nära kopplingar till hållbarhets- mål 6 (Rent vatten och sanitet för alla), mål 14 (Liv i havet) samt mål 15 (Ekosystem och biologisk mångfald). En detaljerad beskrivning av hur dessa kopplingar ser ut finns i Havs- och vattenmyndighetens rapport av regerings-
508 Vattenmyndigheterna. 2016. Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status – underlag till
vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Rapport 2016:19.
509 Regeringen. 2017. Stor satsning på rent hav. Online. 2017-08-29. http://www.regeringen.se/
pressmeddelanden/2017/08/stor-satsning-pa-rent-hav/.
510 Havs- och vattenmyndigheten. 2018. 374 miljoner till landets länsstyrelser - ökad satsning på lokalt
vattenvårdsarbete. Online. 2018-03-01. https://www.havochvatten.se/artikel?artikel=2431847.
511 Naturvårdsverket. 2017. Regional årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen 2017.
INGEN ÖVERGÖDNING
INGEN ÖVERGÖDNING
uppdrag Fi2016/01355/SFÖ.512 I tabell 7.1 redovisas de delmål i Agenda 2030
som påverkas av åtgärder inom Ingen övergödning under 2017.
Tabell 7.1 Påverkan på Agenda 2030 av åtgärder inom Ingen övergödning Delmål Exempel på åtgärder 2017
6.3 Genomförande av åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen.
Fördelning av LOVA-medel och miljöersättningar genom landsbygdsprogrammet.
Miljöbalksprövning och miljötillsyn.
6.6 Genomförande av åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen.
Fördelning av LOVA-medel och miljöersättningar genom landsbygdsprogrammet.
Genomförande av nytt takdirektiv. Miljöbalksprövning och miljötillsyn.
14.1 Genomförande av åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen.
Genomförande av åtgärdsprogram för havsmiljön. Fördelning av LOVA-medel och miljöersättningar genom landsbygdsprogrammet.
Genomförande av nytt takdirektiv. Miljöbalksprövning och miljötillsyn.
14.2 Genomförande av åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen.
Genomförande av åtgärdsprogram för havsmiljön. Miljöbalksprövning och miljötillsyn.
15.1 Genomförande av åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen.
Fördelning av LOVA-medel och miljöersättningar genom landsbygdsprogrammet.
Genomförande av nytt takdirektiv. Miljöbalksprövning och miljötillsyn.
Tabellen visar delmål i Agenda 2030 som påverkats av åtgärder under 2017 för att uppnå miljö- kvalitetsmålet Ingen övergödning. I tabellen ges även exempel på åtgärder.
Bedömning av miljökvalitetsmålet och utvecklingen i miljön
Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
512 https://www.havochvatten.se/hav/uppdrag--kontakt/vart-uppdrag/regeringsuppdrag/regeringsuppdrag/