medel utdelade under 2015 har bland annat resulterat i informationsmaterial och verktyg som ska underlätta vid prövning och tillsyn.357
Under 2016 har drygt 50 miljoner kronor beviljats till lokala vattenvårds projekt (LOVA). LOVA riktar sig främst mot åtgärder som minskar mängderna kväve och fosfor i Östersjön och Västerhavet. Exempel på genomförda åtgärder är kommunalt arbete med VAplaner, våtmarksanläggning, strukturkalkning, samt dagvattendammar358.
Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen föreslagit ändringar i nuva rande landsbygdsprogram med syfte att stärka möjligheterna att nå flera miljö kvalitetsmål, däribland Ingen övergödning. Förslaget innebär bland annat förstärkta resurser till anläggning och skötsel av våtmarker, utökad rådgivning samt uppsökande verksamhet.359 Inom rådgivningsprojektet Greppa Näringen
genomförs en fosforkampanj med syfte att fler åtgärder för bättre vattenkvalitet ska genomföras i jordbruket.360
Från 2016 är miljöersättningarna för minskat kväveläckage och skydds zoner i landsbygdsprogrammet åter öppna för nyanslutning. Arealen fång grödor och skyddszoner har därför ökat.361 Beloppen för miljöersättningarna
är i dag baserade på kostnaden för att genomföra en åtgärd. Enligt en studie av skyddszoner kan resultatbaserad ersättning, som istället baseras på hur mycket fosforläckaget minskas, ge ökad miljönytta till samma kostnad.362
I Norra Östersjöns vattendistrikt ska LIFE IPprojektet363 Rich Waters,
med start 2017 och sju år framåt, genomföra ett stort antal åtgärder för att bland annat minska övergödning. Projektets budget på 300 miljoner kronor finansieras genom EUmedel, Havs och vattenmyndigheten, samt av andra medverkande partners.364
356 Havs- och vattenmyndigheten (2016-04-20). Stöd för projekt små avlopp 2016. Tillgänglig: https://
www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagledningar/sma-avlopp/utlysning-av-medel-till-projekt-for- sma-avlopp/stod-for-projekt-sma-avlopp-2016.html [2016-11-23].
357 Havs- och vattenmyndigheten (2016-05-26). Rapportering av projekt som fick medel 2015. Tillgäng-
lig: https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagledningar/sma-avlopp/utlysning-av-medel-till- projekt-for-sma-avlopp/projekt-2015.html [2016-12-08].
358 Naturvårdsverket. 2016. Regional årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen 2016. Ärendenr:
NV-05162-16.
359 Jordbruksverket. 2016. Förslag på miljöåtgärder inom ramen för landsbygdsprogrammet. Tillgänglig:
http://www.jordbruksverket.se/download/18.774a9c43157fb5311686182b/1477475303828/PM+F%C 3%B6rslag+till+milj%C3%B6%C3%A5tg%C3%A4rder.pdf [2016-11-15].
360 Greppa Näringen (2016-04-25). Fosforkampanj ska minska läckage från lantbruket. Tillgänglig:
http://www.greppa.nu/miljo-och-klimat/fosforkampanj.html [2016-11-15].
361 Jordbruksverket. 2017. Årsredovisning 2016.
362 Sidemo Holm, W. & Brady, M. 2016. Skyddszoner i jordbruket – betalt för resultat? AgriFood
economics centre. Policy Brief Nr 2016:5.
363 LIFE är EU-kommissionens miljöprogram och IP står för integrerade projekt som utformats för att
stödja genomförandet av EUs miljödirektiv.
364 Länsstyrelsen (2016-12-07). Krafttag för bättre vatten med stöd av unikt EU-projekt. Tillgänglig:
http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/sv/nyheter/2016/pages/krafttag-för-bättre-vatten-med-stöd-av- unikt-eu-projekt.aspx/ [2017-01-11].
Tillstånd i havet (precisering 4)
Helcoms senaste internationella bedömning av miljötillståndet visar att Östersjön är kraftigt övergödd.365 Övergödning är fortsatt ett stort problem
även i Västerhavet. Den senaste Osparbedömningen av de svenska delarna av Skagerrak, Kattegatt och Öresund visar att endast Skagerraks utsjö är fri från övergödning.366
Utbredningen av områden i Östersjön med syrebrist eller helt syrefria för hållanden är fortsatt omfattande (se figurer 7.2 och 7.3). Sedan 2014 har ett flertal inflöden av syrerikt djupvatten skett till Östersjön. Arean och volymen av syrefritt bottenvatten är trots detta nästan lika stor som förut. Däremot har inflödena gjort så att halterna av giftigt svavelväte367 minskat kraftigt i både
Östra och Norra Gotlandsbassängen.368
Figur 7.2 Utbredning av syrefattigt och syrefritt bottenvatten i Östersjön 1960–2016.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Area (% ) Area (1000 km 2) År Syrebrist: <2 ml O²/l (1000 km²) Syrefritt: <0 ml O²/l (1000 km²) Syrebrist: <2 ml O²/l (%) Syrefritt: <0 ml O²/l (%)
Figuren visar areell utbredning av syrefattigt och syrefritt bottenvatten i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten, augusti till oktober 1960–2016. Staplarna visar utbredning i kvadratkilometer (avläses mot y-axeln till vänster). Punkterna visar hur stor andel, i procent, av havsbassängernas bottenarea som har syrefattigt eller syrefritt vatten (avläses mot y-axeln till höger).
Källa: Oceanografiska enheten, SMHI.
365 Helcom. 2014. Eutrophication status of the Baltic Sea 2007-2011 – A concise thematic assessment.
Baltic Sea Environment Proceedings No. 143.
366 SMHI. 2016. Swedish National Report on Eutrophication Status in the Skagerrak, Kattegat and the
Sound. Ospar assessment 2016. Report Oceanography No. 54, 2016.
367 Vid syrefria bottnar kan nedbrytningen av organiskt material fortsätta genom att bakterier använder
sulfat som syrekälla, vilket leder till bildandet av svavelväte. Halten av svavelväte anges ibland som ”negativt syre”, vilket motsvarar den mängd syre som skulle gå åt för att åter oxidera svavelvätet.
INGEN ÖVERGÖDNING
INGEN ÖVERGÖDNING
Figur 7.3 Utbredning av syrefattigt och syrefritt bottenvatten i Östersjön 2016.
Figuren visar att syresituationen i Östersjöns djupvatten är fortsatt dålig. Svarta områden på kartan markerar syrefria bottnar där växt- och djurliv ofta saknas helt. Grå områden markerar syrefattiga bottnar där växt- och djurlivet ofta är begränsat. Kartan bygger på data från hösten 2016. I figur 7.2 visas hur utvecklingen har sett ut över tid.
Källa: Oceanografiska enheten, SMHI.
Syrefria bottnar leder till att fosfor, som tidigare varit lagrad i bottensedimentet, frisätts till vattnet, så kallad internbelastning. Som ett led i genomförandet av åtgärdsprogram för havsmiljön och vattenförvaltningen har Havs och vatten myndigheten påbörjat ett arbete med att öka kunskapen om internbelastning i sjöar samt kust och havsområden369. Tillsammans med Sveriges geologiska
undersökning, SGU, arbetar Havs och vattenmyndigheten för att identifiera områden med höga fosforhalter i bottensediment, både i kustzonen och i utsjön370.
Betydelse för Agenda 2030
Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning har nära kopplingar till hållbarhets målen 6. Rent vatten och sanitet, 14. Hav och marina resurser samt 15,
Ekosystem och biologisk mångfald. En detaljerad beskrivning av hur dessa
kopplingar ser ut finns i Havs och vattenmyndighetens rapport av regerings uppdrag Fi2016/01355/SFÖ371.
I tabell 7.1 redovisas de delmål i Agenda 2030 som påverkas av åtgärder inom Ingen övergödning under 2016.
369 Havs- och vattenmyndigheten. 2017. Årsredovisning 2016.
370 Havs- och vattenmyndigheten. 2017. Årsredovisning 2016.
371 https://www.havochvatten.se/hav/uppdrag--kontakt/vart-uppdrag/regeringsuppdrag/regeringsuppdrag/
Tabell 7.1 Delmål i Agenda 2030 som påverkats av åtgärder under 2016 för att uppnå miljö-
kvalitetsmålet Ingen övergödning. I tabellen ges även exempel på åtgärder.
Delmål i Agenda 2030 Exempel på åtgärder 2016
6.3 Beslut om åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Fördelning av LOVA-medel.
Miljöersättningar genom landsbygdsprogrammet. 6.6 Beslut om åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen.
Fördelning av LOVA-medel.
Miljöersättningar genom landsbygdsprogrammet. Införande av kvävekontrollområde (NECA). Beslut om nytt takdirektiv.
14.1 Beslut om åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Genomförande av åtgärdsprogram för havsmiljön. Fördelning av LOVA-medel.
Miljöersättningar genom landsbygdsprogrammet. Införande av kväve kontrollområde (NECA). Beslut om nytt takdirektiv.
Förbud mot utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg i Östersjön 14.2 Beslut om åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen.
Genomförande av åtgärdsprogram för havsmiljön 15.1 Beslut om åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen.
Fördelning av LOVA-medel.
Miljöersättningar genom landsbygdsprogrammet. Införande av kvävekontrollområde (NECA). Beslut om nytt takdirektiv.
Analys
Bedömning av utvecklingen i miljön
Utvecklingen för miljökvalitetsmålet. Ingen övergödning bedöms vara neutral. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Anledningen är att tillståndet i miljön fortfarande är allvarligt, även om det finns tecken på förbättring inom vissa områden. Tillförseln av kväve och fosfor till havet minskar, men det tar tid innan miljötillståndet i havet förbättras. Övergödning och utbredning av syrefria bottnar är ett stort problem i Östersjön. Det atmos färiska kvävenedfallet är över den kritiska gränsen i delar av landet.
Till bedömningen hör också att det under de senaste åren inte har genom förts tillräckliga insatser i samhället för att gynna miljötillståndet. Beslutet om åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen är viktigt, men i de slutliga programmen har för mycket av övergödningsåtgärderna strukits för att genomförandet i någon större utsträckning ska kunna bidra till att miljö kvalitetsmålet uppnås. Det beslutade åtgärdsprogrammet kan endast bidra med cirka 20 procent av den minskning av fosfor till Egentliga Östersjön som