• No results found

Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod

2.1 Uppdraget

Svenska Kraftnät ska, som särskilt ansvarig myndighet för krisberedskapen, analysera hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. I analysen ska särskilt beaktas:

> situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där

det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan uppstå,

> situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer,

> att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet,

och

> förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens

ansvarsområde.

Analysen ska värderas och resultatet sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys.

Svenska Kraftnät ska, förutom att analysera hot, risker och sårbarheter inom sin egen verksamhet, upprätta en nationell risk- och sårbarhetsanalys för elsektorn (produktion, överföring och handel).9 Dessa båda aspekter sammanställs i en samlad risk- och sårbarhetsanalys.

2.2 Mål och syfte

Målet med den samlade risk- och sårbarhetsanalysen är att Svenska Kraftnät ska ha en god kunskap om hot, risker och sårbarheter som kan orsaka störningar av en sådan karaktär att de kan medföra svåra påfrestningar på samhället.

Arbetet med risk- och sårbarhetsanalys syftar till att öka medvetenheten och kunskapen om vilka hot, risker och sårbarheter som föreligger. Analysen ska ligga till grund för åtgärder inom elsektorn med syfte att förebygga, motstå och hantera störningar som kan medföra svåra påfrestningar på samhället.

9 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 9, 11 §§, Elberedskapslag (1997:288) 4 §

2.3 Målgrupp

Föreliggande rapport är en sammanställning av Svenska Kraftnäts risk- och

sårbarhetsanalys för elsektorn. Rapporten redovisas till Regeringskansliet och MSB.

Även särskild förmågebedömning 2013 redovisas i samband med att rapporten redovisas.

Rapporten delges de myndigheter som ingår i Samverkansområde Teknisk infrastruktur, och görs tillgänglig för företag inom elsektorn.

2.4 Sekretess

Svenska Kraftnät gör bedömningen att innehållet i denna rapport inte föranleder sekretess.

Uppgifter i myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser kan under vissa omständigheter beläggas med sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen10. Utgångspunkten i rapporten är dock att sammanställningen av arbetet med risk- och sårbarhetsanalys ska vara offentlig för att på ett enkelt sätt kunna distribueras till berörda målgrupper.

Uppgifter som är av den karaktären att de bör omfattas av sekretess ska därför inte presenteras i rapporten.

2.5 Metod och genomförande

Svenska Kraftnät identifierar fortlöpande hot och risker som allvarligt kan påverka elförsörjningen och dammsäkerheten i landet. Underlaget till rapporten utgörs bland annat av utredningar och rapporter samt erfarenheter från inträffade händelser och genomförda övningar.

2.5.1 Samverkan

Kraftsamling

En förutsättning för att kunna genomföra en nationell risk- och sårbarhetsanalys för elsektorn är att Svenska Kraftnäts arbete sker i samverkan med elbranschen. Ett forum för detta är Kraftsamling, där Svenska Kraftnät årligen samlar företrädare för

elbranschen.

Kraftsamling 2011 genomfördes i form av fyra konferenser med fokus på risk- och sårbarhetsanalys. Vid konferenserna deltog representanter för produktions-, nät- och

10 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 15 kap. 2 §, 18 kap. 13 §

handelsföretag samt entreprenörer. Det bör dock noteras att huvuddelen av deltagarna representerade nätföretag.

Under konferenserna genomfördes översiktliga risk- och sårbarhetsanalyser samt förmågebedömningar inom olika funktioner. Roller och ansvar för de olika aktörerna diskuterades, liksom val av metoder och processer för analyser och bedömningar.

Underlaget bearbetades och utgjorde underlag till Svenska Kraftnäts redovisning av risk- och sårbarhetsanalys 2011.

Under Kraftsamling 2012 genomfördes en avstämning och uppdatering av underlaget inför Svenska Kraftnäts redovisning av risk- och sårbarhetsanalysen 2012. Fokus under de fyra konferenserna låg dock på information om de förändringar i elberedskapslagen som trädde i kraft den 1 juli 2012 samt insamling av synpunkter på innehåll och utformning av tillhörande elberedskapsföreskrifter.

Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten

Nätföretag har sedan 2006 en skyldighet att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys avseende leveranssäkerheten i elnätet och att upprätta en åtgärdsplan för att visa på hur leveranssäkerheten i det egna elnätet ska förbättras11. Företagen ska genomföra en årlig redovisning baserad på risk- och sårbarhetsanalysen och åtgärdsplanen till

Energimarknadsinspektionen. Första redovisningen till Energimarknadsinspektionen genomfördes i juli 2011. Dessa redovisningar utgör även ett underlag till Svenska Kraftnäts risk- och sårbarhetsanalys.

Energimyndigheten genomför en årlig risk- och sårbarhetsanalys som bland annat omfattar elförsörjningen. Svenska Kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten bedriver en samverkan kring risk- och sårbarhetsanalys, och samordnar sin informationsinsamling i så stor utsträckning som möjligt.

NordBER

2006 skrevs en avsiktsförklaring om ett samarbete kopplat till beredskap inom elförsörjningsområdet i Norden mellan de nordiska energi- och

elberedskapsmyndigheterna samt systemoperatörerna. Organisationerna bildar ett nordiskt beredskapsforum (NordBER). Under 2011 genomfördes en gemensam risk- och sårbarhetsanalys inom ramen för NordBER. I analysen identifieras olika typer av allvarliga hot, händelser och störningar som kan drabba elförsörjningen i ett eller flera

11 Ellag (1997:857) 3 kap. 9 c § Gäller företag med nätkoncession för linje med en spänning som understiger 222 kilovolt eller med nätkoncession för ett område

av de nordiska länderna, och som utlöser ett behov av samverkan och koordinering över landsgränserna.

Utgångspunkten för arbetet var att systemoperatörerna identifierade ca 30 scenarion som därefter reducerats till åtta dimensionerande scenarion. För dessa har sedan sannolikhet, konsekvens, sårbarhet, nuvarande säkerhetsåtgärder och behov av ytterligare åtgärder analyserats och dokumenterats.

2.6 Arbetet under 2013

Elberedskapslagen (1997:288) har omarbetats och ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2012. De som omfattas av lagen, det vill säga elproducenter, nätföretag och

elhandelsföretag, gavs i och med ändringen bland annat en skyldighet att genomföra risk- och sårbarhetsanalys avseende säkerheten i den egna verksamheten. Företagen gavs också en skyldighet att lämna de uppgifter som krävs för upprättandet av den nationella risk- och sårbarhetsanalysen inom elsektorn till Svenska Kraftnät.12 Svenska Kraftnät har, i egenskap av elberedskapsmyndighet, rätt att meddela föreskrifter kopplat till företagens skyldigheter enligt elberedskapslagen. Under 2012 inleddes ett arbete med att ta fram nya föreskrifter. Affärsverkets svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om elberedskap (SvKFS 2013:2) trädde i kraft den 1 september 2013. Dessa föreskrifter innehåller bland annat närmare bestämmelser om företagens skyldigheter kopplat till risk- och sårbarhetsanalys. Detta innebär att det nu finns formella förutsättningar för Svenska Kraftnät att inhämta underlag från branschen till arbetet med risk- och sårbarhetsanalys, vilket kommer att öka möjligheterna att genomföra en nationell risk- och sårbarhetsanalys inom elsektorn. Den första begäran om underlag kommer att ske under 2014.

Under Kraftsamling 2013, som genomfördes i form av tre två-dagarskonferenser, hade den första dagen fokus på risk- och sårbarhetsanalys. Vid detta tillfälle genomfördes bland annat en återkoppling av resultatet av Svenska Kraftnäts risk- och

sårbarhetsanalys 2012, insamling av underlag och synpunkter till vägledningen för risk- och sårbarhetsanalys samt en gemensam information från Svenska Kraftnät och Energimarknadsinspektionen om de formella krav på risk- och sårbarhetsanalys som riktar sig till företag inom elsektorn. Energimyndigheten och Svenska Kraftnät

genomförde också en workshop med temat ”Förmågebedömning 2013 – vad händer om

12 Elberedskapslagen (1997:288) 4 §

vi inte längre har tillgång till GPS-tjänster?” Även i detta sammanhang är det viktigt att notera att huvuddelen av deltagarna vid Kraftsamling 2013 representerade nätföretag.

Under 2013 har en särskild arbetsgrupp inom NordBER inlett ett arbete med att vidareutveckla den nordiska risk- och sårbarhetsanalysen.

Related documents