och elever, kan hjälpa mig att få inblick i olika personers värderingar och minnesbilder samt i de sätt de intervjuade försöker framställa sig själva på i ett möte med en annan person. Intervjuerna ger en bild av personernas identifikationer, intressen, ställningstaganden, normer och värderingar.264 Historikern Malin Thor framhåller att muntliga källor ”berättar för oss om händelser, men också om dessa händelsers mening och betydelse för individuella människor”.265
Intervjumateria- let möjliggör en jämförelse mellan lärarnas åsikter, läroböckernas bil- der av samhället samt elevernas ståndpunkter och deras subjektiva upplevelser av historieförmedlingen. Dessutom kan dessa källor stäl- las mot läroboksförfattarnas resonemang angående historieäm- nets/läroböckernas struktur och historieämnets kärnfrågor. Muntligt källmaterial möjliggör för historikern att välja just de personer han/hon anser ha störst kompetens och erfarenhet. Samtidigt kan forskaren ställa just de frågor han/hon vill få svar på. Metoden ställer individen i centrum och ger en bild av dennes egna erfarenheter. Konkret innebär metoden att en historieforskning som utgår från di- rekta möten med de personer forskaren skriver om demokratiserar forskningsprocessen eftersom de intervjuade (som ofta är marginalise- rade personer) får komma till tals.266 De intervjuades berättelser ger också en bild av ”individen som bärare av sociala mönster”.267
Därför avspeglar intervjumaterialet vissa samhällsstrukturer.
263
Memory, Identity, Community: The Idea of Narrative in the Human Sciences, Hinchman, Lewis P., Hinchman, S. (eds.), 1997.
264
Thomsson, H., Reflexiva intervjuer, 2002, s. 29, 33, 38.
265
Thor, M., "Muntliga källor och källkritik" i Muntlig historia, Thor, M. och Hansson, L. (red.), 2006, s. 36-37. Jfr Berggren, L., Greiff, M., "Muntlig historia i grundutbildning - Exemplet Malmö högskola" i
Muntlig historia, Hansson, L. och Thor, M. (red.), 2006, s. 174.
266
Thor, M., "Analys av muntliga källor i form av levnadsberättelser - Eller är det möjligt att skriva en demokratisk historia?" i Muntlig historia, 2006, s. 41ff; Thompson, P., Det förgångnas röst: Den munt- liga historieforskningens grunder, 1980, s. 25ff; Berggren, L., Greiff, M., "Muntlig historia i grundut- bildning - Exemplet Malmö högskola" i Muntlig historia, Hansson, L. och Thor, M. (red.), 2006, s. 171- 174.
267
I avhandlingen har fem gymnasielärare (en kvinna och fyra män), tre manliga läroboksförfattare (forskningen har visat att majo- riteten av historieläroboksförfattare är män)268 och trettiosex gymna- sieelever (varav tjugofyra kvinnor och tolv män) från teoretiska gymnasieprogram intervjuats.269
Anledningen till den ojämna köns- fördelningen bland de intervjuade eleverna beror på att majoriteten av de elever som intervjuades gick på samhällsvetenskapliga program som ofta domineras av kvinnor (drygt 60 procent av de elever som anmälde sitt intresse var kvinnor).270 Samtliga elevintervjuer utfördes under perioden november 2004 till april 2007. Lärarnas yrkesmässiga erfarenheter varierar något. De lärare som nedan benämns Andreas Andreasson, Karin Karinsdotter och Mikael Mikaelsson är över 50 år gamla och har flera decennier lång arbetslivserfarenhet.271 De lärare som jag benämner Fredrik Fredriksson och Pål Pålsson är drygt 30 år gamla och har därmed inte lika lång arbetslivserfarenhet.
Av de trettiosex intervjuade eleverna (för listan över elever se bi- laga 2) gick trettiotvå elever på gymnasiet vid intervjutillfället. De sex första intervjuerna (med Abi, Amir, Bina, Philip, Reza och Samira), som genomfördes i november-december 2004, kan betraktas som pi- lotintervjuer. Två av dem läste på komvux (Amir och Abi) där de för- beredde sig för högskolestudier medan två (Bina och Samira) precis hade avslutat gymnasiet vid intervjutillfället. Philip och Reza gick på en gymnasieskola i Lund. Ett halvår innan jag intervjuade Samira tog hon studenten från en av de Malmöskolor som ingår i huvuddelen av undersökningen. De två intervjupersonerna som läste på komvux var i tjugofemårsåldern medan majoriteten av de intervjuade var mellan sjutton och nitton år. Dessa sex initiala intervjuer har hjälpt mig att utveckla intervjuguiden, få en första inblick i unga människors fun- deringar samt förstå deras sätt att tala och reflektera kring olika frå- gor. Urvalsprincipen för pilotprojektet baseras på ”snöbollsmetoden”272
. Intervjuerna med de resterande trettio elever- na, som gick på de två gymnasieskolorna i Malmö, baseras på frivilli-
268
Långström, S., Författarröst och lärobokstradition: En historiedidaktisk studie, 1997, s. 78-80.
269
Namnen på samtliga lärare och elever är fingerade.
270
För utformningen av intresseanmälan se Bilaga 4.
271
Namn på samtliga lärare och elever är fingerade.
272
ga intresseanmälningar som fylldes i under mina besök på de två gymnasieskolorna.273
Huvuddelen av undersökningen genomfördes följaktligen på två gymnasieskolor i Malmö. Eftersom dessa gymnasieskolor företrädel- sevis har studieförberedande gymnasieutbildningar (samhällsveten- skapligt respektive naturvetenskapligt program), inom vilka historieämnet är obligatoriskt, valde jag just dem. Eftersom skolorna rekryterar elever från hela Malmö är de ett lämpligt undersöknings- fält. På så sätt är skolorna mindre geografiskt/socialt selektiva än de skolor som omnämns i tidigare forskning.274
Jag har valt att inte namnge skolorna för att de intervjuade lärarna och eleverna inte skall kunna identifieras.
Ett dilemma som har med konfidentialitet att göra är hur man skall handskas med presentationen av den officiella statistiken och den litteratur som beskriver de skolor som ingår i undersökningen.275 För att behålla skolornas anonymitet har jag använt mig av avrunda- de statistiska uppgifter och svåridentifierade beskrivningar av skolor- na i presentationen av uppgifterna. Enligt den officiella statistiken är Malmö en så kallad mångkulturell stad där över 40 procent av tonår- ingarna anses ha utländsk bakgrund.276
De undersökta skolorna skil- jer sig från varandra såtillvida att intagningsbetygen är något lägre för den ena skolan. Enligt Skolverkets statistik från 2006 är andelen elever med så kallad utländsk bakgrund något högre på den ena sko- lan.277
Trots dessa skillnader analyseras elevernas och lärarnas stånd- punkter som enskilda uttalanden om historieämnet. Följaktligen tar jag inte någon hänsyn till vare sig den etniska sammansättningen i skolorna eller antagningsstatistiken i analysen. I undersökningen undviker jag i möjligaste mån att stereotypisera de intervjuade genom att beskriva dem som medlemmar av en i förväg och av forskaren de- finierad (etnisk) grupp. Gerd Baumann uppmärksammar att ”by
273
För en diskussion om snöbollsmetoden se, Trost, J., Enkätboken, 1994, s. 31. För mer information om intresseanmälningsblanketternas utformning och urvalsprincipens utgångspunkter se längre fram i avhandlingen.
274
Jfr Ålund, A., Multikultiungdom - kön, etnicitet, identitet, 1997; Peterson, A. m.fl., Ungdomar i var- dagens väv: En sociologisk studie av ungdomars gruppbildande i en storstadsförort, 2003.
275
Ryen, A., Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier, 2004, s. 157.
276
Pettersson, B., Kvalitetsredovisning förskola, förskoleklass och obligatorisk skola, 2005, s. 4.
277
Skolverkets interaktiva databas: Skolverket, "Gymnasieskolan basdata - Elevstatistik (Skåne, 2006)", Skolverket, http://siris.skolverket.se, (läst 2009/09/10); sökord Malmö stad, gymnasieskolor. Med ut- ländsk bakgrund menas i den officiella statistiken de elever som är ”födda utomlands” eller ”födda i Sverige” men vars ena förälder är född utomlands.
stereotyping informants as ’belonging to’ or even ‘speaking for’ a pre- defined ‘community’, one runs the risk of tribalizing people, instead of listening to them”.278 Istället bör man lyssna på de intervjuades ord och låta dem förmedla bilder av den komplexa verklighet som de be- finner sig i, utan att tillskriva dem en ”etnisk tillhörighet” eller fors- karens egen syn på historieämnet.279 Jag försöker på så sätt undvika att reproducera forskarsamfundets definition av etniska identifikatio- ner, dvs. dikotomiseringsprocesser där vissa individer tolkas som in- vandrare och andra som svenskar, något som tidigare har kritiserats av Anna Lundstedt.280
I avhandlingen är jag intresserad av att förstå hur de intervjuade eleverna tolkar sina identifikationer och erfarenhe- ter i allmänhet och inte hur Skolverket eller forskarna skiljer mellan de olika skolornas etniska sammansättningar. Här vill jag också till- lägga att endast ett fåtal av de intervjuade eleverna kommer från fa- miljer som inte har postgymnasial utbildning. Jag kommer att återvända till denna fråga längre fram.
Lärarna intervjuades under hösten 2006 och våren 2007 medan samtalen med läroboksförfattarna ägde rum i början av februari 2007. Vad gäller urvalet av de intervjuade lärarna vill jag tillägga att två kvinnliga lärare som jag kontaktade inte kunde ställa upp på in- tervjun på grund av privata skäl, men de välkomnade mig i sina klas- ser och några av deras elever intervjuades. Den könsbaserade skillnaden, lärarnas olika yrkeserfarenheter samt deras ålder kan ha bidragit till åsiktsskillnader. Samtidigt är det svårt att dra några stör- re generella slutsatser om åsiktsskillnadernas genus- och generations- dimension eftersom urvalet är begränsat.
Jag har valt att intervjua författarna till två storsäljande läro- böcker, nämligen Alla tiders historia (Hans Almgren) och Perspektiv
på historien (Hans och Örjan Nyström). I samtliga klasser där under-
visningen bedrivs på svenska används någon av dessa två läroböcker. Mattias Lindberg, läromedelsutvecklare på Gleerups, har upplyst mig om att dessa två läroböcker är förlagets ”huvudtitlar” och att de är ”ungefär lika stora, marknadsmässigt”.281
Intervjuerna med författar-
278
Baumann, G., Contesting Culture: Discourses of Identity in Multi-Ethnic London, 1996, s. 8. Se även Peterson, A. m.fl., Ungdomar i vardagens väv: En sociologisk studie av ungdomars gruppbildande i en storstadsförort, 2003, s. 62.
279
Peterson m.fl. påpekar att det är viktigt att intervjuaren är en empatisk lyssnare. ibid. s. 67.
280
Lundstedt, A., "Forskningsetiska positioner och 'invandrar'-representationer" i Etnisk komplexitet: Nordliga länder - kulturvetenskapliga perspektiv, Berg, M., Reinvelt, R. och Ytrehus, L. A. (red.), 2002, s. 40. För en diskussion om forskarsamfundets etnifieringstendenser se kapitel ”Konstruktioner av ’in- vandrarsubjekt’” i denna avhandling.
281
na till Alla tiders historia och Perspektiv på historien gör det möjligt att förstå hur innehållet i läroböckerna väljs ut.
Samtliga intervjuer transkriberades i anslutning till intervjutill- fällena. Eftersom det talade språket ofta är fyllt av grammatiska fel, utfyllnadsord, pauser och ofullständiga meningar har transkribering- arna anpassats till skriftspråket så att läsaren lättare skall kunna för- stå innebörden i de intervjuades ord.282
Sammanlagt transkriberades drygt sextio timmar intervjuer. Namnen på samtliga lärare och elever är fingerade. När jag citerar lärarna anger jag både deras fingerade för- och efternamn. När eleverna citeras använder jag endast deras fingerade förnamn. Syftet med namngivningsmetoden är att göra det lättare att uppfatta när det är elever som talar och när lärare citeras. Läroboksförfattarnas namn är inte fingerade eftersom jag menar att de är offentliga personer som producerar undervisningsmaterial som kontinuerligt måste granskas och ifrågasättas även om den statliga kontrollen av läromedel upphävdes 1991.283
Samtliga lärare och läro- boksförfattare intervjuades på sina respektive arbetsplatser.
När det gäller urvalsprincipen i de två besökta skolorna kan det tilläggas att jag först kontaktade sju historielärare som arbetade på dessa gymnasieskolor. Jag ville höra om och i så fall när jag kunde besöka deras lektioner och dela ut ”intresseanmälningsblanketter” för att ta reda på vilka elever som kunde tänka sig att ställa upp på en intervju. Över tio klasser besöktes och jag träffade över tvåhundra- femtio elever. Klassrumsbesöken inleddes med en kort presentation av mig själv, en förenklad beskrivning av mitt avhandlingsprojekt samt en kort redogörelse för intervjuprocessen, dess längd och syftet med intervjuerna.284
På ”intresseanmälningsblanketterna” fick eleverna fyl- la i uppgifter om sig själva, deras bakgrund, ålder och telefonnummer så att jag kunde kontakta dem (se bilaga 4). När det gäller intervjuer är det viktigt att utgå från valfrihetsprinciper så att varje enskild indi- vid får ta ställning till om han eller hon kan tänka sig att ställa upp på en intervju. Även i de fall eleverna angav att de var intresserade av att delta i forskningsprojektet fanns det ett visst bortfall, eftersom inte alla elever angav korrekta telefonnummer och vissa ändrade sig me-
282
Thomsson, H., Reflexiva intervjuer, 2002, s. 103-104.
283
Ammert, N., Det osamtidigas samtidighet: Historiemedvetande i svenska historieläroböcker under hundra år, 2008, s. 24.
284
Eleverna fick veta att jag är intresserad av vad de tycker om historieämnet. Jag förklarade att det är viktigt att höra deras röster om ämnet eftersom forskningen har försummat elevernas egna subjektiva upplevelser.
dan andra aldrig dök upp på de avtalade intervjuerna. Dessutom fick jag aldrig tag på flera av de presumtiva intervjupersonerna, trots flera försök.
Det verkar som att många elever kände en konstant tidsbrist, vilket gjorde att de inte kunde ställa upp på en intervju. Det bör be- tonas att antalet intervjuade elever varierade oerhört per klass. I vissa klasser kunde inte en enda elev ställa upp på intervju medan många elever visade ett intresse och engagemang i andra klasser. Denna klassrumsdynamik är svårförklarlig, men den verkar inte bero på vem klassens historielärare är eftersom intresset för intervjun och forsk- ningen varierade oerhört mycket mellan olika klasser trots att de hade en och samma lärare.
Efter nästan fyrtio genomförda intervjuer slutade jag att leta ef- ter potentiella intervjupersoner. Detta innebär att jag i slutändan inte kontaktade samtliga elever som anmälde sitt intresse att delta i forsk- ningsprojektet och att de elever som ingår i studien är de första tret- tiosex eleverna som jag bestämde en intervjutid och som blev intervjuade (för en diskussion om källkritiska observationer se ned- an).285 Två elevintervjuer genomfördes i grupper om två personer me- dan resten genomfördes individuellt. Anledningen till att jag i allmänhet valde bort gruppintervjuerna är att den gruppdynamik som uppstod ledde till att svaren blev korta, att eleverna inte elaborerade kring sina tankar och funderingar samtidigt som det kändes som att de snarast möjligt ville lämna intervjusituationen för att ägna sig åt annat. Dessa tvåpersonsintervjuer var vanligtvis kortare än de enskil- da intervjuerna.