Övergripande mål och konkretisering av dessa

I dokument Regeringens proposition 2005/06:127 (sidor 40-45)

Regeringens förslag: Tydliga och uppföljningsbara mål skall säkerställa att resurserna för de statliga insatserna för att främja utvecklingen av teknik för framtidens energisystem används på bästa sätt. De övergripande målen för insatserna kring forskning, utveckling och demonstration på energiområdet skall kompletteras med visioner, operativa mål och delmål.

LångEn-utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrkte utredningens förslag. Vikten av tydligare målformuleringar betonas av bl.a.

Konkurrensverket, Ekonomistyrningsverket, Uppsala universitet, Kungl.

Skogs- och Lantbruksakademien, Elforsk, Energimyndigheten, Boverket, Vinnova och Svensk Energi. Uppsala universitet anser att det är angeläget att de övergripande energipolitiska målen och målen för forskning, utveckling och demonstration på energiområdet kompletteras med konkreta och kvantitativa mål innan den nya programperioden inleds år 2005.

Prop. 2005/06:127

41 Vinnova och Svensk Energi betonar att det kommande programmet för

forskning, utveckling och demonstration på energiområdet bör ha tydliga mål kring tillväxt och export.

Statskontoret påpekar att det kan vara svårt att formulera mätbara mål för långsiktig forskning och inte minst för kommersialisering.

Energimyndigheten varnar för att mer konkreta mål kan innebära att målen inte blir heltäckande för verksamheten utan fokuserade på vad som går att följa upp.

Krisberedskapsmyndigheten menar att ett av målen för den framtida satsningen på forskning, utveckling och demonstration på energiområdet bör vara att minska sårbarheten i energiförsörjningssystemet och att detta bör avspeglas redan på forskningsstadiet.

Miljövänner för Kärnkraft anser att målen måste vara realistiska och trovärdiga. Föreningen anser att utredningen visat att målen förändrats alltför ofta, vilket man menar varit förödande för energipolitiken.

Energimyndighetens förslag (FOKUS II): Energimyndigheten arbetar mot de mätbara mål och operativa delmål för verksamheten som tagits fram per temaområde. Myndigheten följer upp målen fortlöpande.

Remissinstanserna: Statskontorets bedömning är att de forsknings-områden som lyfts fram som prioriterade är helt i linje med tidigare beslut om energiforskningens inriktning, relevanta satsningsområden för svensk forskning och näringsliv, och att likartade teman prioriteras i nordiska grannländer.

Elforsk anser att Energimyndigheten gjort en förtjänstfull analys av hur de övergripande nationella energipolitiska målen stegvis kan överföras till mål för energiforskningen som helhet och i följande steg till mål för dess sex temaområden samt deras utvecklings- och delområden. Elforsk anser att det i det fortsatta arbetet behövs en plan, t.ex. i form av s.k.

road maps som beskriver när satsning på olika tekniker och verksamheter behöver ske.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) anser att slutredovisningen är ett steg i rätt riktning när det gäller att konkretisera mål och mäta måluppfyllelse för energipolitiska insatser. De tidigare målen inom energiområdet har, enligt SIKA, varit vagt formulerade och därmed svåra att följa upp. SIKA anser samtidigt att det är nödvändigt med en fortlöpande utvärdering och vidareutveckling av såväl mål och kriterier som indikatorer.

Svenska Petroleum Institutet anser att det är viktigt att tidsätta målen samt att de är konkreta och mätbara. Verket för näringslivsutveckling (Nutek) anser att de specifika mål som tas upp per temaområde bör kompletteras med tillväxtmål för svenska företag samt att målen i högre utsträckning bör specificeras, tidsättas och göras mätbara.

Skälen för regeringens förslag: Energipolitiken har som mål att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor, och att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. En stor del av insatserna för att uppnå dessa mål har utgjorts av det långsiktiga energipolitiska programmet som enligt 1997 års energipolitiska beslut har som övergripande mål att sänka kostnaderna

Prop. 2005/06:127

42 för och kraftigt öka el- och värmeproduktionen från förnybara

energi-källor och utveckla kommersiellt lönsam teknik för energieffektivisering.

Regeringen konstaterar att denna uppgift är en stor utmaning.

Tänkbara insatser spänner över ett mycket brett område av olika teknik, användningsområden och vetenskapliga discipliner. Både uppgiften och de styrmedel som står till buds är av långsiktig karaktär. Medan det är uppenbart att ny teknik och nya tjänster är nödvändiga beståndsdelar i ett framtida hållbart energisystem är det svårt att i dag i detalj förutsäga vilka forsknings- och utvecklingsinsatser som kan komma att leda till teknik och produkter av stor framtida betydelse.

Det finns enligt regeringens bedömning starka skäl för staten och samhället att främja utvecklingen av energisystemet mot långsiktig hållbarhet och att bidra till näringslivets konkurrenskraft på energiteknikområdet. Samtidigt vilar ansvaret på näringslivet att identifiera och vidareutveckla de forskningsresultat som har potential att kunna bli konkurrenskraftiga alternativ på marknaden.

Regeringen anser att genomförandet av statliga insatser för att främja utvecklingen av teknik för framtidens energisystem mot denna bakgrund behöver tydliga och uppföljningsbara mål som säkerställer att resurserna används på bästa sätt. Samtidigt finns ett behov av flexibilitet i genomförandet som möjliggör att insatserna fördelas i enlighet med aktuella analyser av olika energitekniska lösningars potential och i samverkan med forskningens och näringslivets utveckling. Det finns dessutom ett stort behov av indikatorer och etappmål som möjliggör en fullgod uppföljning av verksamheten och en ändamålsenlig styrning.

Genom riksdagens beslut om statsbudgeten för år 2005 introducerades ett nytt övergripande mål för insatserna kring forskning, utveckling och demonstration på energiområdet i form av två övergripande, separata men samverkande uppgifter. Målet är

− att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna, instituten, myndig-heterna och i näringslivet som behövs för att genom tillämpning av ny teknik och nya tjänster möjliggöra en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige, samt

− att utveckla teknik och tjänster som genom svenskt näringsliv kan kommersialiseras och därmed bidra till energisystemets omställning och utveckling såväl i Sverige som på andra marknader.

I beslutet om statsbudgeten för 2005 angavs även att de fortsatta långsiktiga energipolitiska insatserna skall inriktas på att sänka kostnader för, och främja introduktionen av, ny energiteknik baserad på förnybara energislag eller teknik och metoder för effektiv och säker tillförsel, distri-bution och användning av energi, samt att genom internationellt samarbete och omvärldsbevakning bygga upp en bild av utvecklingen och forskningsfronten vad gäller teknik, metoder och tjänster på energiområdet så att relevanta lösningar kan införas i det svenska energisystemet. Verksamheten skall även inriktas på att inom energi-området skapa stabila förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv, inklusive producenter av förnybar energi, och till en förnyelse och utveckling av den svenska industrin samt att forskning, utveckling och

Prop. 2005/06:127

43 demonstration skall prioriteras och genomföras så att nyttiggörandet av

resultaten för kommersialisering och marknadsintroduktion underlättas.

Det övergripande målet för verksamheten är därmed enligt regeringens bedömning tydligt angivet. Arbetet med att utveckla och konkretisera målet bygger i linje med utredarens förslag på förslag från myndighets-nivån.

Energimyndigheten har i rapporten FOKUS II redovisat förslag till kriterier för prioritering av de långsiktiga energipolitiska insatserna, samt en arbetsmetodik för kriteriebaserad prioritering med bibehållen flexibilitet (se avsnitt 5.3). En struktur för planering, genomförande och uppföljning av insatserna inom sex temaområden, indelade i ett antal utvecklingsområden, föreslås. För vart och ett av dessa temaområden etableras visioner, delmål och indikatorer för uppföljning.

Resultatet blir ett system för genomförande av insatserna kring forsk-ning, utveckling och demonstration på energiområdet som schematiskt kan beskrivas som i figuren på nästa sida.

I avsnitt 5.3 beskrivs de kriterier som används för att översätta visioner och övergripande mål till konkreta mål och delmål för forskning, utveckling och demonstration. I termer av figuren nedan är kriterierna den metodik som används för att komma från visionen i bildens överkant till förutsättningarna för strategin i nivån som betecknats med stort A.

Avsnitt 5.3 beskriver även metodiken för den flexibla, kriteriebaserade prioriteringen medan kapitel 5.4 beskriver strukturen med de sex tema-områdena i figurens nivå B, medan avsnitt 5.5–5.10 behandlar under-liggande visioner, mål och inriktning för vart och ett av temaområdena.

Avsnitt 5.11, slutligen, behandlar indikatorer och analyser för upp-följning av verksamheten och återkoppling av resultaten (figurens nivå C).

Prop. 2005/06:127

44

Energimyndigheten Övergripande energipolitiska mål

Mål för verksamhetsgrenen Långsiktig utveckling av energisystemet

Visionen om det uthålliga

Behovsanalys sker bl a i utvecklingsplattformarna

Vision Vision Vision Övergripande mål för EFUD: Utveckling

av energisystemet, Kunskap & Kompetens, Kommersialisering Kraftsystemet Byggnadens

energianvändning Energiintensiv

Strukturen för prioritering, genomförande och uppföljning av insatser kring forskning, utveckling, demonstration och kommersialisering inom energiområdet.

Prop. 2005/06:127

45

I dokument Regeringens proposition 2005/06:127 (sidor 40-45)