• No results found

Samhällsvetenskapliga metoder gör det möjligt att undersöka hur ersättningen fun-gerar, vilken social situation som den verkar i samt vilka normer och värderingar som är relevanta för rättstillämpningen. En rättsdogmatisk metod ger dålig kunskap om hur ersättningen fungerar och hur ersättningsnivåerna ska utformas i praxis, eftersom lagens rekvisit är så vaga. Det har aldrig utförts någon liknande enkätundersökning

105 Segerstedt, 1972, s. 601 ff.

om det allmänna rättsmedvetandet på området, vilket medfört att kunskapsbehovet är stort, samtidigt som kränkningsersättningen spelar en allt större rättspolitisk roll.

Forskningsprojektet utgår från ett viktimologiskt kunskapsbehov om brottsoffrens situation, behov och intressen, vilket jag menar varit ett eftersatt område.106 För rätts-väsendets trovärdighet och förmåga att realisera sina utökade reparativa mål, så som den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet utifrån medborgarperspektivet och an-dra rättspolitiska ambitioner, är återkommande empiriska studier viktiga enligt min mening.

Det kunskapsintresse, som kränkningsersättningen aviserar, leder oss till ett av so-ciologins viktigare arbetsverktyg, frågeformuläret. Genom en medveten utformn-ing och distribution försöker sociologin fånga in en viss dimension av något socialt problem, som man vill ha information om. Man ställer en rad frågor om olika as-pekter kring det problem man vill utforska och sedan kan man med hjälp av da-taanalysen försöka se något intressant om den sociala ”egenskapsrymd” som studer-ats.107 Här utgörs denna sociala ”egenskapsrymd” av brottsoffrens och allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om den kränkningsersättning till brottsoffren, som Brottsoffermyndigheten betalar ut. För att nå studieobjektet närmare krävs dock en medvetenhet om att den del av verkligheten, som studeras, står i en direkt relation till de begrepp vi har/gör oss om det aktuella fenomenet. Kunskapen om verkligheten är alltid begreppligt förmedlad, vilket är en viktig epistemologisk aspekt.108

Under arbetet med metoden har jag operationaliserat och försökt att begreppmäss-igt definiera den rent ideella ersättningen. Ordet rent syftar här på det, vars ursprung är oberoende av det sinnliga. Ordet ideell betyder icke-ekonomisk eller det som är utan känt värde. Ersättning ser jag utifrån ett korrektivt synsätt, där ersättning helt enkelt är en balans mellan skadan och återställningen och upprättelsen enligt Aristoteles tanke om att rättvis ersättning är precis mitt emellan för mycket och för litet. Kränkning definierar jag som en otillåten överträdelse av, eller underlåtenhet att respektera, en ”helig” gräns. Kränkningsersättningen till brott utgår ifrån ett brott och min definition av brottet är en uppsåtlig eller oaktsam gärning i strid med lag som skyddar person, frihet, frid eller ära.

Här nedan finns en kortfattad översikt av den empiriska kunskapsinhämtningen, som består av två enkätundersökningar, en till ett urval av befolkningen om deras syn på ersättningssystemet och en till ett urval av brottsoffer, som erhållit kränkning-sersättning från Brottsoffermyndigheten. Med hjälp av en vinjett bestående av fall hämtade från Brottsoffermyndighetens referatsamling får båda respondentgrupperna

106 Projektet har tagit intryck av den kritiska viktimologi, som bland anndra Ezzat Fattah pre-senterat. Konsekvensen av den kritiska viktimologin anses vara att begrepp som skada och ersättning får mer centrala roller, att gränsen mellan straffrätt och civilrätt suddas ut och att den reparativa rättvisan tar större plats. Wergens, 2002, s. 27.

107 Asplund, 1968, s. 20.

108 Man kan se den vetenskapsteoretiska utvecklingen som en pågående problematisering kring re-lationen mellan det erfarande subjektet och studieobjektet. Vetenskaplig verksamhet står, så att säga, på Immanuel Kants axlar och dennes kopernikanska vändning med distinktionen mellan tinget i sig och tinget för mig.

ange vilket belopp, som.de anser borde utgå för att ge ett brottsoffret upprättelse mot bakgrund av graden av kränkning i det återgivna fallet. Även jämkningsmöjligheterna, som motiveras utifrån kriminalpolitiska hänsyn mot bakgrund av brottsoffrets eget agerande, undersöks genom vinjettmetoden. När man i kriminologiska och rättsso-ciologiska sammanhang pratar om allmänt rättsmedvetande, brukar man göra en åt-skillnad mellan tre typer av rättsmedvetande – det generella, det informerade och det konkreta. Dessa skillnader beskriver hur man metodologiskt har nått kunskap om rättsmedvetandet och beskriver alltså skillnader i hur själva designen på hur empirin samlats in.109 Även jag har utgått ifrån denna uppdelning vid min utformning av me-toden. Det innebär att det generella rättsmedvetandet undersöks genom traditionella enkätfrågor, medan det informerade utgörs av vinjettdelen, där respondenten får ta ställning till konkreta exempel efter en text, som beskriver ersättningstypen. De personer, som erhållit kränkningsersättning utbetalad från Brottsoffermyndigheten under en månads tid, kontaktades med en utvidgad enkät bestående av frågor om hur ersättningen har upplevts och fungerat utifrån de ambitioner, som finns enligt lagen. Grundenkäten består av en rad frågor om erfarenheter av brott, vilken roll man tror att kränkningsersättningen spelar och om man är positiv till att brottsoffer erhåller kränkningsersättning från Brottsoffermyndigheten.

För att få viss kvalitativ kunskap om ersättningens roll och funktion, hur den fun-gerar i praktiken uttryckt av brottsoffren själva, har de kommentarer som brottsoffren kunnat lämna på sin enkät sammanställas. Utifrån dessa berättelser och kommen-tarer, som kretsar kring erfarenheter och värderingar av ersättningens roll som medel för att få upprättelse, ges en viss inblick i hur de upplevt sin situation. Denna kvali-tativa del är mer förklarande och söker en förståelse för brottsoffrens livsvärlden och ger samtidigt en förståelse av rättsmedvetandet eller rättskänslan hos respondenterna.

Även den elektroniska enkäten, som riktade sig till allmännheten, innehöll en möj-lighet för respondenten att lämna egna komentarer. Exempel från båda respondent-gruppernas kommentarer återges och tolkas i ljuset av enkäternas övriga resultat. En mer utförlig beskrivning av enkätundersökningarna återfinns i metodkapitlet.

109 Senast tillämpat av Kristina Jerre och Henrik Tham i rapporten ”Svenskarnas syn på straff”, 2010.