Oavsett utgången i själva tillståndsfrågan skall domstolen pröva om miljö- konsekvensbeskrivningen i och för sig kan godkännas. Såväl Naturvårds- verket som länsstyrelsen har anfört att den inte fyller de krav som bör ställas på den. Särskilt har de gjort gällande att beskrivningen inte fyller kraven för en prövning enligt 7 kap. 28 a § - 29 a § miljöbalken.
Domstolen kan finna det tveksamt om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller det som skulle krävas för att den skulle kunna läggas till grund för en prövning enligt 7 kap. 28 b § - 29 § miljöbalken. Om domstolen hade funnit att verksamheten kunde antas medföra betydande påverkan på det skyddade området och alltså haft att pröva tillåtligheten enligt de två sist- nämnda paragraferna skulle beskrivningen möjligen ha fått kompletteras ytterligare. Däremot anser domstolen att beskrivningen är tillräcklig för att den preliminära frågan huruvida verksamheten kan medföra en betydande påverkan på Natura 2000-områdena, eller ej, skall kunna prövas.
105
Länsstyrelsen har funnit att verksamheten inte kan antas medföra bety- dande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap. 4 § miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivningen är därmed inte underkastad formkraven i 7 § i samma kapitel utan kan anpassas efter vad det enskilda målet kräver. Enligt domstolens mening fyller den de krav som därmed kan ställas på den. Den innehåller en beskrivning av naturmiljön på platsen, kompletterad med en marinbiologisk utredning gjord av en vetenskapligt meriterad konsult. En svaghet är att beskrivningen inte håller någon uttrycklig alternativjämförel- se. Domstolen anser dock att utredningen ger ett tillräckligt underlag för ställningstagande i tillåtlighetsfrågorna.
Miljööverdomstolen
Enligt 6 kap. 1 § miljöbalken skall i en ansökan om tillstånd ingå en miljö- konsekvensbeskrivning. I 6 kap. 7 § 3 st. miljöbalken föreskrivs att för verksamheter eller åtgärder som kan antas påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats enligt 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 (dvs. Natura 2000-område) skall en miljökonsekvensbeskrivning alltid innehålla de upp- gifter som behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och 29 §§.
Den ansökta verksamheten ligger inom två stycken - delvis överlappan- de - Natura 2000-områden, Tanumskusten och Galtö lera-Älgö lera. För Tanumskusten har som skyddsobjekt angivits bl.a. ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten, vissa fåglar och vissa ryggradslösa djur. Vad gäller Galtö lera-Älgö lera har vissa fågelarter angivits som skyddsobjekt.
Den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen saknar helt be- skrivning av hur de utpekade naturtyperna och djurarterna skulle påverkas av den ansökta verksamheten. Enligt Miljööverdomstolens bedömning innehåller inte miljökonsekvensbeskrivningen de uppgifter som behövs för en prövning enligt 7 kap. 28 b och 29 §§ miljöbalken. Utredningen i målet skulle därför behöva kompletteras med sådana uppgifter. Om det emellertid vid en prövning av målet i befintligt skick skulle visa sig att ansökan bör avslås av andra skäl än att åtgärderna strider mot bestämmelserna för Natura 2000-områden bör dock en komplettering kunna underlåtas, eftersom en sådan inte skulle tjäna något syfte. Miljööverdomstolen prövar därför först
106
om ett tillstånd till den sökta anläggningen skulle strida mot andra regler i miljöbalken.
Av handlingarna i målet framgår följande. Småbåtsbryggan och ned- fartsrampen avses anläggas i ett område som är mycket skyddsvärt. Områ- det är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Vidare har området pekats ut som naturvårdsområde med syfte att värna om de grunda vattenområ- dena. Av den av BJ vid miljödomstolen ingivna utredningen framgår att den typ av mjukbotten som finns runt Böckern normalt är mycket produktiv och att området, men hänsyn till närheten till ålgräsängar, är mycket känsligt för störningar. Länsstyrelsen har pekat på att ökade utsläpp från bränsle och båttrafik med all sannolikhet lokalt kommer att leda till bottendöd samt att risken är stor att båttrafiken till och från anläggningen kommer att medföra en inte oväsentlig propellermuddring av angränsande grundområden och ålgräsängar. Vidare har länsstyrelsen uppgett att grundområdena runt Böckern till stor del består av ackumulationsbottnar, varför behov av mudd- ring i vart fall kommer att finnas i framtiden. Föreningen har inte bemött frågan om muddring på annat sätt än att svara att ansökan om tillstånd inte avser muddring.
Av 2 kap. 4 § 2 st. och 7 § miljöbalken följer att, i den utsträckning det inte kan anses orimligt, för alla verksamheter skall väljas en sådan plats att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för miljön. Miljö- överdomstolen konstaterar att en småbåtshamn, av den omfattning som begärts, kommer att innebära en beaktansvärd risk för de ur naturskydds- synpunkt värdefulla grundområdena. Ändamålet, att skapa båtplatser, bör inom den aktuella kuststräckan i första hand uppnås genom att redan mudd- rade områden tas i anspråk. Föreningen har enligt Miljööverdomstolens mening inte visat att det saknas alternativ som innebär mindre intrång för miljön eller utrett förutsättningarna för samlokalisering med andra anlägg- ningar. Tillstånd till den aktuella anläggningen bör därför inte ges. Vid denna bedömning saknas anledning att föranstalta om komplettering av miljökonsekvensbeskrivningen. Miljödomstolens domslut skall alltså fast- ställas.
107
Skäl saknas för Miljööverdomstolen att ta ställning till ansökan om strandskyddsdispens respektive ansökan om tillstånd att anlägga brygga och nedfartsramp enligt naturvårdsområdesföreskrifterna.
108