• No results found

5.2 Omständigheter kring valet att använda revisor eller avstå vid frivillig revision

5.2.12 Övriga omständigheter

5.2.12.1 Upplevt krav

Bo sticker ut från mängden och menar att det egentligen inte är frivilligt att ha en revisor, utan han upplever att det är ett krav från myndigheterna. Enligt respondenten kommer den som inte använder sig av en revisor att senare straffas på ett eller annat sätt av

myndigheterna, vilket är anledningen till att han valt att ha en revisor.

5.2.12.2 Rättspatos

Utifrån Alexander och Alicias berättelser kan valet utläsas grunda sig på respondenternas moral, varpå de menar att det ger en känsla av lättnad för samvetet gentemot samhället att en revisor har kontrollerat bolagets redovisning och att räkenskaperna är i enlighet med de regler som finns.

5.2.12.3 Moderna bokföringssystem

Älva-Li, som inte har valt att använda sig av en redovisningsbyrå, beskriver att hon lägger stor tillit till det avancerade bokföringssystem som hon använder och känner därför inget behov av att någon ytterligare granskar det.

41

6. Slutsatser

I följande kapitel kommer studiens frågeställningar och syfte att besvaras, varpå syftet lyder:

- Syftet med studien är att beskriva vilka omständigheter som kan föreligga och bidra med förståelse kring hur omständigheter samt förväntningar kan påverka valet av att genomgå respektive avstå revision.

Frågeställningarna är följande:

- Vilka omständigheter kan påverka valet kring frivillig revision?

- Hur påverkar omständigheterna samt aktiebolagsägares förväntningar på revisorn och dess revision deras val av att genomgå frivillig revision eller inte?

Utifrån analysavsnittet kan det utläsas att flera uppsättningar av förväntningar förekommer mellan respondenterna i de olika grupperna men även mellan grupperna i sig. Generellt kan det sägas att aktieägarna som har valt att ha en revisor besitter förväntningar som mer överensstämmer med revisorns verkliga roll, medan aktieägarna som har valt att inte ha revisor har skeva förväntningar i större utsträckning. Gällande revisorns uppgift att upptäcka brott av ekonomisk karaktär kan det sägas föreligga ett mindre förväntningsgap för

aktieägarna, vilka har valt att ha revisor, än vad det gör för de andra aktieägarna. Likaså gäller för aktieägarnas syn på huruvida årsredovisningens alla belopp stämmer till 100% när en ren revisionsberättelse har lämnats. Följaktligen föreligger ett mindre förväntningsgap för aktieägarna från grupp ett i jämförelse med aktieägarna från grupp två. För synen på

revisorns uppgift att upptäcka lagbrott och andra oegentligheter gäller, precis som ovan, att det för aktieägarna från grupp ett finns ett mindre förväntningsgap jämfört med ägarna i grupp två. Således kan ett större förväntningsgap gällande revisorns och dess uppgifter utläsas mellan små aktiebolagsägare där revisor har valts bort än vad som föreligger för de aktieägare som har valt revisor. Därför kan det konstateras att de mer skeva förväntningar som förekommer hos aktieägarna i grupp två har haft en inverkan på deras val att inte använda sig av en revisor. Däremot kan ett förväntningsgap för denna grupp inte utläsas hos varje enskild aktieägare, vilket innebär att andra omständigheter har påverkat deras val att inte ha revisor. Det finns även ett förväntningsgap, om än mindre, för ägarna i grupp ett. Trots förväntningsgapet har dessa valt att ha revisor vilket innebär att vissa omständigheter har påverkat deras val.

42

Utifrån aktieägarnas berättelser har flera olika omständigheter kunnat utläsas. Dessa verkar ha olika stor betydelse, vilket har utlästs genom antalet aktieägare som har diskuterat kring just de omständigheterna. Därför kan det konstateras att omständigheterna “kostnader”, “trygghet gentemot Skatteverket” och “expansion och banklån” är de omständigheter med störst påverkan på både valet att genomgå revision men även att inte genomgå en sådan. Däremot har aktieägarna olika syn på hur dessa omständigheter påverkar valet. Gällande den kostnad som revisorn medför anser aktieägarna, med revisor, att kostnaden är värd den minskade risken som det innebär för andra oförutsedda kostnader. Aktieägarna utan revisor upplever däremot inte att kostnaden är värd för bolaget. Således har kostnadsfrågan varit central för aktieägarnas, från de båda grupperna, val. Trygghet gentemot Skatteverket kan utläsas vara en anledning till att flera aktieägare har valt att genomgå revision. I motsats till detta har andra aktieägare valt att inte ha revisor för att istället använda sig av en

redovisningsbyrå och på så vis kunna känna samma trygghet. Även det faktum att företaget håller på att, eller inom en snar framtid ska, genomgå en expansion och ta nya banklån är en omständighet som har påverkat aktieägarna att ha en revisor. Företag som har planer på att expandera, men inte ta några nya banklån, har i större utsträckning valt att inte genomgå revision. Även andra omständigheter kunde utläsas, dessa presenteras i figur 3 nedan. Vissa omständigheter gäller för de båda grupperna medan vissa omständigheter endast gäller för den ena av dessa.

Ytterligare en omständighet är huruvida ett agentförhållande föreligger. För alla aktieägare där en revisor anlitats finns någon typ av agentförhållande, vilket kan ha påverkat dessa att välja en revisor för bolaget. Även den omständigheten att vissa aktieägare, från grupp två, helt saknar agentförhållande kan ha haft en inverkan på deras val att inte ha revisor. Trots att det för resterande aktieägare, generellt sett, finns olika typer av agentförhållanden har en revisor inte valts. Detta visar på att de andra omständigheterna samt det förväntningsgap som föreligger hos dessa aktieägare kan ha påverkat dem att välja bort revisor.

43

Figur 3: Sammanfattning av slutsats. Källa: Egentillverkad

Related documents