• No results found

3. enkätundersökningen bland medarbetarna

3.8. övriga synpunkter

I slutet av enkäten hade de svarande möjlighet att skriva ytterligare syn­ punkter om jämställdhet på arbetsplatsen eller övriga kommentarer, och totalt 48 kvinnor och 32 män utnyttjade den möjligheten. Många av dem, såväl kvinnor som män, ansåg att arbetsbelastningen var för hög och att cheferna (ledningen) borde ta itu med det problemet istället för att fokusera på ekonomi och budget. Arbetsbelastningen riskerade att leda till att lärarna blev sjuka, en del hade gått ner i arbetstid för att orka med jobbet. Det fram­ kom två sidor av arbetsbelastning: dels att man hade för mycket att göra, dels att man fick för lite resurser för att kunna göra ett bra jobb.

m: Arbetsbelastningen kan jag i princip bestämma själv eftersom jag ska anpassa min insats till den resurs jag har. Problemet är att jag vill mer än resurserna räcker till. Om jag gör mindre kommer jag att känna mig som en dålig lärare och dålig kollega.

46

enKäTUnderSöKninGen BlAnd MedArBeTArnA

Det administrativa arbetet upplevdes ha ökat successivt och kompetens­ utvecklingstiden åts upp av möten, undervisning och studentkontakter. Flera personer ansåg att karriärvägarna och möjligheterna till kompetens utveckling begränsades av att det inte fanns tillräckligt med tid eller forsknings medel. Att chefer förväntade sig att kvinnor skulle ställa upp och jobba mer med administrativa och mindre meriterande arbetsuppgifter återkom bland kommentarerna. Kvinnorna gick oftare på möten och skötte mera av de administrativa uppgifterna, vilket ökade deras arbetsbelastning och gjorde att de fick mindre tid över för meriterande uppgifter som skulle kunna gynna deras karriär. Det upplevdes även som att det ställdes större krav på kvinnor än män för att de skulle tillåtas avancera i karriären.

Ett uttryck som ofta förekom i kvinnornas kommentarer och även användes av vissa män var ”grabbighet”, som någon hade förtydligat som ” kvinnofientlighet”, alltså sammanslutningar som bestod av män och som exkluderade kvinnor, till exempel när det gäller forskning.

k: Det är inom forskningen och hur forskningen bedrivs som jämställd heten är som sämst. Män favoriseras kontinuerligt i forsknings sammanhang, vilket påverkar övriga delar och klimat på arbetsplatsen.

Flera av de svarande menade att särbehandling kunde ha andra grunder än kön och ville lyfta fram ett intersektionellt perspektiv där faktorer såsom etnicitet, klass, ålder och kön samverkar. Som exempel nämndes att yngre kvinnors kompetens förringades inom akademin. En del ansåg att klyftan mellan disputerade och icke­disputerade var ett växande problem.

Vissa ansåg att det inte var jämställdhet som var huvudproblemet utan hur makt, maktrelationer, kontakter och resursfördelning såg ut på hög­ skolan. Chefer på mellannivå kunde inte påverka jämställdheten om de inte hade något reellt utrymme att fatta annorlunda beslut. En del av de svarande tyckte att deras närmaste chefer hanterade jämställdhet bra men var miss­ nöjda med jämställdhetsarbetet på högre chefsnivåer.

Någon ville att cheferna skulle väljas kollegialt så att de skulle vara mer förankrade bland medarbetarna. Det efterlystes även större transparens i led­ ningsstrukturen och beslutsfattandet.

Särbehandlingen inom akademin ansågs vara sofistikerad, raffinerad och ligga under ytan, vilket gjorde den svår att ta på. Den yttrade sig oftast inte i grova sexistiska anspelningar utan snarare i att vissa, oftast mäns, röster fick prioritet och hänsyn medan andra medarbetare osynliggjordes med hjälp av olika härskartekniker. Det lyfts även fram att kvinnor som var chefer fick osaklig kritik och ifrågasattes och förlöjligades av både män och kvinnor.

Ett par synpunkter handlade om hur viktigt jämställdhetsarbete var på en kvinnodominerad arbetsplats och hur man skulle kunna arbeta med jäm­ ställdhet. Det är värt att notera att män inte klagade på mansdominansen på sin arbetsplats, medan kvinnor ansåg att det var negativt med kvinno­ dominans och efterlyste jämnare könsfördelning bland personalen.

Det framkom även att småbarnsföräldrar missgynnades såtillvida att man inte tog hänsyn till deras situation vid schemaläggning av arbetstiden. Kvinnor som ibland var hemma med sjukt barn kunde få syrliga kommen­ tarer från äldre kollegor som var kvinnor och inte hade småbarn. Någon tyckte sig ha blivit nonchalant bemött under och efter sin föräldraledighet i jämförelse med sin kollega som var man.

Ett par män bland de svarande ansåg att jämställdheten var bra: det före­ kom ingen favorisering och inga löneskillnader mellan kvinnor och män i motsvarande befattningar.

m: Nästan alla chefer är kvinnor men det känns inte som något problem. m: Det finns en stor övervikt män i ledande positioner utan att man för

den skull kan tala om en medveten favorisering av män.

De svarande efterlystes ett mer aktivt jämställdhetsarbete som skulle genom­ syra verksamhetens olika delar – det räckte inte att ha en grupp som jobbade med jämställdhetsplanen utan jämställdhetsfrågor borde tas upp bland alla medarbetare och i olika mötessammanhang, menade de.

k: Jämställdhet är ett område som vi inte alls har arbetat med i lärargrup­ pen, skulle vara spännande och utvecklande att göra det.

k: Det största problemet är att det över huvud taget inte är en fråga! Slutligen hade ett antal män synpunkter på hur enkäten var konstruerad och kritiserade enskilda frågor och svarsalternativ, bland annat hade några saknat svarsalternativet ”vet ej”.