• No results found

A KTIVITETER OCH KÄNSLOR PÅ FRITIDEN

In document Fri bakom den röda masken? (Page 35-38)

7. RESULTAT OCH ANALYS

7.7 A KTIVITETER OCH KÄNSLOR PÅ FRITIDEN

När Lisa befinner sig i hemmiljö (på fritiden) visar hon upp både feminint och maskulint kodade egenskaper. Ett exempel på när Lisa agerar feminint kodat finns i Del 1 då Lisa befinner sig i hemmet och är förtvivlad över sin livssituation ”Lisa kröp ihop till en boll i sängen, drog täcket över sig och försökte sova. Helst hade hon velat gråta men det fanns inga tårar kvar. Hon var tom och allt kändes bara meningslöst.” (Våhlund, 2017a, s. 56). Lisa visar i detta exempel upp en feminint kodad egenskap av att vara sårbar. Ett exempel på när Lisa agerar enligt mer maskulina normer finns i bland annat Del 1 då Lisa befinner sig i hemmet och övar på att slåss ”Snart dansade hon runt i rummet och sparkade och slog ner osynliga motståndare som om hon aldrig gjort något annat” (Våhlund, 2017a, s. 38). Denna skiftning i konstruerat genus går att förstås som att hemmet kanske inte bär på samma förväntningar på könsstereotypt beteende. Detta skulle likna Olwigs (2000) resonemang angående den fysiska platsens koppling till förväntat beteende hos könet, där platsen hemmet kan bära på mindre könsstereotypa förväntningar på Lisa. Lisas mormor är också en återkommande karaktär i Lisas hemmiljö, till skillnad från Lisa är mormors agerande könsstereotypt. Hon bakar bullar

”Mormor hade gjort nybakta bullar” (Våhlund, 2017a, s. 24), hon syr kläder och utför andra omhändertagande handlingar i hemmet. En annan karaktär som agerar på motsatt sätt till mormor är skurken Rebecka. Hennes agerande kopplas oavkortat till de maskulint kodade egenskaperna i det utvidgade analysverktyget (Tabell 1). ”Just då öppnades dörren och Rebecca, en av Wolfgangs hårdaste medhjälpare, klev in” (Våhlund, 2018a, s. 19). Rebecka är både våldsam och stark.

I den första boken drömmer Lisa om att tillägna sig maskulina egenskaper och sätta skräck i andra. Lisa börjar agera våldsamt och blir så småningom en superhjälte och visar upp våldsamma, aggressiva och starka sidor. För att visa exempel på detta citeras en del ur Del 1

”Plötsligt sa en röst djupt inom Lisa att nu fick det räcka. Hon var trött på att vara jagad och rädd. Istället blev hon arg. Riktigt arg.” (Våhlund, 2017a, s. 76). Dessa våldsamma och aggressiva sidor är exempel på maskulint kodade egenskaper som Lisa tillägnar sig. Då Lisa

Figur 11

Översiktsbild på skolgården med killar som spelar en aktiv roll.

(Våhlund, 2017b, s. 20–21)

inte interagerar med andra och är i en privat miljö utan påverkan av sociala normer att förhålla sig till, bryter hon Hirdmans (2001) genuskontrakt och agerar på ett sätt som skulle vara mer normativt för en man. Det är inte enbart de egenskaper hon ger uttryck för som bryter, utan även de egenskaper hon önskar uttrycka. I undersökningen av Brink (2005, s. 155–180) uppmärksammades det att flickor och pojkar identifierar sig med, och önskar vara, karaktärer vars egenskaper var kodade i enlighet med barnens egna kön. Flickorna identifierade sig med karaktärer de ansåg vara söta, snälla och omhändertagande och pojkarna med karaktärer som hade läskiga och våldsamma egenskaper. På fritiden går Lisa emot denna tanke om att

individer önskar tillägna sig egenskaper kodade efter personens kön. Ett exempel på detta är i Del 1: Handboken då Lisa har fått sin superhjälte-dräkt och ser sig bära den i en spegel och ler eftersom “Hon såg både mystisk och livsfarlig ut.” (Våhlund, 2017a, s. 55). I skolmiljö blir resultatet dock det motsatta, då Lisa håller sig till feminint kodade egenskaper.

7.7.2 Manliga

De manliga karaktärerna Nick, Robert och Max konstruktion av genus på fritiden förändras successivt under bokseriens gång. I början av bokserien visar de enbart upp maskulint kodade egenskaper och känslor. I många av scenerna är de arga och aggressiva, både mot andra och sig själva. En av dessa scener då den manliga gruppen visar aggressivitet mot någon utanför gruppen tar plats i Del 2. Nick, Robert och Max befinner sig på en cirkus och trakasserar en apa i en bur.

”- Tyst på dig, fjant-apa, sa Robert. Tror du vi är rädda för dig eller?

- Hahaha! Tönt-apan vill sova, skrattade Max.

- Men det kan clown-apan glömma, sa Robert och började slå på Carls bur.” (Våhlund, 2017b, s. 69). För att visa på ett exempel då de manliga karaktärerna visar upp känslokalla och hårda egenskaper mot medlemmar inom gruppen så citeras en dialog ur Del 3. Nick, Robert och Max befinner sig i en trädkoja på fritiden då Nick och Robert blir arga på Max under ett kortspel och vänder sig mot honom, hånskrattar åt Max och redogör för hur de anser Max vara sämre än dem. ”Vi är bättre på allt. Vi springer snabbare. Vi är bättre på fotboll. Vi kan göra volter på studsmattan. Det kan inte du. Vi klättrar bättre i träd… du kan ju inte klättra alls. Det finns ingenting som du är bättre på!” (Våhlund, 2018a, s 23).

Då de manliga karaktärerna däremot är ensamma var för sig och inte har en social kontext att förhålla sig till, förekommer det att de visar upp feminint kodade egenskaper. Ett exempel på detta är då Nick befinner sig i hemmet och ligger sömnlös i sängen på natten ”Helst av allt ville han bara att den här dagen skulle försvinna. Att han skulle vakna och inse att allt bara var en dum dröm och att Robert och Max skulle säga att de fortfarande var bästa kompisar alla tre” (Våhlund, 2018b, s. 62). Detta kan ses med sociokulturella glasögon som att de manliga karaktärerna inom den sociala gruppen både har lärt sig själva och lärt upp varandra hur de ska agera och vilka känslor de förväntas ge uttryck för inom gruppen (Säljö, 2005, s.

20, 37). Dessa regler och förväntningar gäller inte när karaktärerna verkar utanför gruppen.

Ett exempel på detta är i Del 3: Ensam då Lisa möter Max på gatan i ett uppslag och hon förstår att han gråtit, ett beteende som kopplas till att vara sårbar eller svag. “Max var röd i ögonen och trots att det regnade kunde Lisa se att han hade gråtit.” (Våhlund, 2018a, s. 35).

detta illustreras i Figur 12 och Figur 13. Det tycks då bli viktigt för karaktären Max att i samspel med en av kvinnligt kön upprätthålla och återskapa genussystemets isärhållande av kön (Hirdman, 2003).

I bokseriens senare delar visar de manliga karaktärerna upp tecken på sårbarhet och svaghet mer frekvent på fritiden. En successiv förändring tycks ske från och med bok 4 och de

manliga karaktärerna agerar med mer feminina egenskaper när de ingår i sociala sammanhang med andra personer på olika platser. Detta är något som inte händer i böckerna innan. Nick, Robert och Max börjar visa upp exempel på sårbarhet och omhändertagande, enligt

analysverktyget kvinnligt kodade egenskaper (Tabell 1). Ett exempel på detta tar plats i Del 4 då Nick tvivlar på sin förmåga att lära sig utöva superhjältekrafter och hans vän Robert försäkrar honom om sitt egenvärde ”Lyssna noga nu, sa Robert. Jag struntar i om du har superkrafter eller inte. Du är min vän och vänner lämnar inte varandra i nöd. Kom ihåg det.”

(Våhlund, 2018b, s. 64). Detta sker då karaktärernas ursprungliga sociala grupp av enbart män bryts upp och de ingår i en ny social grupp med Lisa på fritiden. Lisa tycks mediera gruppen och visa de nya medlemmarna vilka beteenden och känslor som är accepterade och förväntade i det nya sammanhanget. De manliga karaktärerna benämner även Lisa som gruppens ledare och uppskattar hennes omtänksamma egenskaper, detta återfinns i Del 6 då de manliga karaktärerna pratar om sin uppskattning för Lisa ”Och det är därför hon är ledare för det här gänget. Hon tänker inte bara på sig själv.” (Våhlund, 2021, s. 15). Dessa nya sociala regler för gruppen är delvis feminint kodade, då jargongen i gruppen blir mer omhändertagande och sårbar. Som nämnts i teoriavsnittet fungerar människor medierande för varandra då vi lär ut och tillägnar oss rådande sociala normer och regler för den aktuella gruppen (Säljö, 2013, s.

37). De manliga karaktärerna är till en början avvaktande inför dessa nya sociala normer, men utövar mer och mer feminint kodade handlingar och känslor i den nya gruppen. Detta gäller både när Lisa är närvarande och när enbart manliga karaktärer är närvarande. Skillnaden i gruppens sociala normer illustreras i Figur 14 och Figur 15.

Figur 12

Max döljer sin gråt när Lisa kommer.

(Våhlund, 2018a, s. 32)

Figur 13

Max döljer sin gråt när Lisa kommer.

(Våhlund, 2018a, s. 32)

In document Fri bakom den röda masken? (Page 35-38)

Related documents