Berndt Stenberg - För förfrågan om jag ville börja som doktorand, diskussioner om val av deltagare, min stora frihet, din stora tro på vetenskapen och mycket mer!
Anna-Lena Sunesson - För att du nötte ut den röda pennan på mitt första pek, för ditt engagemang, peppande och de goda idéer du kommit med!
Hans Stenlund - För ditt tålamod, samt förslag och synpunkter du kommit med!
Michael Sjöström - För att du ställt upp som bollplank och verkligen försökte hitta öppningar i data genom den multivariata analysen!
Birgitta Åström - För goda skratt, outlook-filer som åkt fram och tillbaka och all hjälp med hanterandet av alla enkäter!
Cecilia Elofsson - För ditt goda humör och allt kämpande med KLUCKandet!
Karin Norberg - För vårt gemensamma brottande med KLUCK-projektets ekonomi!
Thomas Olofsson - För tusen ideer och engagemang kring protokollet för byggnadsbeskrivningarna!
Annika Moström - För gjorda byggnadsbeskrivningar. Det hade varit roligt om det kunnat bli fler!
Anders Nordström - För insatsen med protokollet för byggnadsbeskrivningen! Hade varit roligt om vi kunnat fortsätta arbeta tillsammans!
Nils Eriksson - För att du hjälpte mej med frågorna till den psykosociala enkäten!
Sten Engblom - För ditt lugn trots obegripliga EU-regler och blanketter!
Annika Glader - För delandet av doktoranders möda och huvudbryn!
Roger Stenros - För god hjälp med alla enkäter och mätningar i Vasa!
Mikael Andersen - För väl utförda byggnadsbeskrivningar i Vasa!
Martin Gunseus, Erik Glas, Sofi Andersson och Helena Sunesson - För all hjälp med att göra enkätsvar till något en dator kan "förstå"!
Roger Strömqvist och Runar Eriksson - För ert arbete med att hitta deltagare och försvunna rum där jag varit och mätt, och där gjorda byggnadsbeskrivningar!
Anna-Sara Claeson – För ett gemensamt första massnötande, och ett stort Tack för att du behövde massen våren -06!
Anders Östin - För galenhet på ALI och senare tiders kvällspromenader!
Steven Nordin - För ditt positiva sätt och funderande kring inbillningssjuka!
Berit Edvardsson - För att det är roligt att vara på konferens med dej!
Roger Lindahl - För formaldehyd funderande förutom fiol filande!
Margit Sundgren - För mass-skolning och för att du en gång räddade mej från att lägga av med mätandet!
Annika Hagenbjörk-Gustafsson, Margaret Rhén, Sven-Olof Westermark och Peter von Zweigbergk - För er hjälp med analyser av kvävedioxid, formaldehyd och aminer!
Jan-Olof Levin - För att jag fick sitta och arbeta på ALI!
Torbjörn Egelrud - För det du lärde mej när jag fick vara med och leta proteaser i fotrester!
Anders Körning- För din introduktion i Excels förborgade värld av formler!
Lennart Eriksson – För att du såg möjligheter i VOC-data
Mia Olsson - För goda skratt och delande av livets bekymmer och glädjeämnen!
Ingrid Liljelind - För att vi tillsammans lyckades med en riktigt bra rekrytering!
Moa Sandström - För att du kommit och avlastat kring kompetenscentrets vardande!
Maria Brattsand - För gott gemensamt orkesterspel och sedermera många roliga prat om FPLC och annat!
CMF, Vårdal, Formas, Botnia-Atlantica – för finansiering av projektet!
Katarina, Erik, Albin och Aron – För all omsorg och kärlek. För att jag får vara en del av era liv!
Och till sist Ett stort TACK till Alla västbärare - Som ställt upp på att bära och sköta utrustning på arbete och hemma. ER medverkan var ju en av grundförutsättningarna för arbetet!
References
Andersson, B. and Andersen, K., 1989. Determination of tertiary amines in air. Appl Ind Hygiene, 4: 175-179.
Andersson, K., Fagerlund, I., L, L.B. and Ydreborg, B., 1988. Questionnaire as an instrument when evaluating indoor climate, Healthy Building 88, Stockholm, pp. 139-146.
Apte, M.G., Fisk, W.J. and Daisey, J.M., 2000. Associations between indoor CO2 concentrations and sick building syndrome symptoms in US office buildings: An analysis of the 1994-1996 BASE study data.
Indoor Air-International Journal of Indoor Air Quality and Climate, 10(4): 246-257.
Arbetsmiljöverket, 2009. Arbetsplatsens utformning : Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetsplatsens utformning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna.
Arbetsmiljöverkets författningssamling, 2009:2.
Arbetarskyddsstyrelsen, Solna, 124 s. pp.
Bakke, J.V., Moen, B.E., Wieslander, G. and Norback, D., 2007. Gender and the physical and psychosocial work environments are related to indoor air symptoms. Journal of Occupational and Environmental Medicine, 49(6): 641-650.
Bako-Biro, Z., Wargocki, P., Weschler, C.J. and Fanger, P.O., 2004. Effects of pollution from personal computers on perceived air quality, SBS symptoms and productivity in offices. Indoor Air, 14(3): 178-187.
Berglund, B. and Gunnarsson, A.G., 2000. Relationships between occupant personality and the sick building syndrome explored. Indoor Air, 10(3): 152-169.
Bornehag, C.G. et al., 2001. Dampness in buildings and health. Nordic interdisciplinary review of the scientific evidence on associations between exposure to "dampness" in buildings and health effects (NORDDAMP). Indoor Air, 11(2): 72-86.
Boverket, 2008. Regelsamling för byggande, BBR 2008. Boverket, Karlskrona, 276 s. pp.
Brasche, S., Bullinger, M., Morfeld, M., Gebhardt, H.J. and Bischof, W., 2001.
Why do Women Suffer from Sick Building Syndrome more often than Men? Subjective Higher Sensitivity versus Objective Causes, pp. 217-222.
Brauer, C. and Mikkelsen, S., 2003. The context of a study influences the reporting of symptoms. International Archives of Occupational and Environmental Health, 76(8): 621-624.
Brightman, H.S., Milton, D.K., Wypij, D., Burge, H.A. and Spengler, J.D., 2008.
Evaluating building-related symptoms using the US EPA BASE study results, pp. 335-345.
Burge, H.A., 2002. An update on pollen and fungal spore aerobiology. Journal of Allergy and Clinical Immunology, 110(4): 544-552.
Chino, S., Kato, S., Seo, J. and Ataka, Y., 2007. Study on emission of decomposed chemicals of esters contained in PVC flooring and adhesive, 6th International Conference on Indoor Air Quality, Ventilation and Energy Conservation in Buildings (IAQVEC 2007), Sendai, JAPAN, pp. 1337-1342.
Claeson, A.S., Levin, J.O., Blomquist, G. and Sunesson, A.L., 2002. Volatile metabolites from microorganisms grown on humid building materials and synthetic media. Journal of Environmental Monitoring, 4(5): 667-672.
Claeson, A.S., Nordin, S. and Sunesson, A.L., 2009. Effects on perceived air quality and symptoms of exposure to microbially produced metabolites and compounds emitted from damp building materials.
Indoor Air, 19(2): 102-112.
Diks, S.H., van Deventer, S.J.H. and Peppelenbosch, M.P., 2001.
Lipopolysaccharide recognition, internalisation, signalling and other cellular effects. Journal of Endotoxin Research, 7(5): 335-348.
Edvardsson, B. et al., 2008. Medical and social prognoses of non-specific building-related symptoms (Sick Building Syndrome): a follow-up study of patients previously referred to hospital. International Archives of Occupational and Environmental Health, 81(7): 805-812.
Engvall, K., Norrby, C., Bandel, J., Hult, M. and Norback, D., 2000.
Development of a multiple regression model to identify multi-family residential buildings with a high prevalence of sick building syndrome (SBS). Indoor Air, 10(2): 101-110.
Eriksson, L. and Umetrics Academy, 2006. Multi- and megavariate data analysis. P. 1, Basic principles and applications. Umetrics Academy, Umea, xii, 425 s. pp.
Eriksson, N., Hoog, J., Stenberg, B. and Sundell, J., 1996. Psychosocial factors and the ''sick building-syndrome''. A case-referent study. Indoor Air-International Journal of Indoor Air Quality and Climate, 6(2): 101-110.
Eriksson, N.M. and Stenberg, B.G.T., 2006. Baseline prevalence of symptoms related to indoor environment. Scandinavian Journal of Public Health, 34(4): 387-396.
Fang, L., Clausen, G. and Fanger, P.O., 1998. Impact of temperature and humidity on the perception of indoor air quality. Indoor Air-International Journal of Indoor Air Quality and Climate, 8(2): 80-90.
Fang, L., Clausen, G. and Fanger, P.O., 1999. Impact of temperature and humidity on chemical and sensory emissions from building materials.
Indoor Air, 9(3): 193-201.
Fang, L., Wyon, D.P., Clausen, G. and Fanger, P.O., 2004. Impact of indoor air temperature and humidity in an office on perceived air quality, SBS symptoms and performance. Indoor Air, 14: 74-81.
Fanger, P.O., 2005. What is IAQ?, Indoor Air 2005, Beijing, China.
Ferm, M., 2001. Validation of a diffusive sampler for ozone in workplace atmospheres according to EN838., International Conference on Measuring Air Pollutants by Diffusive Sampling, Montpellier, France, pp. 298-303.
Fisk, W.J., Mirer, A.G. and Mendell, M.J., 2009. Quantitative relationship of sick building syndrome symptoms with ventilation rates. Indoor Air, 19(2): 159-165.
Gidlöf Gunnarsson, A., 2002. The role of residents' perception and personality in the assessment of the sick building syndrome. Center for Sensory Research Karolinska institutet, Stockholm, x, 249 s. pp.
Glas, B., Levin, J.O., Stenberg, B., Stenlund, H. and Sunesson, A.L., 2004.
Variability of personal chemical exposure in eight office buildings in Sweden. Journal of Exposure Analysis and Environmental Epidemiology, 14 Suppl 1: S49-57.
Glas, B., Stenberg, B., Stenlund, H. and Sunesson, A.L., 2008. A novel approach to evaluation of adsorbents for sampling indoor volatile organic compounds associated with symptom reports. Journal of Environmental Monitoring, 10(11): 1297-1303.
Gomzi, M. et al., 2007. Sick building syndrome: Psychological, somatic, and environmental determinants. Archives of Environmental &
Occupational Health, 62(3): 147-155.
Hagenbjork-Gustafsson, A., Lindahl, R., Levin, J.O. and Karlsson, D., 2002.
Validation of the Willems badge diffusive sampler for nitrogen dioxide determinations in occupational environments. Analyst, 127(1): 163-168.
Hyvarinen, A. et al., 2001. Temporal and spatial variation of fungal concentrations in indoor air. Aerosol Science and Technology, 35(2):
688-695.
Jaakkola, M.S., Yang, L.Y., Ieromnimon, A. and Jaakkola, J.J.K., 2007. Office work, SBS and respiratory and sick building syndrome symptoms.
Occupational and Environmental Medicine, 64(3): 178-184.
Kemp, P.C., Dingle, P. and Neumeister, H.G., 1998. Particulate Matter Intervention Study: A Causal Factor of Building-Related Symptoms in an Older Building, pp. 153-171.
Kinman, G. and Griffin, M., 2008. Psychosocial factors and gender as predictors of symptoms associated with sick building syndrome.
Stress and Health, 24(2): 165-171.
Kleno, J.G., Wolkoff, P., Clausen, P.A., Wilkins, C.K. and Pedersen, T., 2002.
Degradation of the adsorbent Tenax TA by nitrogen oxides, ozone, hydrogen peroxide, OH radical, and limonene oxidation products.
Environmental Science and Technology, 36(19): 4121-6.
Levin, J., Lindahl, R., and Andersson, K., 1988. High-performance Liquid Chromatographic Determination of Formaldehyde in Air in the ppb and ppm Range Using Diffusive Sampling and Hydrazone Formation.
National Institute of Occupational Health, Research Department in Umea, Analytical Chemistry Division, P.B. 6104, S-90006 Umea, Sweden, Environmental Technical Letter, 9: 1423-1430.
Liljelind, I.E. et al., 2001. Comparison of self-assessment and expert assessment of occupational exposure to chemicals. Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, 27(5): 311-7.
Lindahl, R., Levin, J.O. and Andersson, K., 1993. Determination of Volatile Amines in Air by Diffusive Sampling, Thiourea Formation and High-Performance Liquid-Chromatography. Journal of Chromatography, 643(1-2): 35-41.
Marmot, A.F. et al., 2006. Building health: an epidemiological study of "sick building syndrome" in the Whitehall II study.
10.1136/oem.2005.022889. Occup Environ Med, 63(4): 283-289.
Mendell, M.J. et al., 2002. Improving the health of workers in indoor environments: priority research needs for a national occupational research agenda. America Journal of Public Health, 92(9): 1430-40.
Molhave, L., 2008. Inflammatory and allergic responses to airborne office dust in five human provocation experiments. Indoor Air, 18(4): 261-270.
Norback, D., 2009. An update on sick building syndrome. Current Opinion in Allergy and Clinical Immunology, 9(1): 55-59.
Norback, D. and Edling, C., 1991. Environmental, occupational, and personal factors related to the prevalence of sick building syndrome in the general population. Br J Ind Med, 48(7): 451-62.
Nordstöm, K., Norbäck, D. and Akselsson, R., 1995. Influence of indoor air quality and personal factors on the sick building syndrome (SBS) in Swedish geriatric hospitals. Occupational and Environmental Medicine, 52(3): 170-176.
Pejtersen, J., Allermann, L., Kristensen, T.S. and Poulsen, O.M., 2006. Indoor climate, psychosocial work environment and symptoms in open-plan offices. doi:10.1111/j.1600-0668.2006.00444.x. Indoor Air, 16(5):
392-401.
Plant, N. and Wright, M., 1999. European diffusive sampling initiative:
confirmation of BTX uptake rates. OMS/99/07, UK Health and Safety Executive Report.
Pommer, L. et al., 2004. Class separation of buildings with high and low prevalence of SBS by principal component analysis. Indoor Air, 14(1):
16-23.
Redlich, C.A., Sparer, J. and Cullen, M.R., 1997. Sick-building syndrome.
Lancet, 349(9057): 1013-6.
Reinikainen, L.M. and Jaakkola, J.J.K., 2003. Significance of humidity and temperature on skin and upper airway symptoms. Indoor Air, 13(4):
344-352.
Runeson, R., Wahlstedt, K., Wieslander, G. and Norbäck, D., 2006. Personal and psychosocial factors and symptoms compatible with sick building syndrome in the Swedish workforce, pp. 445-453.
Rylander, R., Skerfving, S., Ahlborg, U.G. and Friberg, L., 1991. Miljömedicin.
Almqvist & Wiksell, Stockholm, [6], 162 s. pp.
Sahlberg, B., Wieslander, G. and Norbäck, D., 2009. Sick building syndrome (SBS) in relation to domestic exposure in Sweden - A cohort study from 1991 to 2001. DOI: 10.1177/1403494809350517. Scandinavian Journal of Public Health.
Saijo, Y. et al., 2004. Symptoms in relation to chemicals and dampness in newly built dwellings. Int Arch Occup Environ Health, 77(7): 461-70.
Schleibinger, H., Laussmann, D., Bornehag, C.G., Eis, D. and Rueden, H., 2008.
Microbial volatile organic compounds in the air of moldy and mold-free indoor environments, pp. 113-124.
Sebastian, A., Pehrson, C. and Larsson, L., 2006. Elevated concentrations of endotoxin in indoor air due to cigarette smoking. Journal of Environmental Monitoring, 8(5): 519-522.
Seppanen, O. and Fisk, W.J., 2002. Association of ventilation system type with SBS symptoms in office workers. Indoor Air, 12(2): 98-112.
Seppanen, O., Fisk, W.J. and Lei, Q.H., 2006. Ventilation and performance in office work. Indoor Air, 16(1): 28-36.
Shoemaker, R.C. and House, D.E., 2006. Sick building syndrome (SBS) and exposure to water-damaged buildings: Time series study, clinical trial and mechanisms. Neurotoxicology and Teratology, 28(5): 573-588.
Singh, J., 2005. Toxic moulds and indoor air quality. Indoor and Built Environment, 14(3-4): 229-234.
Skyberg, K. et al., 2003. Symptoms prevalence among office employees and associations to building characteristics. Indoor Air, 13(3): 246-252.
Smith, T.W. and MacKenzie, J., 2006. Personality and risk of physical illness.
Annual Review of Clinical Psychology, 2: 435-467.
Socialstyrelsen, Karolinska institutet. Institutet för miljömedicin and Stockholms län. Landstinget. Miljömedicinska enheten, 2001.
Miljöhälsorapport 2001. Socialstyr., Stockholm, 215 s. pp.
Srecec, D. et al., 2005. Prevalence of sick building syndrome reported in literature. Indoor Air 2005: Proceedings of the 10th International Conference on Indoor Air Quality and Climate, Vols 1-5: 3772-3776.
Stenberg, B., 1994. Office illness: the worker, the work and the workplace, Umeå,, [2], vii, [1], 53 s. pp.
Stenberg, B., Eriksson, N., Hoog, J., Sundell, J. and Wall, S., 1994. The Sick Building Syndrome (SBS) in office workers. A case-referent study of personal, psychosocial and building-related risk indicators.
International Journal of Epidemiology, 23(6): 1190-7.
Stenberg, B. et al., 1992. Inomhusmiljö och hälsa bland kontorsarbetare i Västerbotten. Studiens bakgrund, syfte och uppläggning.
Undersökningsrapport / Arbetsmiljöinstitutet, 1992:17.
Arbetsmiljöinstitutet, Solna, 28 s., [30] s.o.bl. pp.
Stenberg, B., Mild, K.H., Sandstrom, M., Sundell, J. and Wall, S., 1993. A Prevalence Study Of The Sick Building Syndrome (SBS) And Facial Skin Symptoms In Office Workers. Indoor Air, 3(2): 71-81.
Stenberg, B. and Wall, S., 1995. Why do women report [`]sick building symptoms' more often than men? Social Science & Medicine, 40(4):
491-502.
Sunesson, A.L., Nilsson, C.A., Carlson, R., Blomquist, G. and Andersson, B., 1997. Production of volatile metabolites from Streptomyces albidoflavus cultivated on gypsum board and tryptone glucose extract agar - Influence of temperature, oxygen and carbon dioxide levels. Annals of Occupational Hygiene, 41(4): 393-413.
Takeda, M. et al., 2009. Relationship between sick building syndrome and indoor environmental factors in newly built Japanese dwellings.
International Archives of Occupational and Environmental Health, 82(5): 583-593.
van Hoof, J., 2008. Forty years of Fanger's model of thermal comfort: comfort for all?, pp. 182-201.
Wargocki, P. et al., 2002. Subjective perceptions, symptom intensity and performance: a comparison of two independent studies, both changing similarly the pollution load in an office. Indoor Air, 12(2):
74-80.
Weschler, C.J., 2006. Ozone's impact on public health: Contributions from indoor exposures to ozone and products of ozone-initiated chemistry. Environmental Health Perspectives, 114(10): 1489-1496.
WHO, 1983. Indoor air pollutants : exposure and health effects : report on a WHO meeting, Nördlingen, 8-11 June 1982. EURO reports and studies, 78, Copenhagen, 40 s pp.
WHO, 1989. Indoor air quality : organic pollutants : report on a WHO meeting, Berlin (West), 23-27 August 1987. EURO reports and studies, 111, Copenhagen,, 70 s. pp.
Wyon, D.P., Fang, L., Lagercrantz, L. and Fanger, P.O., 2006. Experimental determination of the limiting criteria for human exposure to low winter humidity indoors (RP-1160). Hvac&R Research, 12(2): 201-213.