Afterwork som en relationsskapande arena

I dokument Afterwork - den sociala träffen (sidor 32-42)

Intervjupersonerna menade på att afterwork är en rolig och givande aktivitet med kollegorna.

Samtliga intervjupersoner uttryckte att om möjligheten finns så följer de alltid med på afterwork. Enligt Park och Lee (2011) är individers intentioner till att följa med på afterwork starkare om individerna anser att tillställningen utmynnas i ett förbättrat arbetsklimat på arbetsplatsen. Samtliga intervjupersoner ställdes frågan om varför de väljer att gå på afterwork, i citatet nedan beskrev Patricia varför hon väljer att följa med:

Det känns som en trevlig avslutning på veckan och det är ju väldigt trevligt. [...] Sen vill man ju inte tacka nej för man vet ju att de kommer ha det riktigt roligt tillsammans. Så man vill ju vara inkluderad på arbetsplatsen och vara med, om jag kan så följer jag alltid med!

Patricia beskrev att hon väljer att följa med på afterwork för att det dels är en trevlig tillställning och dels för att den har en inkluderande effekt på dess deltagare senare på arbetsplatsen.

Patricias berättelse är i enlighet med Park och Lees (2011) argumentation att individer kommer i högre grad välja att följa med på afterwork om det finns möjligheter för ett bättre arbetsklimat.

Om chansen finns väljer Patricia alltid att följa med på en afterwork, detta för att det får henne att känna sig inkluderad senare på arbetsplatsen. Hon vet att om hon väljer att inte följa med på en afterwork kommer hon gå miste om möjligheter till sammanhållning och relationsskapande med sina kollegor. Det kan således vara rimligt att anta att Patricia upplever att ett icke-deltagande på afterwork kan leda till exkludering på arbetsplatsen. Som Park och Lee redogör för, kan afterwork ses som ett tillfälle för byggande av relationer, sammanhållning och ett bättre arbetsklimat. Att inte följa med på afterwork kan vara detsamma som att gå miste om möjligheter till detta relationsskapande.

Samtliga intervjupersoner upplevde att afterwork verkade som ett bra verktyg för skapandet av social sammanhållning på arbetsplatsen mellan kollegorna. Stroebaek (2013) redogör för hur kaffepauser på arbetsplatsen kan gynna skapandet av sociala band och kontakter mellan de anställda. Hanna uppskattade att gå på afterwork eftersom hon värdesätter goda relationer med sina kollegor på arbetet:

Att släppa jobbet ett tag och kunna umgås med kollegorna som kompisar är skönt och avslappnande.

[...] Liksom skapa relationer genom en rolig aktivitet. Att ha en mer vänskapsrelation istället för att bara vara kollegor tycker jag kan vara rätt bra, kunna prata om annat i livet och umgås som vänner utanför jobbet.

I citatet ovan redogjorde Hanna för hur afterwork är ett sätt för henne att skapa relationer med kollegorna. Likt med Stroebaeks (2013) resonemang om kaffepauser, gynnar även afterwork vid skapandet av sociala band bland de anställda. På afterwork kan de anställda knyta de mer personligare banden, vilket inte upplevs lika möjligt på arbetsplatsen. I Stroebaeks mening kan afterwork på detta sätt förstås bidra till samma utkomster, sociala band, som informella kaffepauser. Det relationsskapande som sker på afterwork beror på att interaktionen sker mellan exempelvis två vänner och inte två kollegor. Hanna belyste att det är viktigt att kunna vara vänner med sina kollegor, det går att tolka utifrån Hannas berättelse att denna vänskapsrelation skapas dels genom att konversera om andra saker utöver jobbet och dels genom att interaktionen sker i en annan arena än arbetsplatsarenan. Hannas intervjusvar indikerar på att kontextens sammanhang blir betydande vid förståelsen för skapandet av social sammanhållning, det är således afterwork-kontexten som möjliggör och gynnar skapandet av social sammanhållning.

Sandra berättade att hon frekvent går på afterwork med sina kollegor och även hon belyste vikten av att vara kompisar med sina kollegor vid frågan vad som behövs för att skapa god sammanhållning:

Utan afterwork tror jag inte vi hade haft samma sammansvetsade grupp som vi har idag. Det krävs nog att man hittar på något utanför jobbet för att kunna komma närmre varandra. Jag tror det är viktigt, man lär känna varandra på ett helt annat sätt än att bara vara på jobbet. Sen gäller det ju att vara professionell på arbetet, att vara kollegor, men sen också våga kanske dra ut på det när det är en afterwork, de är ju mina vänner med.

Sandra berättade att hon idag är en del av en sammansvetsad grupp på arbetet och att afterwork har haft en betydande roll i detta. Likt med Hannas berättelse indikerar även denna på att en god sammanhållning skapas genom att träffas och umgås i en annan kontext med kollegorna, på en afterwork. Sandras berättelse om att afterwork bidrar till en god gemenskap kan förstås som ett utav resultaten av en lyckad social interaktionsritual enligt Collins (2004). En lyckad social interaktionsritual kan generera och resultera i gruppsolidaritet hos ritualens medlemmar.

Sandra berättade att hon och hennes kollegor kommer närmare varandra på en afterwork, vilket kan förstås som gruppsolidaritet på så sätt att den kan bidra med en känsla av medlemskap, gemenskap och solidaritet.

Som tidigare nämnts byts rollerna ut enligt Goffman (2014) genom att gå till en afterwork i direkt anslutning till arbetet. Den mer professionella arbetsrollen byts ut mot den mer vardagliga rollen. Den vardagliga rollen öppnar upp för ett mer avslappnat språk.

Intervjupersonerna berättade att de på en afterwork kan samtala om jobbet i högre utsträckning än på arbetet. Detta kan förstås genom att samtalen om jobbrelaterade ämnen på en afterwork kan ske på ett mindre intrycksstyrande sätt. På arbetet förutsätts och används en professionell sida genom att individerna agerar kollegor till varandra. Vidare kan denna professionella sida tänjas ut på en afterwork, där förväntas inte denna roll träda fram på samma sätt vilket skapar utrymme för relationsskapande. Det anses inte lika viktigt av intervjupersonerna att göra ett professionellt intryck på sina kollegor på afterwork. Däremot är det rimligt att anta att individerna på en afterwork kan spela två roller samtidigt eftersom denna professionella sida fortfarande kan influera individernas framtoning, detta för att den professionella sidan fortfarande finns kvar på en afterwork, men den uppträds inte på samma sätt. Goffman menar även på att en individs rollanpassning beror på de åskådare som finns i den givna situationen.

På en afterwork är publiken kollegorna, på samma sätt som publiken är kollegorna när interaktionen sker på arbetet. Trots att rollanpassningen mot en mer vardagligare roll kan ske på afterwork är det rimligt att anta att arbetsrollen fortfarande influerar intrycksstyrningen på afterwork eftersom publiken är densamma.

Sandras utsaga kan tänkas tolkas på så sätt att den förändrade kontexten gynnar skapandet av social sammanhållning på så sätt att individerna kan lära känna varandra på ett annat sätt än på jobbet, detta på grund av afterwork-kontextens rollbyte. Afterwork har tillåtit Sandra och hennes kollegor att ta interaktionen till en annan plats och genom detta kunnat sätta jobbet åt sidan och agera vänner åt varandra. Isabelle berättade att afterwork hjälpte henne att komma in i gruppen när hon var ny på jobbet:

[...] På en afterwork där man får lära känna varandra, där alla är i samma roll kan man känna sig mer trygg i att komma in i gruppen. Där spelar det ingen större roll om du är mer kvalificerad eller har en ledarskapsroll utan på en afterwork har vi alla samma roll. Då är det enklare att skapa kontakt och band, att lära känna varandra.

Isabelle berättade att hon på en afterwork kunde lära känna sina kollegor när hon var ny på jobbet, att afterwork var ett sätt för henne att komma in i gruppen. Afterwork blev den kontext som gjorde detta möjligt på grund av att alla spelar samma roll där. Hon nämner att det inte spelade någon roll om du har en högre befattning på arbetet, utan på en afterwork är alla likvärdiga. Denna maktbalans förenklade relationsskapandet för Isabelle, genom att alla spelade samma roll kunde hon enklare skapa band och kontakt med sina kollegor. Den tidigare maktbalansen som fanns på arbetet försvann när kollegorna gick på afterwork. Genom att kontexten och scenen för interaktionen förändras, förändras, enligt Goffman (2014), även rollerna och intryckstyrningen för framträdandet. Det som tidigare ansetts som norm på arbetsplatsen under arbetstid förändras när framträdandet äger rum på en afterwork. Scenen för framträdandet sker således under andra förutsättningar och förväntningar vilket medför att attribut och rekvisit inte på en afterwork utgår från någon hierarkisk yrkesrelaterad ordning. På arbetet lyste arbetsbefattningarna och maktpositionerna igenom men på en afterwork suddades dessa ut. Arbetsrollen tar därför ett steg tillbaka för att avsiktligt eller oavsiktligt släppa fram en mer vardagligare roll som inte präglas av maktpositioner. Det är även rimligt att anta att rekvisitan alkohol kan ha en direkt inverkan på att individerna blir mer avslappnade och glömmer bort de tidigare förväntade arbets- och hierarkiska rollerna som framträder på arbetsplatsen.

Iris berättade att hon anser att hon kan skapa bättre relation med sina kollegor på afterwork, vid frågan på varför hon anser detta svarade hon:

Det är nog för att man ser varandra på ett annat sätt, vi har ju klädkod på kontoret och alla är uppklädda i kostym och klackar, så bara att träffas på en afterwork och vara mer privata gör ju att man kommer varandra närmare.

Iris berättelse ligger i linje med resterande intervjupersonernas berättelser, Iris menade på att hon på en afterwork kan se sina kollegor på ett annat sätt än om interaktionen hade skett på arbetet. På kontoret där hon jobbar har de klädkod som gör att alla är uppklädda i kostym och klackar. På en afterwork, där det inte finns någon sådan klädkod, kan det privata jaget förkroppsligas genom mer personliga kläder. På detta sätt kan Iris och hennes kollegor komma närmare varandra genom att de får ta del av en mer personlig sida av varandra. Den mer avslappnade miljön gör att ett mer privat jag kan framträda. Iris berättelse att ett mer personligt jag kan framträda på en afterwork kan tänkas vara ett uttryck för Goffmans (2014) begrepp rekvisita. Som tidigare nämnts sker en rollanpassning mot en mer vardagligare roll på en afterwork. Goffman menar på att rollanpassningen beror på den givna situationen, på kontextens sammanhang. Afterwork upplevs som ett mer avslappnat rum och således kan en mer avslappnad klädkod tillåtas. Den vardagliga rollens framträdande kan således bero på att rekvisitan för uppträdandet har ändrats mot en mer avslappnad klädkod. Så, afterwork-kontexten tillåter en mer personlig och avslappnad klädkod och rekvisit vilket i sin tur kan påverka individers rollanpassning. Som tidigare beskrivits, kan denna vardagligare rollen hjälpa till vid skapandet av social sammanhållning och relationer, vilket även går att tyda från intervjupersonernas berättelser.

Afterwork kan således fungera som ett verktyg som möjliggör och gynnas vid skapandet av social sammanhållning med kollegorna. Det verkar således som att afterwork-kontexten möjliggjort relationsskapande för intervjupersonerna. Genom att träda in i på afterwork kan kontakter knytas an på ett mer intimt sätt än om interaktionen hade ägt rum på arbetet, detta för att arbetsplatsen förutsätter en professionell intrycksstyrning och en professionell arbetsroll.

Kontextens sammanhang kan således vara betydande vid förståelsen för skapandet av relationer och social sammanhållning.

Veeck et al. (2018) menar på att alkohol kan utgöra en social roll för umgänget på så sätt att dess närvaro kan fungera som ett verktyg för skapandet av kontakter och relationer. Samtliga deltagare för denna studie berättade att de vanligtvis brukar dricka alkohol på afterwork, vissa nämnde att alkohol kan utgöra en del av afterwork och att alkohol kan anses förutbestämt för

resonemang, fungerade som ett socialt verktyg på så sätt att de kom närmare varandra när alkohol konsumerades. Citatet nedan utgör Iris svar på vilken betydelse alkohol har på afterwork:

[...] Det måste inte finnas med, vi skulle ha en afterwork en gång där inte alla var 18 år så då blev det att vi körde gokart istället. Jag tycker inte alkoholen i sig gör något utan snarare miljön, en restaurang eller en bar, sen om folk beställer in en cola eller bubbel kanske inte spelar någon roll. Det är väl mer individuellt, för de som är introverta kan ju prata mer med alkohol och bjuda till mer, tror det blir mer deras upplevelse som förändras. Men för själva sammanhållningen tror jag inte den spelar så stor roll.

Iris berättade att alkohol inte nödvändigtvis behöver vara en del av afterwork, hon var med om en afterwork där alkohol inte konsumerades där tillställningen istället utbyttes till en aktivitet.

Iris berättelse indikerar på att alkoholen ensamt inte har någon betydelse på en afterwork utan att alkoholen medför en miljö som upplevs ha en betydelse. Iris utsaga kan tänkas tolkas som att det är kontexten, som exempelvis en bar, som utgör en betydande roll för umgänget, inte alkoholen. Iris menar istället på att alkoholen har en betydelse på ett individuellt plan på så sätt att den kan göra introverta personer mer avslappnade och tillmötesgående. Iris berättelse går emot Veecks et al. (2018) resonemang om att alkohol utgör en nätverkande roll för umgänget.

Afterwork kan ske utan alkohol och den kan ändå bidra till social sammanhållning mellan kollegorna. Alkoholen tillgodoser istället en miljö som kan upplevas vara en betydande faktor för umgänget. Iris berättelse kan tänkas tolkas på så sätt att det inte är alkoholen som blir ett verktyg för relationsskapande utan miljön och kontexten där interaktionen sker.

Sammantaget visar samtliga intervjupersoners berättelse på att afterwork har gynnat dem vid skapandet av relationer och social sammanhållning till deras kollegor. Att träffas utanför jobbet på en afterwork visade sig kunna verka som ett verktyg för att stärka gruppsammanhållningen.

Intervjupersonerna berättade att detta inte upplevdes lika möjligt eller effektivt på arbetsplatsen vilket kan tänkas vara ett uttryck för hur arbetsplatsen förutsatte en mer professionell intrycksstyrning än på en afterwork. Kontexten och de roller som är i enlighet med sammanhanget kan således vara betydande vid förståelsen för skapandet av social sammanhållning på afterwork. I nästa avslutande rubrik kommer resultatet beröra vilken betydelse afterwork och den sociala sammanhållningen har för arbetsgruppen och arbetsplatsen.

5.3 Afterworkens betydelser för arbetsgruppers sociala sammanhållning

Hittills i denna studie har resultat visat på hur afterwork kan fungera som en arena och kontext för skapandet av social sammanhållning och relationer. Tidigare har det således redogjorts för hur afterwork skapar social sammanhållning, i denna del kommer det redovisas för hur detta kan ta sig vidare uttryck för på arbetsplatsen. Emma berättar i citatet nedan hur sammanhållningen på arbetet upplevs efter en afterwork:

Då har du ju alltid något att prata om genom att vi haft en gemensam aktivitet. Man kan liksom relatera till varandra genom gemensamma faktorer. Man kan liksom skapa personliga band på det sättet tror jag, att man bekräftar att det var kul. Man kan få nära kompisar på så sätt. Man kan skämta om det som hände i fredags och de som inte var där kan ju inte delta. De som inte var med kanske inte känner de starka bandet.

Emma beskrev i citatet ovan att afterwork skapar samtalsämnen senare på arbetsplatsen. De som har deltagit vid afterworken har senare på arbetsplatsen den gemensamma tillställningen att konversera och skratta om. Afterwork kan genom Emmas berättelse tolkas som en gemenskapsmarkör som skapar sammanhållning och personliga band mellan afterworkens deltagare. Hon nämner att de kollegor som inte deltagit vid afterworken exkluderas från dessa samtal och Emma beskrev vidare att dessa icke-deltagare inte känner samma personliga band som de individer som deltog på afterworken.

Att delta och inte delta på afterwork kan således vara betydande vid förståelsen av social sammanhållning senare på arbetsplatsen, detta för att det inte bara skapas sociala relationer under en afterwork utan även senare på arbetsplatsen bland afterworkens deltagare. På detta sätt kan afterwork ses som en interaktionsritual enligt Collins (2004) på grund av den gruppsolidaritet som kan resulteras ur en afterwork. Emma beskriver hur hon genom att gå på afterwork skapar personliga band och kompisar med dess deltagare. Genom att ha en lyckad afterwork/interaktionsritual tillsammans med kollegorna kan gruppsolidaritet skapas bland dessa. Eftersom afterworken resulterat i goda gemenskaper och en känsla av solidaritet är det enligt Collins rimligt att anta att Emma kommer söka sig till dessa typer av interaktionsritualer igen. Detta för att afterwork visade sig kunna utgöra en lyckad interaktionsritual som kan resultera i gruppsolidaritet och således personliga band till sina kollegor. Vidare är Emma medveten om att ett icke-deltagande kan leda till ett miste av möjligheter för skapande av gruppsolidaritet och social sammanhållning i arbetsgruppen. Emma beskrev fortsättningsvis att

afterwork skapar gemensamma samtalsämnen som enligt Collins kan vara ett uttryck för gemensamma symboler som kan resulteras av en lyckad interaktionsritual. Emma nämner att de efter en afterwork kan skratta tillsammans om något specifikt som hände på afterworken, på detta sätt kan Emma känna sig associerad med gruppen genom de gemensamma symbolerna och samtalsämnena. De kollegor som inte deltog vid afterworken känner således inte denna association och det starka bandet deltagarna knutit till varandra.

Buvik (2020) menar på att alkoholkonsumtion efter arbetet, afterwork, kan stärka gruppsammanhållningen mellan kollegorna och att detta vidare kunde resultera i ett bättre arbetsklimat. Johanna beskrev hur ett icke-deltagande på afterwork kunde ta sig uttryck för på arbetsplatsen:

Jag ser en skillnad i de som inte följer med på afterwork, man glömmer lätt bort dem. När jag ska skicka ut något till teamet och så skriver jag in mejladresser och tänker, är alla med? Jo, för att sen se att jag glömt bort dessa människor. De ploppar liksom inte upp i huvudet när jag tänker på vilka som tillhör mitt team, för de är ju aldrig med, även fast de alltid bjuds in.

Johanna berättade att kollegor som väljer att inte följa med på afterwork, trots att de bjudits in, många gånger glöms bort senare på arbetsplatsen. När hon föreställer sig sitt arbetsteam tas inte dessa individer med i beräkningen, detta för att de aldrig följer med när hon och hennes andra kollegor går på afterwork. Den teamkänslan och teamtillhörigheten som Johanna känner, skapas således till hög grad på en afterwork. Det är där kollegorna inom teamet blir ett vi, en sammansluten grupp, de som inte deltar utesluts således från gruppen och teamet. Johannas berättelse ligger i linje med Buviks (2020) resonemang om att afterwork kan förstås som ett tillfälle för att förstärka gruppsammanhållningen. Genom att inte delta utesluts individen från denna gruppsammanhållning vilket senare kan ta sig uttryck för på arbetsplatsen. De som inte deltog räknas inte in i teamet på grund av förlusten av gruppsammanhållning som skapades på afterwork. Denna exkludering kan tänkas vara ett uttryck för Collins (2004) begrepp moral som kan utmynnas av en interaktionsritual. Ritualen/afterworken kan resultera i moraliska känslor så som respekt som deltagarna känner gentemot sin grupp och dess symboler. Afterworkens deltagare skapar dessa gemensamma symboler under en afterwork och senare på arbetsplatsen kan dessa deltagare känna moraliska känslor gentemot deltagarna genom att de inkluderas i teamet medan icke-deltagarna exkluderas från teamet. Moralen och respekten riktas mot de som deltar på en afterwork och de som inte deltar kan glömmas bort och exkluderas från

gruppsammanhållningen. Afterworkens inkluderande och exkluderande effekt kan således vara ett uttryck för den respekt och moral som kan utmynnas av en interaktionsritual.

Samtliga intervjupersoner berättade om vikten av att ha en god social sammanhållning på arbetsplatsen, de alla ansåg sammanhållningen som en förutsättning för god trivsel på arbetet.

Wansoo och Chul (2016) redogör för hur gruppsammanhållning på arbetet uppmuntrar gott samarbete som vidare kan resultera i bättre arbetsprestationer och arbetsresultat. Detta resonemang är i enlighet med resultatet där intervjupersonerna beskrev den organisatoriska betydelsen av social sammanhållning på arbetsplatsen. Flera intervjupersoner berättade att

Wansoo och Chul (2016) redogör för hur gruppsammanhållning på arbetet uppmuntrar gott samarbete som vidare kan resultera i bättre arbetsprestationer och arbetsresultat. Detta resonemang är i enlighet med resultatet där intervjupersonerna beskrev den organisatoriska betydelsen av social sammanhållning på arbetsplatsen. Flera intervjupersoner berättade att

I dokument Afterwork - den sociala träffen (sidor 32-42)