Hur vi bor, arbetar och reser har en avgörande – men ibland förbi- sedd – roll bland mekanismerna för kunskapsspridning. Vi vill därför avsluta detta kapitel med ett avsnitt om urbanisering, kluster och re- gionala arbetsmarknader – faktorer som blir allt viktigare drivkrafter i ett entreprenöriellt och kreativt samhälle.
Sedan början av 1990-talet har urbaniseringen tagit ny fart i Sverige och andra länder i västvärlden, men den har fått en annan karaktär. Det är framför allt de större städerna som växer medan befolkningen minskar i många halvstora orter. Trenden är kraftfull: Sverige genom- går just nu den snabbaste urbaniseringen i Europa. Stockholms läns befolkning har ökat med 400 000 personer på 20 år, Göteborgs befolk- ning har vuxit med ca 30 procent sedan 1970-talet trots att näringslivet drabbats hårt av varvs- och fordonsindustrikriser. Även i Malmö/Lund är vändningen tydlig. Stockholms läns andel av Sveriges BNP har ökat från 22 till 30 procent sedan 1985.83 Allt tyder på att trenden kommer att
fortsätta. Prognoser pekar på att Stockholms läns befolkning ökar med ytterligare 400 000–500 000 personer till 2030.84
Grundskälet till koncentrationen är att ökad befolkningstäthet ger ekonomiska fördelar. En källa till ökat välstånd ligger i fortgående specia- lisering och arbetsfördelning. Fram till början av 1970-talet drevs speciali- seringen och välståndsökningen i första hand av ökad standardisering och massproduktion med hjälp av specialiserad kapitalutrustning och tekno- logi. I takt med tjänstesektorernas tillväxt blir ökad specialisering i tjänste- produktionen en allt viktigare källa för utveckling och jobbskapande.
I dag är tjänstesektorn i alla utvecklade industriländer betydligt större än varuproduktionen, samtidigt som gränserna mellan de olika sektorerna blivit mer flytande. Industriproduktionen innehåller allt större komponenter av tjänster, medan många tjänster numera produ- ceras i industriella processer. Den som köper en lastvagn från Scania eller Volvo köper inte bara en bil utan en transporttjänst, inklusive service och mjukvara som löpande uppdateras. Traditionella tjänsteföretag som
83. Stenkula och Zenou (2012). 84. Regionplanekontoret (2010).
banker och försäkringsbolag genomför och bokför sina trans aktioner via kraftfulla datorer i industriella processer.
Klusterbildning
Ökad specialisering i produktionen i tjänstesamhället behöver inte inne- bära att den enskildes arbetsuppgifter blir enklare och mer enahanda. Tvärtom kan arbetet i stället präglas av mer samarbete, fortgående kom- petensutveckling och hög flexibilitet. Befolkningstäta miljöer har då be- tydande attraktionskraft, dels i sig själva men också för att de ger möjlig- het att bilda kluster där företag av likartat slag kan samarbeta, konkurrera och lära av varandra – och gynnas av den dynamiska arbetsmarknad för specialister som brukar karaktärisera dylika klusterbildningar.
Precis som var fallet för innovationssystemsansatsen finns ett stort antal studier som beskriver eller analyserar befintliga kluster. Däremot finns betydligt färre analyser av vad som föregick framväxten av ett kluster. Var det tillfälligheter eller en medveten politik som gjorde att Israels IT-kluster eller Hollywoods filmmakare hamnade där de ham- nade? Svaret är både och. Mycket kan hänföras till slumpen och det entreprenöriella initiativet, men efter denna första fas har politiken varit avgörande.85 Initialt fanns många potentiella ”Hollywoods”, men
att det blev just Hollywood berodde inte bara på klimatet och solljuset utan också på att man där förde en politik som inte stötte bort den ”omoraliska” filmindustrin utan, när den nått en viss kritisk massa, snarare uppmuntrade den. Israel har gynnats genom den speciella kombinationen av invandring av duktiga ingenjörer från Östeuropa och tillgång till amerikanskt kapital. I Israel gjordes flera försök att eta- blera en högteknologisektor; det stora lyftet kom först när man insåg att det krävdes såväl en kunskapsplattform som entreprenöriell kom- petens och ett utbud av idéer samt kompetent riskkapital. Staten spe- lade en avgörande roll för att bygga upp en riskkapitalmarknad men tog tidigt hjälp av privata investerare.
85. Se Braunerhjelm och Feldman (2006) för en länderjämförande analys av framväxande kluster inom bioteknik och informations- och kommunikationsteknologi (IKT).
I allmänna termer talar ekonomer och kulturgeografer om agglo- merationsfördelar86 i större städer och kluster:
•
De utvecklar servicesamhället. Trots globaliseringen består en ökande andel av de löpande konsumtionsutgifterna av lokalt producerade tjänster. Dessa kan vara direkt förknippade med varukonsumtionen, som detaljhandel och transporter, men också specialiserade tjäns- ter såsom restauranger liksom kultur och specialiserade vård- och utbildningstjänster. Att många människor bor nära varandra på en relativt liten yta är en nödvändig förutsättning för att det överhuvud- taget skall finnas något utbud alls av många varor och tjänster.•
De ger en marknad för specialiserad arbetskraft. Stadens starkt specialiserade företag speglas i en efterfrågan på arbetskraft med specialiserade kunskaper. För en enskild arbetstagare i en storstad är det därmed mindre riskfyllt att investera i starkt specialiserade kunskaper, eftersom risken att bli prisgiven åt en enda arbetsgivare är mindre än på en liten ort med några få företag.•
Innovativitet och entreprenörskap underlättas i täta miljöer. Därsker mer kunskapsöverföring vid utbyte av erfarenheter, informa- tion och kunskap inom och mellan företag när människor inter- agerar och byter jobb både inom och mellan branscher. Talangfulla entreprenörer tenderar att dras till storstadsmiljöer där det finns gott om specialiserad arbetskraft.
•
Skalfördelar ger lägre kostnader i tjänsteproduktionen. En viktig skill- nad mellan varor och tjänster är att de senare i regel inte kan lagras (även om det finns undantag, såsom tjänster som kan digitaliseras). Om frisersalongen saknar kunder produceras inget även om den är bemannad. Detsamma gäller vårdcentralen och restaurangen. Att86. Agglomeration innebär att likartade eller relaterade ekonomiska verksamheter för- läggs i mer eller mindre omedelbar geografisk närhet till varandra. Ett typiskt exempel på en agglomeration är en företagspark, där företag delar på resurser och lokaler.
producera specialiserade tjänster till en rimlig kostnad kräver därför ett högt kapacitetsutnyttjande, vilket i regel förutsätter en viss be- folkningstäthet. Detta gäller även många sofistikerade offentliga tjän- ster. Om vi har ambitionen att utbudet av en viss offentlig tjänst, till exempel tillgången till en (likvärdigt utrustad och bemannad) vård- central, ska vara densamma i hela landet, så visar det sig att kostnaden kommer att variera enormt beroende på befolkningstäthet.87
Staden är ett tätt sammankopplat system. Varje gång ett nytt jobb skapas i den konkurrensutsatta sektorn tillskapas fler jobb i den lokala tjänste- sektorn. Multiplikatoreffekten härrör från de stigande inkomsterna – som genererar efterfrågan på frisörtjänster, restaurangbesök, medi- cinsk vård med mera. Framgångar för den konkurrensutsatta sektorn skapar därmed fler jobb i den lokala tjänstesektorn. Utifrån data för USA finner Moretti (2010) att varje nytt jobb i den konkurrens utsatta sektorn i en stad genererar 1,6 nya jobb i tjänstesektorn i samma stad. Ju högre kompetensnivå, desto större utväxling, sannolikt för att in- komstökningen då blir högre. Moretti och Thulin (2012) har gjort motsvarande studie för Sverige och funnit samma multiplikatoreffekt även här.88 Ett skäl är att den svenska arbetskraften är mindre geogra-
fiskt rörlig än den amerikanska, vilket gör att effekterna blir mer geo- grafiskt koncentrerade. Multiplikatoreffekten är särskilt hög för arbe- ten med stort innehåll av humankapital och högteknologi.
Slutsatsen vi tar med oss till nästa kapitel – om en politik för inno- vationer – är att vi inte ska vara rädda för växande storstäder. De är motorer för nytänkande och omvandling. En politik för innovationer måste därför innehålla en strategi för hur klusterbildning, infrastruk- tur och regionala arbetsmarknader ska utvecklas.
87. Jansson (2005) har visat att varje vårdcentralsbesök kostar så mycket som fem till tio gånger mer i övre Norrland än i en medelstor stad som Linköping. På samma sätt blir kost- naden per capita för vägar, elnät, avloppssystem, sophantering och annan infrastruktur ofantligt mycket lägre i täta miljöer med högre utnyttjandegrad.
88. Om Stockholm inkluderas som en egen region blir multiplikatoreffekten exceptionellt stor, över 3.