Aktörers olika behov av miljöinformation

För att täcka informationsbehoven på ett relevant sätt är det nödvändigt att utgå från de olika aktörernas behov. Det finns ingen generell lösning till hur produktre- laterad data ska genereras och överföras längs värdekedjan.25 Behoven och verkty- gen måste matcha varandra bättre26 Tillgång till miljöinformation är inte i sig en garanti för att den används. Miljöaspekter hanteras sällan enskilt utan är en del av ett antal aspekter som olika användare kan efterfråga. En produkt som är miljöan- passad i olika avseenden kommer troligen inte att efterfrågas om den inte samtidigt uppfyller en rad andra aspekter. Miljöinformation bör därför så långt som möjligt vara, eller kunna bli, koordinerad med andra frågor som hälsa, säkerhet, arbetsmil- jö, tekniska frågor samt kvalitet och design i bl.a. produktutveckling.

Hushåll/privata konsumenter har mestadels behov av lättillgänglig, förståelig, enkel, enhetlig miljöinformation som är trovärdig (verifierad), jämförbar och neu- tral. Olika typer av information kan behövas i olika situationer. Beslut om inköp

25

The Informal European IPP Network (2005) Workshop on Product Information, Workshop Report

26

IMI, (2005) Establishing common primary data for environmental overview of product life cycles, Naturvårdsverkets rapport 5523

fattas i allmänhet mycket snabbt. Men konsumenter har också behov av mer detal- jerad information i vissa köpsituationer. Några olika konsumtionssituationer som gäller för hushållen är t.ex. övervägandefasen före ett köp, inköpstillfället, använd- ningen och avyttring. Det är skillnader i informationsbehov mellan dagligvaror och sällanköpsvaror. Media och frivilligorganisationer utgör viktiga komplement när det gäller att förmedla information till konsumenter.

Vid professionella beslut, t.ex. beslut om inköp eller produktutformning, finns behov av information om vilka lagkrav som gäller vid exempelvis upphandling. Det behövs information om produkters innehåll av farliga kemiska ämnen, energi- förbrukning etc. Företag ställer t.ex. krav om att vissa kemikalier inte får finnas i komponenter och material i form av svarta listor o dyl.

Även information om företagens miljöarbete efterfrågas. Inköpare behöver också kunskaper om miljöfrågor för att kunna göra prioriteringar. Det är viktigt att känna till hur upphandling/inköp fungerar i praktiken och hur den kan vara organi- serad. En upphandlare kan vara den i organisationen som administrerar inköpen, medan den egentliga beställningen och kravspecifikationen utarbetats av någon annan i verksamheten. Den målgrupp vi avser här med upphandlare inbegriper även beställare/användare och avropare. Informationen behöver anpassas till rele- vant målgrupp i organisationen.

Produktutvecklare är centrala därför att de befinner sig i början av värdekedjan.

Att ta hänsyn till miljöaspekter vid utformningen av en produkt får positiva åter- verkningar längre ned i kedjan som t.ex. vid återvinning. Produktutvecklare behö- ver information om olika typer av lagkrav som rör produktutformningen. De behö- ver också tillgång till utvärderingsmetoder i syfte att bekräfta och välja ”rätt” alter- nativ. De behöver djupare kunskap om produkter än vad miljömärkning ger. I en avhandling27 om produktutvecklares situation idag i Sverige betonas deras roll i eko-design. Situationen för produktutvecklare är väldigt olika beroende på om man jobbar i ett stort eller litet företag. I stora företag, till skillnad från små, finns ofta miljöexperter att tillgå. För att förbättra integreringen av miljöfrågor i produktut- vecklingen betonar författaren bl.a. att produktutvecklare behöver tillgång till såväl miljöexpertis som enkla utvärderingsmetoder. LCA kan vara ett stöd men leder inte till att hitta nya lösningar och koncept. Produktutvecklare behöver mer miljökun- skaper för att kunna integrera miljöaspekter i processen.

Mindreföretagen efterfrågar miljöinformation kopplat till lagstiftning. Dessa

företag har behov av lättillgänglig, högaggregerad och kvalitetssäkrad data. För- enklade LCA-verktyg och tolkningshjälp behövs också.

Vad gäller betalningsviljan är större företag mer betalningsvilliga än små fram för allt om miljöinformation kan medföra profilering/marknadsandelar.28 Ökade kostnader hos leverantören för att ta fram information kan vägas mot minskade kostnader för andra aktörer att ta fram information för att leva upp till kraven.29

27

Åkermark, A-M, (2003) The Crucial Role of the Designer in Eco-design, Kungliga Tekn. Högskolan

28

IVL (2003) Kunskap om produkters miljöpåverkan, Naturvårdsverkets rapport 5229

29

På företagsnivå finns ett behov av att samordna och strukturera egna miljödata för att enklare kunna tillgodose de olika krav på information som finns från såväl kunder som myndigheter och som ofta upplevs som belastande. Tillgång till infor- mation underlättar företagens rapporteringsskyldigheter samt ger underlag till myndigheter om produkters miljöbelastning.

Myndigheter, regering och riksdag har behov av att på en övergripande nivå kunna följa utvecklingen av produkters miljöbelastning för att kunna följa upp miljömål, göra prioriteringar, sätta in lämpliga åtgärder och göra uppföljningar. Detta kommer att hanteras inom ramen för Naturvårdverkets pågående regerings- uppdrag om styrmedel och verktyg som syftar till att förändra konsumtions- och produktionsmönster. Myndigheter har även behov av att kunna göra internationella rapporteringar. Ytterligare behov finns i rollen som upphandlare.

Forskare och experter har behov av att få tillgång till information för att kunna utföra olika typer av analyser. De behöver också information för att kunna vidare- utveckla olika verktyg. Dessa informationsbehov berörs inte närmare i denna stu- die.