Ett syfte med aktionsorienterad forskning är rent allmänt att befrämja den verksamhet, som aktionernas tillskyndare och utförare tillhör. Det finns således en tydlig koppling mellan aktioner – förekomst och innehåll – och tillskyndarnas/utförarnas relationer till en ”social praktik” och en ”social gemenskap”. Dessa relationer är beroende av och avspeglar praktikdeltagarnas engagemang, vilja, förmåga mm att verka för
verksamhetens visioner/mål.
Karaktären på gensvar och reaktioner för en forskaraktion – eller uteblivet gensvar – blir därmed också en tydlig mätare på relationerna i en ”gemenskap kring en praktik”.
Aktionsutfall kan således studeras i termer av engagemang, seriositet, vilja,
kunskap/kompetens mm. Sådana observationer av aktionsutfall har analyserats till en djupare förståelse av forskningspraktikens fenomen, nämligen till kunskap i såväl
”strukturella” termer – kultur, normer, systemegenskaper, ”mentala” strukturer mm –
som i ”individorienterade” termer – personlighet, bakgrund, ambitioner, adaptivitet, bundenhet/frihetsgrader mm. Denna djupare förståelse grundlades genom uppföljande resonemang/samtal med initierade och berörda aktörer om den innebörd, som borde ges åt gensvar och reaktioner på iscensatta aktioner.
2000 2001 2004
1997 - 1999 2002 2003 2005
2. 3.
1.
4. 5.
6. 7.
8.
9.
10.
Empirisk studie som aktionsorienterat fältarbete, praxisforskning
Förteckning över aktionsorienterade fältinsatser i processen ”Lindeborg på nätet”
1. – Medverkan i ”Lindeborgsprojektet”; arbetsmöten, konferenser mm
– Samverkansmöten med boendeföreningarnas företrädare; intern studiecirkel mm 2. – Tillkomsten av aktionsgruppen ”IT-verkstaden”
– Invigning av hemsidan ”Lindeborg på nätet”
3, 4, 5, 6, 7, 8. IT-verkstadens deltagarinsatser för att utveckla hemsidan och upprätta & underhålla ett partnerskap
6. Aktioner för aktivering av ”IT-verkstaden” och partnerskapet kring ”Lindeborg på nätet”
7. Studiecirklar i Lindeborg för aktivering av boende och föreningsföreträdare 8. Bildandet av den ideella föreningen ”Lindeborg på nätet”
8, 9. – Föreningsanpassning av forum-applikationen
– Aktioner inom ramen för styrelse- och arbetsgruppsmöten 10. Aktioner för överlämning av forum-applikationen
Figur 3.3. Tidsmässig fördelning av några omfattande aktioner/insatser i fältarbetet.
(Se förteckningen för kortfattad beskrivning av resp fältinsats.)
”Lindeborg på nätet” – en praktik för ökad social gemenskap.
En relevant föreställning om ”Lindeborg på nätet” är, att det från ett lokalt
målgruppsperspektiv bör förstås som ett gräsrotsdrivet förändringsarbete, som syftade till att öka folks möjlighet till inflytande och påverkan genom dialog med
förtroendevalda. Det aktionsorienterade huvudsyftet var nämligen att komplettera sociala strukturer – som officiellt åberopade demokratiska värden – med en
lätthanterlig IKT-baserad infrastruktur för utökad dialog på diskussionsforum mellan den sociala strukturens medlemmar sinsemellan och inte minst mellan dessa och deras valda företrädare.
Detta förändringsarbete kan också uttryckas på följande sätt:
• att skapa och upprätthålla en gemenskap av nyckelaktörer, som samarbetar kring den sociala praktiken att verka för en utökad social områdesgemenskap mha IKT
• att berika befintliga större sociala gemenskaper/system (boendeföreningar) i området – nämligen att komplettera dessa med datorbaserade diskussionsforum, där sociala relationer får karaktären av demokratiförstärkande ”språkhandlingar”
”Lindeborg på nätet” var alltså ett förändringsarbete på två nivåer – nämligen inriktat på att utveckla och upprätthålla en gemenskap av nyckelaktörer och därigenom även de befintliga sociala systemen i området.
Detta innebar att förändringsarbetet ”Lindeborg på nätet” i djupaste mening var en kontinuerlig och dynamisk lärandeprocess, med målet att aktörer i olika – men
relaterade – ”praktiker” och ”gemenskaper” skulle utveckla och upprätthålla följande två kompetenser:
• kompetens att fungera i rollen som partnerrelaterade nyckelaktörer/förändringsagenter
• kompetens att upprätthålla ”sociala relationer” i form av språkhandlingar på de IKT-baserade diskussionsforumen
Insikten om att ”Lindeborg på nätet” var en social lärandeprocess uttrycktes ganska tidigt i avhandlingen (se bl.a förord och kapitel 1). På ett fundamentalt plan kunde således aktionerna i ”Lindeborg på nätet” karaktäriseras som ”lärande aktiviteter”.
Detta har inneburit, att aktionerna planerats, genomförts, följts upp, bearbetats och analyserats i termer av kompetensförstärkande insatser av typen socialt lärande (se kapitel 2.3 och 2.5). Detta pekade på behovet av, att praktisera en pedagogik som vägleder, och en metodik där mening/kunskap baseras på aktörernas upplevelser av konkreta handlingar (se även kapitel 2.4 och 2.5 angående forskningsobjektets strukturering utifrån SSM). Socialt lärande (kapitel 2.3) och SSM (kapitel 2.4) är således två vetenskapliga teorifält, som haft ett direkt genomslag i den
forskningsmässiga hanteringen av processen ”Lindeborg på nätet” såsom ett transparent forskningsobjekt gentemot avhandlingens problemformulering och forskningsfrågor (se även kapitel 1).
De förändringssyftande aktionerna var ytterst beroende av, att nyckelaktörer, partners och övriga aktörer bidrog med egna konkreta insatser. Omfattningen av individuella insatser hos praktikens deltagare speglade deras villighet och engagemang att uppfylla följande normer i den praktik, som utgjorde ”Lindeborg på nätet”:
• Jag ska hjälpa andra att själva bidra/hjälpa till – dvs att uppfylla normen ”att vägleda andra”.
• Jag ska göra något själv också – dvs att uppfylla normen ”att bidra med konkreta egna insatser”. Att vara nyckelaktör eller partners var alltså förenat med en uttalad förväntan på konkreta insatser.
Ytterst grundades egentligen processen ”Lindeborg på nätet” på, att dessa två slag av normer fick sin näring av en etik, som i alla fall försökte leva upp till följande värden i det vardagliga handlandet:
• att bry sig om andra
• att utforska och praktisera ett etiskt riktigt handlande
• att söka kunskap
Denna värdelista passar väl in med de insikter, som Harald Ofstad15 (1962) uttrycker i sin och hustrun Ernas bok Val och värde. För att belysa deras tankar om dessa och andra värden kommer här ett längre citat ur denna bok.
”… finns det enligt min åsikt fem primära värden: (i) att söka kunskap – nå fram till allt djupare och mera omfattande vetande om människan och naturen, (ii) att försöka komma underfund med hur det är etiskt riktigt att handla, och handla så, (iii) att skapa och uppleva det som har estetiskt värde, (iv) fysiskt och psykiskt välbefinnande, och (v) att identifiera sig med sina medmänniskors ve och väl.
Allt annat är sekundärt.
De fyra första värdena kan i någon mån ersätta varandra. Ett optimalt liv förutsätter inte att de alla är förverkligade i lika hög grad. Underskott på ett område kan kompenseras på ett annat. Den som inte har fallenhet eller begåvning för forskning har anlag för något annat, eller omvänt. Men det femte värdet att identifiera sig med sina medmänniskor, kan inte ersättas av något annat. Utan förmåga till kärlek kan vårt liv aldrig bli optimalt värdefullt. Detta det mest fundamentala av de fem värdena är emellertid samtidigt det som är mest allmänmänskligt baserat. Ty det krävs varken skolgång eller speciell intellektuell begåvning för att vi ska identifiera oss med andra. I det avseendet är livets mening demokratisk. ... Och även om förmågan till identifikation inte förutsätter skolgång och glasögon, så förutsätter den en sinnets öppenhet som vi inte alla har. Också på den punkten blir det alltså stora individuella olikheter.”
(Ofstad, 1962, sid 124 - 125)
15 Harald Ofstad blev 1955 professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. Han var
En specifik resp generell aktionsmall för design av relevanta ”lärande aktiviteter” i en förändringsprocess av typen ”Lindeborg på nätet” kan därför – med många goda argument – utformas kring följande kortfattade rekommendation.
• att hjälpa till med att utveckla aktörernas kompetens att utföra egna insatser, som kan befrämja mål och visioner för den ”sociala praktiken” och den ”sociala gemenskapen”
Denna preliminära rekommendation kommer att utvecklas mer detaljerat i efterföljande analys- och slutsatskapitel (kapitel 5 och 6).
Citatet ovan av Harald Ofstad rymmer stor visdom. Denna visdom har inspirerat och väglett avhandlingens analys och slutsatsdragning avseende ”strukturella” och
”individorienterade” problem och möjligheter med att utveckla en artefaktunderstödd
”social praktik” och ”gemenskap” – baserad på normer, attityder och beteenden, som emanerar från värdet ”att bry sig om andra”.
3.4 Validitet och reliabilitet i forskningsarbetet.
Jennifer Mason (1996) anför ett antal punkter som bör utmärka kvalitativ forskning, nämligen:
(i) ”be systematically and rigorously conducted”
(ii) ”be strategically conducted, yet flexible and contextual”
(iii) ”involve critical self-scrutiny by the researcher, or active reflexivity”
(iv) ”produce social explanations to intellectual puzzles”
(v) ”produce social explanations which are generalizable in some way”
(vi) ”not be seen as a unified body of philosophy and practise, whose methods can be combined unproblematically”
(Mason, 1996, sid 5 - 6).
Mason anser även, att man i designskedet av kvalitativ forskning bör fästa stor vikt vid de intellektuella och etiska frågorna i den tilltänkta forskningen för att därmed uppnå en balanserad styrningseffekt mellan forskningens praktiska resp intellektuella
(teoretiserande) inslag (Mason, 1996).
Begreppsvalidering (”construct validity”) vid kvalitativ forskning är, enligt Kvale (1997), en öppen process för att erhålla mer välgrundade tolkningar av
observationerna. En fenomenologiskt rik och välartikulerad beskrivning ger underlag för, att en kompletterande tolkande analys ska leda till slutsatser med hög
begreppsvaliditet.
Forskningsarbetets inledande designskede och avslutande analys & slutsatser har vägletts av Masons resp Kvales rekommendationer för kvalitativ forskning. Dessutom har forskningens samtliga led – planering, genomförande, anays och slutsatsdragning – bildat ett kontinuum för erhållande av hög validitet. Med denna forskningsmetod eftersträvades transparens mellan forskningens aktionsorienterade & kritiska interaktionsprocesser och den avslutande fenomenografiskt & fenomenologiskt orienterade analysen.
Tillvägagångssättet har haft som mål att åberopa hög validitet – bl.a i enlighet med Kvales resonemang. Den fenomenologiska resp fenomenografiska analysen
presenteras dessutom med ett dramaturgliknande – jmf Goffmans (1959, 1963)
”dramaturgiska modell” – och metaforliknande (Alvesson, 2001) språk för att beskriva det ”väsen” (essens), som kännetecknade processen ”Lindeborg på nätet” som socialt fenomen (se kapitel 5 och 6).
”Det är osannolikt att de metaforer som används alltid kommer att belysa forskarens grundläggande syn (gestalt) på fenomenet. En komplex förståelse kanske oftare uppkommer genom en syntes av olika metaforer än från en enda skarpskuren bild. …”
(Alvesson, 2001, sid 40 - 41)
Processen ”Lindeborg på nätet” kan i empiriskt avseende beskrivas som ett flerårigt aktionsorienterat fältarbete för att kommunicera en idé/vision om ökad medborgerlig delaktighet och inflytande över det lokala sociala sammanhanget till ett gensvar av samstämmighet och handlingsåtagande hos de anslutna i aktionsgruppen och i gruppen av valda boendeföreträdare i Lindeborg.
Detta forskningsupplägg stämmer väl in med metodrekommendationer av Argyris och Schön. Enligt Argyris och Schön (1991) kännetecknas ”participatory action research”
av att deltagarna – de sociala aktörerna – både är subjekt och medforskare. Genom att medverka i problemdefinition och beslut om undersökningarnas inriktning och
utförande – som fallet var med processen ”Lindeborg på nätet” – blir forskningen
”participatory based” resp ”participatory controlled”. Eftersom forskningen designades som en spiral avseende aktion och reflektion – med inslag av ömsesidigt
återkopplande och jämlik dialog mellan deltagarna – realiserades dessutom en pragmatisk valideringsprocess (”pragmatic validation”).