1. Vilka möjligheter och begränsningar innebär användningen av modern IT i ÖP-processen?
2. Vilka huvudämnen bör ingå i ÖPs metod när syftet om hållbar utveckling skall integreras i alla sekto rer och ha genomslagskraft/konsekvens i sammanfattning och syntes?
3. Hur kan GIS bidra till förbättring av ÖPs förutsättningar för hållbar utveckling?
4. Hur tala samma språk inom sektorer och ÖP förslag – planerare och GIS-användare m.fl.? 5. Vilka nya analysmöjligheter kan GIS bidra till när det gäller kopplingen mellan ÖPs sektorer och
mellan olika planeringsnivåer från regionala frågor till lokala?
Seminarium II
1. Hur skulle GIS och IT kunna användas och utvecklas i de projekt som redovisats under dagen? (Välj ett eller flera att diskutera kring)
2. Hur kan GIS-användning i förmiddagens SAMS-fallstudier bidra till att på ett tydligare sätt belysa konfliktförhållandet mellan olika allmänna intressen och miljökvaliteter i ÖP?
3. Kan GIS enligt eftermiddagens projektexempel bli ett bättre verktyg för belysning av kvalitéer och problem i kulturmiljöer och vid lokalisering av ny bebyggelse o.d. i ÖP?
4. Hur kan vi hantera kvalitativa analyser (rumsliga, visuella o.d.) i GIS-användningen?
Seminarium III
1. På vilket sätt kan GIS och modern IT användas för att förbättra ÖPs metod och process? - för ökat medborgardeltagande/inflytande i ÖP?
- för ett mer komplext metodtänkande?
- för ökad kvalitet på planeringsunderlagen och redovisningar?
- för ett mer effektivt informationsutbyte mellan sektorer och planeringsnivåer?
2. Vad förutsätter ovanstående i form av tillgängligt kartunderlag, datainsamling och uppdatering etc? 3. Vad kan vara forskningens bidrag till det vidare arbetet med ÖPs utveckling?
4. Hur kan undervisningen på aktuella utbildningar förbättras?
Gruppdiskussioner
Gruppdiskussion, grupp 1
Referent: Mats CarlsonSeminarium I
Kort sammanfattning av gruppdiskussionen som mest uppehöll sig kring de tre första frågorna.
1. Vilka möjligheter och begränsningar innebär an- vändandet av modern IT i ÖP-processen?
Begränsningar
Landskapets förändringar och tillgänglighet av data är svårt vad gäller historisk tid. Detta leder in på tankar om hur vi idag egentligen arkiverar våra data (=vår historia). Gruppen är helt ense om att dagens bristande arkivering av data kan ge upphov till att data om vår tid riskerar att helt saknas i framtiden; en historisk katastrof.
Priset på data är en stor begränsning. Prisfrågan och samhällsnyttan av kostnadsfri tillgänglighet på data borde bli föremål för forskningen att titta på.
Standardisering och generaliseringar av data och pre- sentation av data måste ske bl.a. beroende av vad de skall användas till.
Gör GIS vad ”planeraren vill”? Varje planerare har sitt angreppssätt. Kan IT/GIS leda till standard- iseringar som egentligen inte är önskvärda?
Möjligheter
En politisk acceptans av att nyttan med IT/GIS på sikt kommer att vara större än kostnaderna i ett upp- byggnadsskede.
Presentation och visualisering. En pedagogisk pro- cess som kan öka förståelsen för ÖPs funktion och som kan ge bättre möjligheter att göra problemen synliga. Detta är i grunden den viktigaste demokrati- frågan i planeringsprocessen. Med IT minskar även
avståndet till medborgarna vilket även detta bidrar till en demokratisering. Ur jämlikhetsperspektiv finns dock en viss fara med IT-teknik. Alla har inte samma förutsättningar att tillgodogöra sig informationen. Som exempel nämns invandrartäta kontra invandrarglesa områden.
2. Vilka huvudämnen bör ingå i ÖPs metod när syftet om hållbar utveckling skall integreras i alla sektorer och ha genomslagskraft/konsekvens i sam- manfattning och syntes?
Gruppen ”fastnade” lite kring diskussion om begrep- pen ”hållbar” och ”utveckling”, men konstaterar att ”hållbar utveckling” skall planeras inte bara av eko- loger som tycks vara det i dag dominerande. Här måste även finnas en plats för sociologer, ekonomer m.fl. En synpunkt rörande SAMS var att ekologi dominerar projekten.
Risken med ÖP är en konservering av befintliga för- hållanden. Innehållet riskerar att koncentreras för mycket till vad man inte för göra.
3. Hur kan GIS bidra till förbättring av ÖPs förut- sättningar för hållbar utveckling?
I diskussionen framkom likartade synpunkter som redovisats under fråga 1.
Analysmöjligheter och visualiseringar av problem och möjligheter kan bidra till lösningar. GIS i kombina- tion med annan IT-teknik t.ex. Virtual Reality (VR) kan vara ytterligare ett steg i att åskådliggöra proces- ser och konsekvenser av olika lösningar.
Seminarium II och III
Grupp 1 och 2 bildade en grupp tillsammans. Sam- manfattning av gruppens diskussioner finns i den sam- manfattning som redovisats av Klas Cederin.
Gruppdiskussion, grupp 2
Referent: Klas CederinSeminarium I
Ordförande började med att konstatera att ÖP ser olika ut och kommunerna är väldigt självständiga i sitt ÖP-arbete. De planerare som ser ÖP i ett natio- nellt perspektiv har behov att jämföra ÖP, trots ny teknik går inte detta pga att de just är olika.
Den politiska viljan är också olika, det finns t.ex. inget nationellt mål med årlig tillväxt för befolkningen, inte ens på regional nivå. Alla planinstrument är för övrigt borta på regional nivå.
Representanter för kommunerna uttrycker det som så att ”kommunerna håller beredskap för bostads- byggandet” men att det är mycket vanligt att kom- munens innevånare inte vill ha någon befolkningstill- växt när de tillfrågas, de eftersträvar ”status quo” och ser hellre kvalitetshöjning av verksamheten som ett mål i plan- eller Agenda 21-sammanhang.
Gruppens deltagare vill ha reda på vad det skulle kosta att införa PILOT-GIS standarden i planarbetet och undrar om det finns exempel på verksamheter som genomfört alla steg i standardimplementeringen.
Linköpings kommun skulle kunna tjäna som exem- pel, där har man funnit att konstruktion med påföl- jande lagring har krävt stora resurser.
Finansieringen av grundläggande geografiska data är ett stort problem. Dataägandet i Danmark kan upp- visa en situation som är den samma i Sverige: kom- munerna samlar in data i nationella kampanjer som lagrar data centralt och som sedan får betala dyrt för att använda centralt förvaltade data.
Gruppen konstaterar att dessa, till en del juridiska hinder, står i vägen för att använda nya tekniker och metoder inom ÖP.
GIS/IT och blandade tekniker inom statistikhantering tvingar fram gemensamma mallar för kommunerna emellan.
GIS-tekniken utvecklas och specifika analyser häm- tas från statistiken och integreras i GIS. Mer speci- fikt diskuterar gruppen under ledning av ordförande undersökningar och parametrar om staden dess centralitet och brottförebyggande åtgärder. Exempel på analyser som man borde kunna lyfta in i GIS är Hilliards vektoranalyser.
Gruppen är ense om att GIS som verktyg tilltalar vetenskaplig verksamhet där mätning och beräkningar är nyckelord.
Även om man automatiserar analyser så måste ofta resultatet tolkas och för översiktplaneraren är fortfa- rande penna och papper de främsta verktygen. Bo Grönlund hänvisar till SAVE-metoden som är standardiserad och som borde passa en GIS-miljö.
En gruppdeltagare menar att den stora vinsten med GIS och ÖP är möjligheterna att offentliggöra plan- intentioner för allmänheten. Metoder för att analy- sera, mata in data och presentera med multimedia- teknik (länkning till fotografiska bilder) tillhör den tekniska sektorn.
Många i gruppen tycker att dynamiska bilder vore intressant att få med i ÖP-underlaget.
Ur demokratisk synvinkel är det viktigt att ha möj- lighet att läsa översiktsplanen på Internet. Faktorer som är viktiga i detta sammanhang är datortillgång, utbildning, inkomst och intresset för politik.
Gruppen menar att den nya tekniken har möjlighet att ge individuella perspektiv på översiktsplanen. Planerings- och utvecklingsfrågor som berör indivi- den kan presenteras direkt för denne.
Hägerstrands tidsgeografiska mönster skulle kunna konstrueras för att komplettera översiktsplanen. Mentala kartor är en annan variant på bilder/mate- rial som kan komplettera den traditionella översikts- planen. Båda metoderna är dock mansdominerande, enligt en gruppdeltagare.
Gruppen resonerar kring huruvida IT-samhället på- verkar samhället mot en decentralisering av funktio- nerna. Ett samhälle där avstånden har minskat i be- tydelse. Utvecklingen kan gå åt det motsatta hållet: lokalisering av företag och tjänster till de orter som har kvalificerad arbetskraft, med t.ex. koncentration till universitetsorterna.
Utvecklingen och lokalisering i städer och tätorter kräver komplettering i plan av diskussioner kring grönstrukturer.
Den traditionella planering som man ser idag i form av miljonprogrammets byggnader är ett resultat från den tid då folkhemmet byggdes upp. Några i grup- pen reagerar på begreppet ”grönstruktur” och tycker att det är kantigt och alltför tekniskt för att vara en uppdelning av landskapet.
Ordförande vill återkomma till staden och dess pla- nering. Stadens offentliga rum som plötsligt har bli- vit privata när de inte används på det sätt som de var avsedda för. Han har följt utvecklingen av den danska arkitektutbildningen som länge har varit funktionell för att fylla sitt syfte och roll i uppbyggnaden av folkhemstanken. Idag har utbildningen blivit mer konstnärlig och den har distanserat sig från den tek- niska inriktningen.
Seminarium II
Diskussionen kom att behandla dagens föredrag ef- tersom frågorna till grupparbetet betraktades som tunga. Gruppen kunde konstatera att dagen var gi- vande, med en förmiddag som avrapporterade
SAMS-projekten och en eftermiddag som visade exempel från pågående forskning inom området över- siktsplanering.
Erfarenhetsmässigt är det traditionella planerings- perspektivet inte effektivt och realistiskt i översikt- planering. En mandatperiod eller 20 år är inte till- räckligt utan en horisont på 150 år är eftersträvans- värt.
Att arbeta med indikatorer är stimulerande för pla- neraren i arbetet med allmänheten, detta har varit en ledstjärna för det arbete som Patrik Grahn, land- skapsarkitekt, har genomfört i Burlöv.
Arbetet i Burlöv har riktat sig mycket mot planens avnämare som allmänheten.
”Konkreta förslag” låter allmänheten identifiera sig. ”Problemkatalog” låter allmänheten engagera sig och medvetandegör problemställningar.
PILOT-GIS som någon standard för översiktsplan- arbetet tror inte praktikern på eftersom det arbetet består av ett otal lokala variationer.
Någon i gruppen hade hoppats på att seminarieserien skulle ge svar på om forskaren och praktikern kunde mötas och diskutera frågor så att planeringen kunde utvecklas.
Många, speciellt kommunrepresentanter, är positiva till seminarierna och vill ha mer av dialog mellan prak- tiker och forskare. Planeringssidan har inte någon tradition att vända sig till forskare när det bl.a. gäller metodutveckling.
Antalet planerarutbildningar ökar stadigt runt om på våra högskolor och med det följer resurser på forskar- sidan, detta borde resultera i ett gynnsamt klimat för erfarenhetsutbyte.
En i gruppen är bekymrad för arkiveringen av data, mer precist avsaknaden av arkivering, något som fick avsluta diskussionen. Geografiska data som är något av ett svenskt kulturarv (behöver inte vara artistiska verk såsom historiska lantmäterikartor) som t.ex. fastighetsdata sparas idag på media som förmodli- gen inte går att läsa om 10 år samtidigt som många ändringar i fastighetsdatasystemet inte sparas rutin- mässigt.
Seminarium III
Översiktlig planering är en icke-prioriterad aktivitet i en kommunal organisation, politikerna betraktar det som något som bara kostar pengar.
Gruppen kunde konstatera att Danmark kommit långt när det gäller insikten att arbeta med digitalt under- lagsmaterial.
Följande faktorer i Danmark har påverkat utveck- lingen
:
Statliga insatser för koordinering och samver- kan inom GIS-verksamheten
Dansk standard för geografiska data
Champions i kommunen de s k ”eldsjälarna” Interna och externa nätverk
Dålig kunskap om befintliga databaser hämmar den svenska utvecklingen (GIS-användandet).
De som har varit med sedan 60-talet i olika verk- samheters FoU vill att forskarna ska betona metod- utvecklingen som i praktiken har stått still i 30 år. GIS-användaren måste göras uppmärksammad på att han/hon utför en pedagogisk verksamhet och att det gäller att inte bara sälja en teknik utan en grund- läggande tankeapparat där visualisering och den rumsliga tankemodellen ingår. Ökad datoranvändning är en generationsfråga och det kommer att dröja ett 10-tal år innan datorstöd även återfinnes inom över- siktsplaneringen.
Medborgarinflytande är det viktigaste när det gäller introduktion av datorstöd i planeringen. ÖP på Inter- net kan popularisera något som i grunden är en poli- tisk process. Såväl i Danmark som i Sverige används de lokala Agenda 2l-grupperna för att förankra pla- nen bland allmänheten.
Svedala har provat en variant på målformuleringar. Ett antal utbyggnadsmål för Svedala tätort formule- rades och försågs med prislapp. När materialet pre- senterades för politikerna valde dessa ytterligare ett: nollalternativet.
En fråga som dök upp i diskussionen var hur lång tid det tar för allmänheten alt intressera sig i översikts- planearbetet.
En gruppdeltagare menar att det kommer att ta yt- terligare 10–20 år även om det redan finns spridnings- centra i form av lokalt Agenda 21-engagemang. En annan gruppdeltagare tror att det dröjer två gene- rationsskiften innan t.ex. datorbruket slår igenom brett hos allmänheten.
Gör man en aptitlig presentation av en brännande het fråga såsom t.ex. vägsträckningen i en fördju- pad översiktsplan kan man engagera allmänheten.
Bildens (kartans, plandokumentets eller kartskissens) makt är stor, men återupprepar och efterlyser meto- der för tematisk presentation. GIS tillsammans med annan IT medverkar till att utövaren koncentrerar sig på de tekniska lösningarna medan man glömmer de grundläggande kunskaperna.
Gruppen var överens om att översiktsplanearbetet kräver en formulering av problemet som steg 1 och den tekniska lösningen som steg 2 när GIS/IT intro- duceras i arbetet.
Gruppdiskussion, grupp 3
Referent: Maria MakriSeminarium I
Frågorna bör styra verksamheten, inte tekniken.
Underlagsmaterial
Vid insamling och bearbetning av underlagsmaterial bör det anpassas för GIS-hantering.
Möjligheter:
ökad kommunikation mellan kommuner, inom kommuner, mellan medborgare och planerare men tydlighet är viktig för att underlätta för medborgarna att delta
Begränsningar:
kunskap – det krävs utbildning för att hantera detta medium
olika språk – viktigt att man talar samma språk (har samma koder) för att underlätta kommuni- kation mellan planerare
informationsmängd l – det kan vara svårt att hitta den information man söker
informationsmängd 2 – risk att viktiga områden faller tillbaka på grund av presentationssvårigheter finansiering l – kostnaden för underlagsmaterial (kartor, statistik, program, licenser)
finansiering 2 – kostnaden för att bygga upp (koda in) en databas
finansiering 3 – vem skall ha tillgång till kommu- nens digitaliserade material?
Analysområden
Intressekonflikter i planeringen; Tillgänglighet till ser- vice, skolor m.m. och dess relation till infrastruktur och bebyggelse.
Seminarium II
Hur hantera kvalitativa analyser i GIS-
användningen?
Kvalitetsmärkning av data (attribut i form av metadata med källhänvisning, aktualitet, nog- grannhet) underlättar alternativa tolkningar Metadata i form av text, bilder, film kopplade till kvantitativa data (Mats Carlson och Klas Cederin) Objektiva data kan ges en subjektiv hantering (Erik Skärbeck)
Öppenhet för andra tolkningar av information (Mats: ”detta är min tolkning”)
Språket igen
Viktigt att förstå varandra trots sektorisering.
Vad är en miljöindikator?
Ett uppföljningsmått som indikerar utvecklingen av ett annat förlopp (t.ex. storspov).
Var skall man lägga resurserna för att för-
bättra miljön?
Där stora problem kan åtgärds med liten påverkan.
x = möjlighet att påverka med planering y = problemets miljöpåverkan
Seminarium III
Ökat medborgarinflytande i ÖP genom:
skilja på intern och extern information som skall utformas på olika sätt
extern information som är lätt att hitta bra information, inte för mycket gärna interaktivt
bra länkar i hemsidan
Mer komplext metodtänkande genom:
att fler faktorer vägs in intressekonflikter avslöjas
Ökad kvalitet genom:
ökad standardisering, Pilot GIS visar hur ständig uppdatering av data
kvalitetsmärkning av data
ökning av regional och mellankommunal informationshantering
Effektivare informationsutbyte genom:
stöd till små kommuner som saknar resurser och blir bromsklossar
utbildning av kommunanställda
Vilken tillgänglighet till underlag förutsätts?
är främst en ekonomisk fråga, en ny debiterings- nivå behövs
är även en politisk fråga, å ena sidan skall ver- ken dra in pengar, å andra sidan skall inte utveck- lingen bromsas. IT är en ny form av infrastruktur
Forskningens bidrag inom:
metodutveckling
tvärvetenskapliga projekt
forskare är lämpliga som uppdragstagare åt myndigheter och näringsliv
Förbättring av utbildningen är på gång:
GIS kommer successivt in i utbildningen LUs kartunderlag är tillgängligt för alla forskare och studerande.
Gruppdiskussion, grupp 4
Referent: Göran SkoogSeminarium I
Gruppen har haft mycket skiftande sammansättning under de tre gånger man har träffats. Det gör att den röda tråden mellan programmets tre olika teman inte kunnat infrias. Istället har flera separata frågor dis- kuterats, ibland i ett vidare perspektiv än vad som varit avsikten med arbetsseminariet.
Om ÖP och GIS i ett RP-perspektiv
I gruppens diskussioner har frågorna kring ÖP vid- gats till att också handla om RP och behovet av sam- ordning mellan kommunernas ÖP. Två perspektiv utkristalliseras: ÖP anses för ytlig och summarisk och man pekar på ett behov av en ökad detaljerings- grad. Samtidigt med en sådan utveckling växer det nu fram ett behov av ett planeringsinstrument som knyter samman ÖP till en begriplig regional helhet.
Öresundsregionen är ett exempel där ett nytt plane- ringssystem skulle behövas och där möjlighet finns till utveckling och försök. Idag kan inte två kommun- ers ÖP läggas intill varandra och förmedla en förstå- else för en större helhet. Inte ens det underliggande kartmaterialet med kommunernas kartdatabaser går att lägga intill varandra. Parallellt med denna situa- tion sker en snabb och ökande utbyggnad av infra- strukturen. Väg- och järnvägsbyggen knyter ihop landsdelar och länder till nya regioner. Bland annat som underlag för dessa satsningar efterlyses plane- ringsinstrument som opererar ovanför ÖP, som styr- medel för en region.
Öresundsregionen består av den svenska sidan med sina kommunala ÖP, med infrastruktursatsningar för mångmiljardbelopp och den danska sidan med sina traditioner för regional planering. Hur kan man ut- veckla planeringsmetodik och -redskap som fung- erar i hela regionen så helhet och delar kan styras?
Om ÖP och GIS i dialog med allmänheten
I grupp 4 har GIS i första hand diskuterats som den stora möjligheten att via Internet nå ut till, och kom- municera med, allmänheten. Vi går mot en utveck- ling där varje hushåll kommer att ha tillgång till Internet och därmed GIS-information. De traditio- nella svårigheterna att nå ut med t ex förarbetet till en ny ÖP och diskutera materialet ges en helt ny möjlighet med GIS och Internet. ÖP-processen är en process med demokratiska förtecken. GIS kan förbättra och utveckla detta.
Men breddningen till att varje hushåll snart har till- gång till Internet kommer också innebära att befolk- ningsgrupper med en lägre kunskapsnivå än de ti- diga ”entusiasterna” tar del av och kommenterar GIS- presenterad ÖP. Det gör att man måste vara försik- tig med hur avancerad man gör informationen. Det är en utformningsfråga, men också en teknikfråga då många hushåll kommer att ha en relativt enkel utrustning till sitt förfogande.
Det är viktigt att endast sådant material presenteras som är aktuellt. Därför skall behovet av uppdatering av databaserna tas på allvar redan i budgetskedet eftersom det är resurskrävande.
Om ÖP och GIS i planeringsarbetet
Kan GIS vara ett viktigt stöd i planeringsarbetet? Ja, sättet att arbeta på rymmer stora möjligheter men fortfarande är det en trög process att skapa det un- derlag i form av databaser som är villkoret för att kunna nyttja tekniken i planarbetet.
Särskilt små kommuner lever farligt när man startar ett GIS-utvecklingsprojekt. Den person som får an- svaret för uppgiften – för det är ofta bara en enda person - är en nyckelperson och projekt riskerar att avstanna vid flyttningar etc. Många mindre kommu- ner kan alltså vara mycket sårbara när det gäller de- ras GIS-ambitioner.
Diskussionerna visar på det stora behovet av sam- ordning av de parametrar man använder sig av i kunskapsunderlaget för att framtaget GIS-material skall kunna kopplas samman till en större förståelig helhet och hur en särskild punkt kan förstås från flera olika utgångspunkter. Flera inlägg pekar på det omöjliga att samordna data medan andra pekar på att man kan samordna olika nivåer. Exempelvis kan en första nivå stå för nationellt gemensamma krite- rier, därefter regionala osv. Så småningom kommer man till nivåer som är platsunika.
I all ”hård” och ytbaserad information i ett GIS-sys- tem är det viktigt hur vi kan åskådliggöra de ”mjuka” aspekterna och sådana som har med rumsliga och strukturella kunskaper att göra. Det finns en risk att ett GIS-system lättare fylls med sådana uppgifter som är lätt kvantifierbara på bekostnad av material som belyser t.ex. strukturella frågor.
För att så småningom utveckla ett rikt planerings- underlag måste systemet med lätthet kunna innesluta