7
4.3 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Inom utbildningsområdet har insatserna för flyktingbarnen förlagts till och organiserats på Kungshögaskolans IV-program. För verksamheten finns en ansvarig rektor.
Kungshögaskolan får direkt information från socialförvaltningen så fort man där får vet-skap om att ett ensamkommande flyktingbarn ska komma till kommunen. Efter att flyk-tingbarnet anlänt tas det oftast emot på skolan inom två dagar och aldrig senare än fem dagar.
Totalt finns en organisation som kan ta emot 20 elever åt gången. För dessa finns fyra lärare anställda.
Verksamheten har organiserats i tre steg i en s.k. förberedelseklass där huvudsyftet är att ge eleverna tillräckliga kunskaper i svenska språket så att man efter steg tre kan slussas över till någon annan klass inom det individuella programmet (IV) på gymnasiet.
Undervisningen är upplagd med en tydlig tyngdpunkt på svenska språket. Utöver detta omfattar undervisningen främst matematik, samhällorienterande ämnen samt idrott och hälsa. Undervisningen sker med fullt veckoschema mellan 08.00-14.00 fem dagar i veck-an.
En gång per månad gör samtliga elever studiebesök vid olika samhällsinstitutioner. Stu-diebesöken planeras genom inläsning av olika typer av information veckan innan studie-besöket. Veckan efter studiebesöket sker en uppsummering och sammanfattning av vä-sentlig information man fått fram. Syftet är att ge flyktingbarnen handfasta kunskaper om hur det svenska samhället är organiserat och fungerar.
Då flyktingbarnen fyllt 20 år övergår man till Komvux för eventuellt fortsatta studier.
5 Resultat
5.1 Aktuella och dokumenterade mål, riktlinjer och rutiner
5.1.1 Övergripande
Syftet med kommunens mottagande av ensamkommande flyktingbarn är enligt projekt-planen att, över förvaltningsgränserna, planera, starta och driva verksamhet för mottag-ning och utslussmottag-ning av ensamkommande flyktingbarn. Det kommunala övergripande målet är att
8
…ensamkommande flyktingbarn ska ges optimala möjligheter till personlig ut-veckling genom att ta del av det svenska lokala samhällets möjligheter; skola, kontakter med arbetsmarknad, kamratkontakter, deltagande i fritidsaktiviteter, allmänna kommunikationer, myndighetskontakter, kulturella institutioner, media och internet och, inte minst, en god vägledande omsorg och ett tryggt boende.7
Övergripande mål för projektet är att:
Samhällets insatser för flyktingar och andra invandrare under deras första tid i Sverige ska ge möjligheter för var och en att försörja sig och bli delaktigt i sam-hällslivet.
Projektplanen beskriver ”uppnåendemål” för respektive förvaltning som ingår i verksam-heten. Dessa har karaktären av rutiner och vägleder verksamheten vad gäller ansvar och uppgifter. Enligt intervjuerna har ett arbete påbörjats för att förtydliga målen i projekt-planen och utveckla dem för att blir mätbara.
Projektplanen kommer att ersättas av en verksamhetsplan som kommer att fastställas av respektive nämnd. Därmed kommer verksamhetsplanen att utgöra ett direkt uppdrag till respektive verksamhet.
5.1.2 Omsorgs- och socialnämnden
Enligt omsorgs- och socialnämnden värdegrund finns alltid fokus på kunden/brukaren i beslutsfattade och dagligt arbete vilket innebär att verksamheterna utgår från de behov kunden/brukaren har och tillfällen skapas för delaktighet och dialog. Enligt nämndens strategiska mål ska invånarna få sina behov tillgodosedda så långt det är möjligt och ges utifrån lägsta effektiva omhändertagandenivå. Det senare efterstävas genom bland annat ett barnperspektiv, den enskildes delaktighet och en bra samverkan.
Målen följs upp genom regelbundna kartläggningar av olika behovsgrupper.8 Vid inter-vjuerna framkommer att en kartläggning av behov hos gruppen ensamkommande flyk-tingbarn inte har gjorts.
”Uppnåendemålen” i projektplanen ger rutiner för utredning, beslut, vårdplanering och uppföljning, utslussning och eftervård. De anger rutiner för boendet vilka berör motta-gandet, stöd till ungdomen i olika former som rör såväl boendet som skolgång och fritid,
7 Mjölby kommun, Omsorgs- och socialförvaltningen: Projektplan Ensamkommande flyktingbarn. Fastställd i styrgruppen 2009-10-07.
8 Mjölby kommun, omsorgs- och socialnämnden: Omsorgs- och socialnämndens verksamhetsplan år 2010.
9
praktiska detaljer inom boendet, hälsoundersökning och information till ungdomarna.
Den fastslår också att träffar ska ske mellan boendepersonalen och gode män minst en gång per termin och med skolan minst var tredje vecka för att enas i skolsociala frågor.
Uppnåendemålen anger också former för boendestöd samt information efter utflyttning och annat boende.
För socialsekreterarens följs rutiner som generellt gäller för utredning av barn och unga.
För utredning gällande ensamkommande flyktingbarn finns dessutom en mall som anges rubriker för faktorer som bör ingå. En mall finns även för genomförande plan som ska ange mål med insatserna, hur planen ska följas upp, hur den unges ska ha kontakt med socialutskottets företrädare, hans/hennes syn på insatsen och hur medverkan vid upprät-tande av planen sett ut.
5.1.3 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Den övergripande ambitionen för alla insatser inom utbildningsområdet gällande ensam-kommande flyktingbarn är att de ytterst syftar till att underlätta för individen att nå en egenförsörjning.
I projektplanen för arbetet med de ensamkommande flyktingbarnen finns också fem kon-kreta mål för utbildningsverksamheten vid Kungshögaskolan:
att påbörja SFI undervisning inom 2-5 dagar efter ankomst till kommunen i den ordinarie läsårsplaneringen för skolan
utbildningen sker inom ramen för IV-programmet
alla elever ska ha en mentor som tillsammans med eleven ska upprätta en studie-plan. Om ungdomen är under 18 år upprättas studieplanen alltid i samråd med godman och kontaktpersonen på boendet.
mentorn svarar för att varje termin hålla utvecklingssamtal med eleven och om denne är under 18 år sker det med godman och kontaktpersonen vid boendet samtliga barn deltar i studiebesök som sker på arbetsplatser, skolor och myndig-heter i syfte att ge insyn i det svenska samhället.
I samband med verksamhetsuppföljningen för år 2009 konstaterades att samtliga mål hade uppnåtts.
När det gäller riktlinjer för verksamheten finns på Kungshögaskolan också utarbetade rutiner bl.a. gällande utvecklingsplan och hur den ska hanteras, konkret beskrivning av
10
vilka regler som gäller för flyktingeleverna i skolan, blankett och rutinbeskrivning för självskattning mm.
Av intervju med ansvarig skolledare framgår att skolan arbetar flexibelt utifrån målen i projektplanen och gällande rutiner och riktlinjer. Man prövar också löpande nya sätt att hantera olika situationer som uppkommer i undervisningen. Av intervjun framkommer också att de rutiner som finns rörande samverkan mellan berörda förvaltningar fungera bra i det praktiska vardagsarbetet.
5.1.4 Överförmyndare och godemän
För överförmyndarens verksamhet finns två mål beskrivna i projektplanen:
senast inom en vecka efter ankomst till Mjölby ska varje ungdom erhålla en god-man
gode männen ska erbjudas en träff med överförmyndaren och representant för projektet minst en gång per år eller vid behov.
Vid verksamhetsuppföljningen för 2009 uppger man att båda dessa mål uppnåtts.
Utöver dessa mål och gällande lagstiftning har överförmyndaren inga särskilda rutiner eller riktlinjer riktade mot gruppen ensamkommande flyktingbarn.
Även överförmyndaren bedömer att rutinerna för samverkan mellan berörda förvaltning-ar fungera bra i praktiken. Den sammanhållna projektformen bedömer överförmyndförvaltning-aren vara en viktig förklaring till det goda samarbetet, vilket, enligt honom, lett till att de en-samkommande flyktingbarnen får ett bra omhändertagande i kommunen.
Bedömning
Det är bra att kommunen för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn fastställt övergripande och för verksamheten specifika mål. Flertalet mål är tydliga och därmed också möjliga att följa upp och värdera i vilken utsträckning man lyckats nå dem. Flera av målen är dock mer att betrakta som rutiner eller allmänna utgångspunkter för olika delar av verksamheten.
Projektplanen bedöms säkerställa helhetssyn, samverkan och samsyn.
Granskningen visar också att det finns rutiner för utredning, planering och uppföljning av insatserna till ungdomarna.
Kommunen har beslutat att låta verksamheten för ensamkommande flyktingbarn övergå från projektform till en mer fast del inom respektive nämnds ordinarie verksamhet. Att
11
projektfasen förr eller senare bör övergå i ordinarie verksamhet är nödvändigt. Samtidigt är det viktigt att det mycket positiva samarbetet som funnits under projekttiden tas till vara och inte går förlorad, vilket skulle riskera att försämra effektiviteten och kvaliteten i verksamheten.
Vid förändringen planerar man även att göra om projektplanen till en verksamhetsplan för respektive berörd nämnd/förvaltning. Vi föreslår att man i verksamhetsplanen gör en tydlig skillnad mellan mål och rena rutiner. Eventuellt kan man överväga att samla alla rutiner i ett särskilt dokument.