Allmänhetens insyn

Vid varje ny utredning som gjorts om polisens organisation för de interna brottsutredningarna har frågan om allmänhetens insyn tagits upp.159 Europadomstolen och Europarådet har tydliggjort att utredningsenheter, som utreder gärningspersoner som innehar statlig makt, ska ha allmänhetens insyn.160 För att tillgodose kravet på allmänhetens insyn inrättades, i samband med polisens omorganisation 2015, ett insynsråd och sju regionpolisråd. Dessa råd ska bland annat utöva tillsyn över SU för att se till att SU lever upp till alla krav som ställs på brottsutredningsenheten.161

Det nationella insynsrådet representerar den demokratiska insynen. Ledamöterna utses av regeringen efter att de har nominerats av riksdagspartierna. Avsikten är att ledamöterna ska ha partipolitisk erfarenhet och en bred bas i samhället för att representera allmänheten på bästa sätt.162 Regionpolisråden är medborgarnas regionala insyn. Det finns ett råd i varje polisregion.163 Insyns- och regionpolisrådens sammanträden är inte publika men efter avslutade möten publiceras ett mötesprotokoll som blir tillgängligt på polisens officiella hemsida på internet.164

SU har i uppgift att se till att både insynsrådet och regionpolisråden har uppdaterad information gällande pågående brottsutredningar, enligt SuF 15 §.165 Insynsrådet får den

159 Jämför SOU 1975:20, SOU 1979:71, Ds Ju 1984:10, SOU 2003:41, SOU 2007:5 och SOU 2012:13.

160 Europarådet, 2015, s. 67.

161 Årsrapport 2016 från SU, s. 3.

162 Årsrapport 2017 från SU, s. 8.

163 Se 39 § i förordning (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten.

164 GRECO, 2019, Fifth Round Evaluation Report on Sweden, (p. 211) s. 39.

165 SOU 2015:57 s. 118, dir. 2012:129 och 32 och 40 §§ i förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten.

40

övergripande informationen medan regionpolisråden får motsvarande information för det som rör den specifika regionen.166 Råden har bildat särskilda utskott som specialiserar sig på att titta på SU:s arbete. Enligt SuF 16 § och förundersökningskungörelsen (1947:948) 7a § har dessutom ledamöter i både insynsråd och regionpolisråd rätt att få följa en förundersökning. Dessa aspekter ska således öka transparensen som Europadomstolen och Europarådet talar om. Oaktat rådens involvering når, enligt min tolkning, inte informationen om utredningarna fram till allmänheten, vilka är de som egentligen behöver den mest för att kunna bibehålla sin tilltro till rättsordningen.

Polismyndigheten har utfärdat riktlinjer för råden i vilka de bland annat skriver: ”Värdet av insyn av medborgare och politiker anses särskilt angeläget i fråga om demokrati, rättssäkerhet och effektivitet”.167 Här används återigen begreppet rättssäkerhet slentrianmässigt utan att förklaras vidare. I riktlinjerna uttrycker Polismyndigheten att deras våldsmonopol och stora befogenheter gör att de behöver granskas och ha stark insyn från allmänheten för att upprätthålla verksamhetens legitimitet, alltså att allmänhetens förtroende kvarstår. Det bör enligt min mening uppmärksammas att Polismyndigheten själva anser att rättssäkerheten är essentiell vid de särskilda utredningarna och att de vill arbeta och utveckla arbetet för att stärka denna. Däremot är det inte Polismyndigheten som enhälligt beslutat om polisens organisation. Det är riksdagen som har bestämt organisationens utformning.168

4.4 Avslutande kommentar

År 1965 förstatligades polisen och sedan dess har en tydlig utveckling skett. Från att ha varit en uppdelad organisation på 544 distrikt finns nu sju polisregioner med samarbete över gränserna. Det interna brottsutredningsförfarande tillhör fortfarande Polismyndigheten och består av SU och SÅK, vilka arbetar i avskilda byggnader och med speciell personal. SU är placerade i de tre största städerna i Sverige, vilka är Stockholm, Göteborg och Malmö. I diskussionen om rättssäkerhet vid brottsutredningar mot polisanställda är det viktigt att ha de tidigare organisatoriska förändringarna i

166 Se 15 § i SuF där uppdelningen mellan informationen till insynsrådet och regionpolisråden behandlas närmare.

167 PM 2015:43, Riktlinjer för Polismyndighetens insynsråd och samordning av regionpolisråden, s. 4.

41

åtanke. Jag demonstrerar därför uppbyggnaden och förändringarna tillsammans med en återkoppling till Europarådets rättssäkerhetskrav i nedanstående tabell.

Årtal Organisation för

internutredning ^Antalet brottsanmälningar ^{Europarådets krav*} Innan

år 1975

Utredning sker lokalt, ibland av grannområdet etc.

Cirka 600 Krav 1: Oavhängighet

Efter år

1975 ^{Utredning sköts av särskild} enhet med särskild personal. Omedelbart åklagarinträde införs.

Cirka 1 200 Krav 3: Effektivitet Krav 4: Transparens Runt år 2005 Sex icke-självständiga enheter för interna utredningar sköter brottsutredningarna.

Cirka 4 000 Krav 1: Oavhängighet

Krav 2: Självständighet

Vid år 2011

Avdelningen för Interna utredningar (IU) med sex enheter, under Rikspolisstyrelsen sköter brottsutredningarna. Cirka 6 300 (7 600)** Krav 1: Oavhängighet Krav 4: Transparens Efter år

2015 ^{Avdelningen för Särskilda} utredningar (SU) med tre enheter sköter

brottsutredningarna.

Cirka 5 800

(6 300)** ^{Krav 1: Oavhängighet} Krav 2: Självständighet Krav 3: Effektivitet Krav 4: Transparens Krav 5: Offerinvolvering

* Tabellen tydliggör vilka av Europarådets krav som kan utläsas ha diskuterats under respektive tids era.

** Vid 2011 och efter 2015 innehåller statistiken både antalet brottsanmälningar och antalet individuella brott. Det innebär att det kan finnas flera brottsrubriceringar i samma brottsanmälan. Siffran inom parentesen beskriver antalet brott.

Genom tabellen tydliggörs förändringarna som skett i uppbyggnaden av internutredningsorganisationen. Därtill framhävs även den utveckling som skett

42

gentemot ett mer rättssäkert internutredningsorgan. Förändringarna som skett har enligt min mening gjort internutredningsförfarandet mer objektivt i och med att det har blivit längre avstånd och större åtskillnad mellan SU och den övriga polisiära verksamheten. Dessutom har offerinvolveringen kommit att ta en större plats under de sista åren, vilket både Europadomstolen och Europarådet menar är en viktig del av rättssäkerhetskraven då det kommer till brottsutredningar mot polisanställda. I nästa kapitel diskuterar jag dessa förändringar i förhållande till rättssäkerhet och allmänhetens förtroende.

43

5 Rättsäkerhet vid avdelningen för särskilda