sitt jobb eller under fritiden kommer i kontakt med fjällgås och/eller de livsmil jöer som åtgärdsprogrammet berör, och som genom sitt agerande kan påverka artens situation och som vill ha vägledning för hur de bör agera för att gynna den. Avsnittet innehåller generella rekommendationer. Det är viktigt att de avvägs mot eventuella motstridiga intressen eftersom lämpliga generella åtgär der kan ha lokala undantag.
åtgärder som kan skada arten eller gynna arten
Fjällgäss kan under sin höstflyttning sträcka tillsammans med andra gåsarter och skjutas av misstag. Detta är redan ett känt problem på många håll interna tionellt, men uppgifter om hur förhållanden är i Sverige finns det mindre kun skap om. Att grågås och sädgås får jagas i hela eller delar av Sverige under vissa tider kan vara ett hot mot arten när de höststräcker. Jägarorganisationerna bör informera jägarna om fjällgåsens situation och artkännetecken för att förhindra att fjällgäss skjuts av misstag under jakt.
Områden där arten konstateras rugga bör uppmärksammas och ges nödvän digt skydd och eventuell skötsel. Olika sportfiskeorganisationer och fiskeupp låtare bör få information om hur störning på häckningsområden undviks och vilken effekt störning kan ha under häckning.
Där det är möjligt bör jordbrukets miljöersättningar utnyttjas för att finan siera en del av skötseln i viktiga habitat.
Turistföretag kan informera om och iaktta försiktighet för att undvika stör ningar på häcklokaler.
Finansieringshjälp för åtgärder
För forskningsbehov som anges i åtgärdsprogrammet kan projektbidrag sökas hos Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsuppbygg nad). Det bör undersökas om arbetet med att bevara fjällgåsen kan få stöd genom EUprojekt (LIFEfonden eller motsvarande).
Ideella föreningar bör stimuleras att genomföra åtgärder som gynnar fjäll gåsen, t.ex. Sveriges Ornitologiska Förening och WWF. Hos dessa organisatio ner kan i vissa fall pengar sökas för olika små projekt.
Inom landsbygdsprogrammet (2007–2013) finns miljöersättningar och mil jöinvesteringar för åtgärder i odlingslandskapet, till exempel för restaurering och skötsel av slåtterängar, betesmarker och våtmarker. Inom landsbygdspro grammets åtgärder för utvald miljö finns möjlighet för länsstyrelsen att priori tera mellan olika instanser, och därigenom en möjlighet att styra bevarandein satser till de olika områden som bedöms som mest angelägna. Rådgivning och information till lantbrukare och markägare om till exempel skötsel och restau rering av slåtterängar, betesmarker och våtmarker kan genomföras av Länssty relsen och andra aktörer med hjälp av medel för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet.
utsättning av arter i naturen för återintroduktion, populationsförstärkning eller omflyttning
I det här åtgärdsprogrammet föreslås utsättning av fjällgås enligt beskrivning under Direkta populationsförstärkande åtgärder. Motiv, förutsättningar och åtgärder för utsättningar bör beskrivas utförligt i ett särskilt utsättningspro gram innan åtgärderna utförs i full skala. Utsättningsprogram bör följa Natur vårdsverkets vägledning Utsättning av vilda växt- och djurarter i naturen (Naturvårdsverket 20080522, PM).
Vid utsättningar gäller att den som vill sätta ut hotade växt eller djurarter som är fridlysta enligt 4–9 §§ artskyddsförordningen eller 5 § fiskeförord ningen, eller som är fredade enligt 3 § jaktlagen, samt införskaffa grundmate rial för uppfödning och uppdrivning inklusive förvaring och transport, måste se till att skaffa erforderliga tillstånd. Länsstyrelsen får enligt 14–15 §§ art skyddsförordningen i det enskilda fallet ge dispens från förbuden i 4–9 §§ som avser länet eller del av länet. Länsstyrelsen får också enligt 16 § fiskeförord ningen ge tillstånd till utsättning av fisk, vattenlevande blötdjur och vatten levande kräftdjur. För fångst och utsättning av däggdjur och fåglar krävs till stånd av Naturvårdsverket. När det gäller förvaring och transport av levande exemplar av växt och djurarter som i bilaga 1 till artskyddsförordningen har markerats med N eller n, måste undantag från förbudet i 23 § sökas hos Jord bruksverket. Vid import från Ryssland liksom vid en möjlig transport av fjäll gäss för utplacering i Norge ska hänsyn även tas till 16 § avseende import, export och reexport. Därutöver ska gällande veterinärmedicinska regelverk beaktas
Vid utsättningar ska också beaktas att åtgärder som inte kräver särskilt till stånd men som väsentligt kan påverka naturmiljön ska anmälas för samråd till Länsstyrelsen enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Utsättning av arter i naturen kan vara en sådan åtgärd. Därför bör samråd ske med aktuell länsstyrelse innan åtgärder vidtas för att sätta ut växt eller djurarter i naturen.
myndigheterna kan ge information om gällande lagstiftning
Den fastighetsägare eller nyttjanderättsinnehavare som brukar mark eller vat ten där hotade arter och deras livsmiljö finns bör vara uppmärksam på hur området brukas. En brukare som sätter sig in i naturvärdenas behov av skötsel eller frånvaro av ingrepp och visar hänsyn i sitt brukande är oftast en god garant för att arterna ska kunna bibehållas i området.
Oavsett verksamhetsutövarens kunskap och intresse för att bibehålla natur värdena kan det finnas krav på verksamhetsutövaren enligt gällande lagar, för ordningar och föreskrifter. Vilken myndighet som i så fall ska kontaktas avgörs av vilken myndighet som har tillsyn över den verksamhet eller åtgärd det gäller. Länsstyrelsen är den myndighet som oftast är tillsynsmyndighet. För verksamhet som omfattas av skogsvårdslagen är skogsstyrelsen tillsynsmyn dighet. Det går alltid att kontakta länsstyrelsen för att få besked om vilken myndighet som är ansvarig.
Tillsynsmyndigheterna kan ge upplysningar om vilka regelverk som gäller i det aktuella fallet. Det kan finnas krav på tillstånds, anmälningsplikt eller
samråd. Den berörda myndigheten kan ge information om vad en anmälan eller ansökan bör innehålla och i hur god tid den bör lämnas in innan verksam heten planeras sättas igång.
råd om hantering av kunskap om observationer
Enligt 20 kap 1 § Offentlighets och sekretesslagen (2009:400) gäller sekretess för uppgift om utrotningshotad djur eller växtart, om det kan antas att strä vanden att bevara arten inom landet eller del därav motverkas om uppgiften röjs. Kännedom om förekomster av hotade arter kräver omdöme vid spridning av sådan kunskap då illegal jakt och insamling kan vara ett hot mot arten.
Naturvårdsverkets policy är att informationen så långt möjligt ska spridas till markägare och nyttjanderättshavare så att dessa kan ta hänsyn till arten i sitt brukande av området där arten förekommer permanent eller tillfälligt. När det gäller fjällgås så bör uppgifter om häckningsområdet vara sekretess belagda.
När det gäller uppgifter om artens förekomst under häckningstid bör dessa hanteras med stor restriktivitet.