Sociala effekter
Saneringsteknik 2 Kortfattad beskrivning fokus
9.1 Allmänt om det förorenade området Örserumsviken i Västerviks kommun är en havsvik som mynnar i Östersjön, se
Figur 9. Intill viken fanns tidigare ett pappersbruk (Westerviks Pappersbruk) som även hanterade returpapper. Delar av returpapperet var s k självkopierande papper som innehöll polyklorerade bifenyler (PCB). Pappersbruket var i drift ca 1915- 1980 och Örserumsviken var brukets recipient under hela den tiden med undantag av några års uppehåll i produktionen på 20-talet.
I Tabell 67 redovisas kortfattat uppgifter om EBH-åtgärderna vid Örserumsviken.
Figur 9 Översiktlig bild av Örserumsviken, Västerviks kommun.
Tabell 67 Sammanställning av uppgifter om EBH-åtgärder vid Örserumsviken. Projektets namn Örserumsviken
Platsens yta (m2) 426 000 (Inkluderar även havsviken)
Huvudsakliga föroreningar PCB Kvicksilver PAH
Verksamhet innan EBH
Verksamhet efter EBH
Markanvändning innan EBH Markanvändning efter EBH
Total saneringskostnad (Mkr) 125.77
Industrimark med möjligen viss verksamhet, intilliggande havsvik reproduktionsområde för fisk etc
Industrimark med möjligen viss verksamhet, intilliggande havsvik reproduktionsområde för fisk etc
Marken industritomt, intilliggande havsvik reproduktionsområde för fisk etc Marken industritomt, intilliggande havsvik reproduktionsområde för fisk etc Typ av Sanering Sugmuddring med liggande skruv (med skydd mot spill)
Avvattning, deponering + stabilisering av muddermassor Släntning och övertäckning
150
9.2 Föroreningssituation
Föroreningar, främst i form av PCB och kvicksilver, återfinns inom flera delområ- den (se Figur 9). De olika delområdena benämns sedimentationsbassängen, utfyll- nadsområdet, deponin och viken. Sedimentationsbassängen användes tidigare som ett led i processen att rena utgående vatten från slam innan det avleddes vidare till viken. Bassängen blev efter många års bruk full med förorenat slam. Sedimentat- ionsbassängens nordvästra del kallas ”deponin”. I detta delområde lades förorenade muddermassor från Örserumsviken i samband med en tidigare utförd muddring av sedimenten i delar av viken. Ytterligare ett förorenat delområde är ”utfyllnadsom- rådet”, som består av såväl jord som industriavfall. Även i dessa massor, och då särskilt de ytligt belägna, konstaterades förhöjda halter av PCB.
9.3 Identifierade risker
9.3.1 Hälsorisker
Örserumsviken har tidigare varit svartlistad p g a högt innehåll av miljögifter i fisk. Vid mätningar i luft har man konstaterat att såväl kvicksilver som PCB avgår från området till luften i detekterbara halter. Halterna är dock så pass låga att några egentliga hälsorisker med detta inte kan verifieras.
9.3.2 Miljörisker
Örserumsviken utgör ett reproduktionsområde för fisk. Viken gränsar till Tjusts skärgård, som är av riksintresse för såväl naturvård som friluftsliv. Utläckaget av föroreningar till detta område har identifierats som en miljörisk, liksom påverkan på fisk och bottenlevande organismer i själva Örserumsviken.
9.4 Genomförande
Som ett första steg i efterbehandlingen grävdes de mest föroreningspåverkade mas- sorna inom utfyllnadsområdet (se Figur 9) bort och lades på den f d slambassängen för att stabilisera upp denna.
Därefter sugmuddrades ca 160 000 m3 föroreningspåverkade sediment upp från Örserumsvikens botten. Muddermassorna blandas med vatten och pumpades in till land via en flytande rörledning. Därefter måste sedimenten avvattnas för att kunna hanteras/deponeras på land. Returvattnet återfördes efter rening till Örserumsviken. Deponering av muddermassor skedde huvudsakligen ovanpå den redan befintliga deponin samt inom den f d sedimentationsbassängens område. Denna lösning val- des för att minimera mängden transporter samt för att man inte ville belasta ett "nytt" område med Örserumsvikens föroreningar.
Efter avvattning stabiliserades muddermassorna med cement, vilket medförde att volymen ökade något. Hela det "nya" deponiområdet (gamla deponin + slambas- sängen + en ny yta) försågs med en skyddstäckning - denna lösning medför att man även minimerade utläckaget från den "gamla" deponin och slambassängen utan
151
några åtgärder utöver vad som krävdes för de nytillförda muddermassorna. Även de mest förorenade massorna från utfyllnadsområdet hamnade på detta sätt under den nyanlagda deponins skyddsskikt, eftersom dessa lagts på slambassängen innan muddermassorna tillfördes.
Täckmassorna bestod huvudsakligen av slam från det lokala avloppsreningsverket samt morän från en närbelägen täkt. Det var även nödvändigt att tillföra spräng- stensmassor och andra material med specifika tekniska egenskaper, för att säkra konstruktionernas beständighet.
Kvarvarande massor i utfyllnadsområdet släntades av för att åstadkomma att avrin- ning skedde på rätt sätt, varefter en tätning/täckning lades ovanpå även här.
9.5 Resultat av EBH
Alla föroreningar finns kvar inom området, men har säkrats upp genom att de stabi- liserats (avser sedimenten) och lagts under deponitäckning vilket gör dem i prakti- ken otillgängliga för människa och miljö.
Resultaten av saneringen har sammanställts i en separat rapport från IVL (2007). Spridningen av PCB och kvicksilver från Örserumsviken till Östersjön har minskat med 80 respektive 55 %. Detta ligger dock något under de uppställda målen på 90 respektive 70 %. Beträffande PAH har spridningen endast påverkats i marginell omfattning, sannolikt för att det finns andra källor än sediment och mark. De mätningar och studier som gjorts inom ramen för detta projekt ligger på en mycket hög nivå avseende teknik. Det underlagsmaterial som finns att tillgå är mycket omfattande med beräkningar och modelleringar. Projektet verkar ha varit lärorikt för alla inblandade och Örserumsviken har dessutom varit föremål för stu- diebesök för branschfolk, vilket kännetecknar ett gott exempel.
9.6 Miljö- och hälsoeffekter av EBH
Kvantifiering av miljö- och hälsomässiga effekter till följd av EBH-åtgärderna vid Örserumsviken redovisas i Tabell 68. Kvantifieringarna baseras på det tillgängliga underlagsmaterialet i form av huvudstudie, projektrapport och resultat från genom- förda intervjuer.
En prestandamatris över EBH-åtgärdens effekter med avseende på miljömässig hållbarhet presenteras i Tabell 69. Nedan redovisas motiveringar för bedömningar- na av effekter.
152
Tabell 68 Kvantifiering av miljö- och hälsoeffekter Örserumsviken.
Positiva Effekter (+) Örserumsviken
Förbättrad jord och mark, mängder ytor och volymer enhet värde
Mängd sanerad jord eller sediment ton 476 400
Volym sanerad jord eller sediment m3 318 000
Sanerad yta totalt m2 426 000
Ytor som omvandlats till ngn form av natur eller grönområde m2 0 Areal som i högre grad stödjer en attraktiv närmiljö m2 0 Ytor som omvandlats till bostadsområde (villor eller flerbostadshus) m2 0
Ekosystemnyttor jord enhet värde
Areal som i högre grad stödjer en god markmiljö m2 0
Areal som i högre grad stödjer växtliv m2 0
Areal med högre ekosystemvärden m2 0
Antal jordlevande arter som påverkas positivt av sanering antal arter 0 Föroreningar som inte längre utgör en risk för människor och ekosystem enhet värde
Total mängd sanerade föroreningar kg 1 469
Mängd cancerframkallande ämnen som sanerats kg 420
Mängd sanerade ämnen som förbjuds eller fasas ut i Sverige och/eller EU kg 1 469
Mängd sanerade vattendirektivsämnen kg 405
Mängd sanerade havsmiljöämnen (Helcom, OSPAR) kg 825
Mängd sanerade POP ämnen (Stockholmskonventionen) kg 405
Miljönytta - sjöar och vattendrag enhet värde
Mängd ytvatten som skyddas mot föroreningar m3 / år 219 000 000 Minskad tranport av föroreningar till ytvatten kg/år 0.78 Minskad tranport av föroreningar till ytvatten 100 år kg 77.8 Minskad tranport av vattendirektivsämnen till ytvatten kg/år 0.006
Minskad föroreningshalt i ytvatten % 57
Miljönytta - grundvatten enhet värde
Mängd grundvatten som skyddas mot föroreningar m3 / år 22 500
Minskad mängd föroreningar i grundvatten kg/år 0.01
Minskad mängd föroreningar i grundvatten 100 år kg 0.95
Minskad mängd vattendirektivsämnen i grundvatten kg/år 0.006
Minskad förorening i grundvatten % 100
Nytta för befolkning 100 år enhet värde
Antal människor som inte längre utsätts för risk/olägenhet av föroreningar
Boende på område antal 0
Arbetar på område antal 0
Bor nära område antal 0
Rör sig tillfälligt på området antal 30
Antal minskade cancerfall antal 0
Antal minskade övriga typer av sjukdomar minimum antal 0.0003 Antal minskade övriga typer av sjukdomar maximum antal 3
Negativa Effekter (-)
Utnyttjande av naturresurser enhet värde
Mängd ren jord och återfyllnadsmaterial som används ton 461 800
Emissioner vid åtgärder enhet värde
Emission av koldioxid (CO2) från transportfordon ton 127
Emission av svaveloxider (SOx) från transportfordon ton 0.0002 Emission av kväveoxider (NOx) från transportfordon ton 1
Emission av partiklar från transportfordon ton 0.02
Emission av koppar (Cu) från transportfordon ton 0.00001
Emission av PAH från transportfordon ton 0.00000
Potentiella Hälsorisker med åtgärd enhet värde
153
Tabell 69 Prestandamatris för bedömning av miljömässiga effekter av EBH-åtgärder vid Örserumsviken.
Mark
Efterbehandlingsåtgärderna i sig bedöms inte ha medfört några större förändringar för områdets marklevade organismer. Alla förorenade jordmassor på land ligger kvar, även om viss omfördelning har gjorts genom att massor från utfyllnadsområ- det har flyttats till sedimentationsbassängen. De sedimentmassor som muddrats upp har stabiliserats, vilket bör medföra att de i princip inte har någon påverkan på markens ekosystem.
Tillförsel av rena massor (morän) som täckskikt kan dock på sikt innebära förbätt- rade förutsättningar exempelvis för etablering av vegetation eller ett ytligt
markekosysten ovanpå den nyanlagda deponin.
Sammantaget tilldelas denna aspekt poängen ”+1 Möjlig positiv effekt”.
Miljömässiga effekter
Kriterium Effekt
Mark. Hur har ekologisk funktion i eller på marken påverkats av EBH-insatsen?
Exempelvis livsbetingelser för markekosystem.
Möjlig positiv
Grundvatten. Hur har grundvattnets kvalitet eller dess påverkan på ekosystem som nyttjar grundvatten påverkats av EBH-insatsen? Exempelvis förutsättningar för djur och växter som nyttjar grundvatten eller utströmmande grundvatten.
Trolig positiv
Ytvatten. Hur har förutsättningarna för ekosystem i ytvatten påverkats? Exempelvis förutsättningarna för vattenlevande organismer i närliggande sjö eller vattendrag.
Trolig positiv
Sediment. Hur har förutsättningarna för ekosystem i sediment påverkats?
Exempelvis förutsättningarna för sediment organismer i närliggande sjö eller vattendrag.
Trolig positiv
Luft. Vilken påverkan på luftmiljön och utsläpp av växthusgaser har EBH-insatsen medfört. Exempelvis utsläpp av CO2, SOx, NOx och partiklar.
Möjlig negativ
Avfall. Vilken produktion av icke-återvinningsbart avfall har EBH-insatsen resulterat i? Exempelvis deponering av förorenade massor.
Ingen effekt
Naturresurser. Vilken förbrukning av ändliga naturrresurser har EBH-insatserna resulterat i? Exempelvis användning av fossila bräsnlen eller användning av nyproducerat sand och grus för återfyllning.
154 Grundvatten
Före åtgärd skedde ett visst utläckage av föroreningar från slambassängen, deponin och utfyllnadsområdet via grundvattnet till Örserumsviken. Utförda efterbehand- lingsåtgärder har resulterat i att i princip alla förorenade massor/sediment på land nu ligger under deponitätning. Detta medför att påverkan på det grundvatten som rinner ut till viken har minimerats.
Detta bedöms sannolikt leda till en minskad påverkan på arter i recipienten, vilket resulterar i poängsättningen ”+2 Trolig positiv effekt”.
Ytvatten (Örserumsviken/Östersjön)
Stora volymer förorenade sediment, vilka varit den största källan till föroreningar i Örserumsvikens vatten, har efterbehandlats. Detta har resulterat i att spridningen från sediment till Örserumsvikens vatten och vidare ut till Östersjön i princip har eliminerats. Åtgärden medför också att det grundvattnet som rinner ut i viken från angränsande markområden innehåller betydligt lägre föroreningshalter än före åtgärd vilket också ger en positiv effekt avseende ytvattnets kvalitet. Denna aspekt får därför ”+2 Trolig positiv effekt”.
Sediment
De livsformer som fanns i de ytliga sedimenten före åtgärd har störts mycket kraf- tigt av muddringen. Dessa kan dock ha varit påverkade av föroreningssituationen i sedimenten. På längre sikt kommer de arter som nyetablerar sig att få betydligt bättre förutsättningar eftersom de nysedimenterade materialet kommer att innehålla betydligt mindre föroreningar än de som muddrats bort. Detta innebär också bättre förutsättningar för exempelvis de fiskar som reproducerar sig i viken, eftersom dessa sannolikt i viss omfattning livnär sig på bottenlevande växter och djur. Denna aspekt får ”+2 Trolig positiv effekt” i utvärderingen.
Luft
Både PCB och kvicksilver är ämnen som kan avgå till luft. Mätningar har utförts såväl före som efter åtgärd och halterna av PCB i luft har minskat. Detta bedöms dock vara av marginell betydelse för såväl hälsa som miljö.
Mängden transporter inom ramen för själva saneringens utförande har hållits till ett minimum - deponering intill stranden, återanvändning av "avsläntade" massor från utfyllnadsområdet, återfyllnad med massor från närbelägna källor. Det är dock ett faktum att mycket stora volymer massor har transporterats till platsen för att kunna täcka deponierna i tillräcklig omfattning.
155 Avfall
Inga massor har gått till extern deponi. Man har behållit de förorenade sedimenten och jordmassorna så nära sin ursprungliga plats som möjligt. Denna aspekt sätts baserat på detta till ”0 Ingen effekt” i utvärderingen.
Användning av naturresurser
Genom att utnyttja mark inom området (slambassängen och gamla deponin, som redan var påverkade av föroreningar), har man inte tagit deponiutrymme i anspråk och samtidigt minimerat mängden transporter bort från området. Ställt mot detta har man istället tillfört mycket stora volymer konstruktionsmaterial och täckmassor för att säkerställa den nyanlagda deponins funktion. Transporterna av de nästan 270 000 m3 massor och material som tillförts har sannolikt förbrukat en ansenlig mängd drivmedel.
Som täckmassor har man använt bergkross och morän från närbelägna täkter samt slam från reningsverket. De två förstnämnda är naturresurser, möjligtvis av något lägre rang än exempelvis naturgrus. Att slammassor nyttjats kan betecknas som återvinning av restprodukt från reningsverket, vilket medför en besparing av natur- resurser.
De största nyttorna avseende denna aspekt är dock att den naturresurs som utgörs av omkring-liggande natur- och rekreationsområden skyddas och att de ekologiska förutsättningarna, såväl i själva viken som i Östersjön, blir bättre på sikt.
Sammantaget sätts denna poäng till ”0 Ingen effekt” vid utvärderingen, eftersom de identifierade positiva effekterna sammantaget bedöms väga upp de negativa.
9.7 Samhällsekonomiska effekter av EBH
I detta avsnitt identifieras och beskrivs nyttor och kostnader av efterbehandlingen av Örserumsviken. Efter identifiering och beskrivning post för post sammanfattas nyttorna och kostnaderna Tabell 70 och Tabell 72. Källorna har huvudsakligen varit Empirikon (2005, 2007) kompletterat med material som har framkommit genom sökningar på webben samt kontakter med Västerviks kommun.9.7.1 Nyttor
B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker
Efterbehandlingen har ännu inte möjliggjort någon ny typ av markanvändning i verksamhetsområdet där det före detta pappersbruket ligger. Efterbehandlingen har snarare medfört nya restriktioner i verksamhetsområdet på grund av ett utvidgat deponeringsområde på vilka muddermassor från viken har placerats. Det har inte upprättats något förslag till ny detaljplan för det sanerade området, och det finns i nuläget inte hellre några planer på det (Christer Hermansson, miljöhandläggare vid Västerviks kommun, e-post 2013-05-30). Det är därför oklart om efterbehandling- en har resulterat i en markreserv med ett framtida potentiellt högre markvärde.
156 B2. Positiva effekter på hälsa
Som framgår av Tabell 68 uppskattas efterbehandlingen inte har lett till någon minskning av antalet cancerfall. Vidare har de 0,01-3 färre övriga typer av sjuk- domsfall som kan förväntas uppstå inte värderats på grund av alltför stor osäkerhet, jfr avsnitt 3.4 i huvudrapporten. Spridningen av PCB och kvicksilver har dock minskat avsevärt. Naturvårdsverket (2008) redovisar följande effekter:
Mängden PCB som hamnar i vattnet har minskat med 90 % till 0,07 kg/år.
Mängden PCB som hamnar i luften har minskat med 99 % till 0,004 kg/år.
Mängden Hg som hamnar i vattnet har minskat med 55 % till 0,03 kg/år.
Mängden Hg som hamnar i luften har minskat med 85 % till 0,009 kg/år.
Spridningen av PCB och Hg till Östersjön har minskat med 80 respektive 55 %.
Koncentrationerna av PCB har minskat med 70-99 % i det sanerade områ- det.
Före efterbehandlingen konstaterades höga PCB- och Hg-halter i fisk (Empirikon, 2007), men effekterna ovan fick som resultat att dessa halter sjönk kraftigt. Läns- styrelsen i Kalmar län (2011) konstaterar att miljögifter nu inte längre är något hinder mot att äta abborre som fångas i Örserumsviken. Detta medför minskade hälsorisker i den mån som fisk från Örserumsviken konsumerades som föda före saneringen och i den mån som den minskade spridningen av PCB och Hg bidrar till generellt lägre PCB- och Hg-halter i fisk som fångas för föda. Vidare bidrar minskningen av spridningen av PCB- och Hg-haltiga ångor till minskade hälsoris- ker. Underlag saknas dock för att bedöma storleken på dessa minskade hälsorisker, bl.a. på grund av att det saknas kunskap om hur stort fritidsfisket är i Örserumsvi- ken. Officiella uppgifter om fiskefrekvens och fångster i och vid Örserumsviken saknas (Anders Kjellberg, fiskeridirektör vid Länsstyrelsen i Kalmar län, e-post 2013-05-17). Empirikon (2005) påpekar dock att efterbehandlingen har lett till att badande i Örserumsviken inte längre behöver oroa sig.
B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster
Som framgick av B2 har efterbehandlingen lett till att halterna av PCB och Hg i fisk i Örserumsviken har sjunkit till en ofarlig nivå. Förutom de minskade hälsoris- ker som detta medför är det rimligt att anta att efterbehandlingen har lett till högre rekreationsvärden genom förbättrade fritidsfiskemöjligheter, särskilt som Örse- rumsviken har bedömts ha en mycket god potential som reproduktionslokal för gädda och abborre (Empirikon, 2007), som båda är viktiga målarter för fritidsfis- ket. Hur fritidsfisket faktiskt har utvecklats efter saneringen kan dock inte besvaras utan mer detaljerade studier. Som påpekades under B2 saknas officiella uppgifter om fiskefrekvens och fångster i och vid Örserumsviken.
Det är också troligt att vetskapen om att viken har blivit ”ren” bidrar positivt till upplevelserna i närbelägna rekreationsområden. Solbergsudde, som utgör en del av
157
Örserumsvikens norra strand, är ett populärt strövområde med välutnyttjade bad- klippor längst ut på udden. Korpaholmarna utanför vikens mynning är också ett välbesökt rekreationsområde med fina badklippor. Strax norr om Örserumsviken finns Lysingsbadet, som erbjuder ett rikt utbud av rekreationsaktiviteter (havsbad, campingplats, tempererad pool med vattenrutschbanor, bangolf, cykel- och kanot- uthyrning, lekplats, äventyrsbana, restaurang, bastu, sportfiskecenter, båtliv, 9-håls golfbana, stugby, m.m.). (Egnér, 2009) Det skulle dock fordra en särskild datain- samling för att kunna säga något mer detaljerat om denna positiva effekt, t.ex. in- tervjuer med besökare och Lysingsbadets näringsidkare.
En minskad mängd miljögifter kan vidare ha positiva ekologiska effekter i termer av en minskad anrikning av gifterna i näringskedjan, exempelvis hos rovfåglar. Dessa effekter kan i sin tur ha betydelse för människan, vars livskvalitet kan öka av kunskapen om att exempelvis rovfåglar mår bra.
B4. Andra positiva externa effekter
Empirikon (2007) betonar att projektet har generat ny kunskap hos en stor mängd aktörer, lokalt i Västervik såväl som bland konsult- och entreprenadföretag, univer- sitet och högskolor. Dessutom gjordes en särskild satsning på att sprida kunskapen i vidare cirklar genom ett heldagsseminarium som samlade 130 deltagare. Som ett exempel på ny kunskap som tagits fram i projektet kan nämnas att inom ramen för projektet utvecklades en ny metod för att mäta avgången av Hg från vattenytan (Naturvårdsverket, 2008). Den här uppbyggnaden och spridandet av ny kunskap kan ses som en positiv extern effekt till följd av projektet.
Identifieringen av nyttor sammanfattas i Tabell 70. Tabell 70 Identifiering av nyttor – Örserumsviken
Nyttor (B)
B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker. ?
B2. Positiva effekter på hälsa
B2a. Minskade akuta hälsorisker. ?
B2b. Minskade icke-akuta hälsorisker.
B2c. Andra typer av förbättrad hälsa, t.ex. minskad oro
X X B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster.
B3a. Ökade rekreationsmöjligheter inom det efterbehandlade området. X
B3b. Ökade rekreationsmöjligheter i omgivningen. X
B3c. Ökad tillgång på andra ekosystemtjänster. (X)
B4. Andra positiva externa effekter än B2 och B3. X
Notera att ”X” indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. ”(X)” indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. ”0” indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls.
158
9.7.2 Kostnader
C1. Åtgärdskostnader
Empirikon (2007) redovisar en total åtgärdskostnad som uppgår till 115,5 Mkr (125,5 Mkr i 2010 års penningvärde), se även kolumnen ”efterkalkyl” i Tabell 71. Åtgärdskostnaderna finansierades på följande sätt:
Staten genom lokalt investeringsprogram: 68,875 Mkr (60 % av den totala åtgärdskostnaden)
Staten genom bidrag för efterbehandling: 42,7 Mkr (37 %)
Västerviks kommun: 3,925 Mkr (3 %)
C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna
Det miljökontrollprogram som följdes för att uppmärksamma eventuella oönskade effekter i omgivningen samt att rikt- och gränsvärden beskrivs i Empirikon (2005). Av beskrivningen framkommer att det under projektet förekom tillfällen då rikt- och gränsvärden inte uppfylldes. I vilken mån detta ledde till ökade hälsorisker som inte reflekteras av åtgärdskostnaderna i C1 har dock inte gått att bedöma. Transporter till följd av saneringen har inneburit luftutsläpp, se Tabell 68. Som tidigare framgått har transporterna främst skett i närområdet och därmed till en stor grad berört tätorten Västervik. Detta innebär följande värderingar för de luftutsläpp för vilka kalkylvärden finns (se avsnitt 3.4 i huvudrapporten): 0,0002 ton SO2 * 94
kr/kg * 1000 = 18,8 kr, 1 ton NOx * 88 kr/kg * 1000 = 88 000 kr, 0,02 ton partiklar