Sociala effekter
Saneringsteknik 2 Kortfattad beskrivning fokus
8.1 Allmänt om det förorenade området På fastigheten Skomakaren 1, belägen i ett industriområde i den västra delen a
centrala Växjö, fanns tidigare en ytbehandlingsindustri. Huvudsaklig verksamhet har varit förkromning, förnickling och galvanisering. Verksamheten var i drift från 1963 till 1997 och bolaget försattes i konkurs 1999. Lokalerna övergavs i samband med detta och fastigheten betecknas i huvudstudien som gjordes 2007 som ”obruk- bar”. Såväl marken som byggnaden var påverkade av föroreningar från den tidigare verksamheten.
I Tabell 57 redovisas kortfattat uppgifter om EBH-åtgärderna vid Skomakaren 1 Tabell 57 Kortfattad sammanställning EBH-åtgärder vid Skomakaren 1.
8.2 Föroreningssituation
Fastigheten har undersökt mycket grundligt, totalt har mer än 50 borrpunkter samt ett antal provgropar utförts på en yta av ca 2200 m2. Detta innebar att förorenings- situationen och jordlagerförhållandena var relativt väl utredda innan saneringsåt- gärderna påbörjades.
Höga halter av metaller, främst nickel, konstaterades i samband med huvudstudien. Även koppar och krom förekommer i höga halter. De högsta halterna påträffades under betonggolvet i industrilokalen.
8.3 Identifierade risker
8.3.1 Hälsorisker
Platsspecifika riktvärden har beräknats för den aktuella fastigheten, uppdelade på hälsa och miljö. Nickelhalter över de platsspecifika hälsoriktvärdena har påträffats i enstaka punkter, men blir inte styrande för riskbedömningen. Förekomst av sex- värt krom (Krom VI) har inte utretts inom ramen för riskbedömningen.
Projektets namn Skomakaren 1 Platsens yta (m2) 2 200
Huvudsakliga föroreningar Nickel Koppar Krom
Verksamhet innan EBH Verksamhet efter EBH Markanvändning innan EBH Markanvändning efter EBH
Total saneringskostnad (Mkr) 3.48 Ingen
Industriverksamhet i nybyggda lokaler Industrimark med tom industrilokal Bebyggd industrimark (nya lokaler) Typ av Sanering Schaktsanering
134
8.3.2 Miljörisker
Spridning av metaller via grundvatten samt att angränsande områden kan förorenas på detta vis utgör de huvudsakliga miljöriskerna enligt huvudstudien. Det är ”skydd av ytvatten” som blir styrande för de platsspecifika riktvärden som beräknats för miljö. Skyddsobjekt är närmaste ytvattenrecipient Norra Bergundasjön ca 3,5 km bort.
8.4 Genomförande
Inledningsvis revs den byggnad som fanns på fastigheten. Även byggnadsmateri- alet var till viss del föroreningspåverkat och krävde särskild hantering.
Efterbehandlingen av marken utfördes därefter genom schaktsanering med grävma- skin, åtgärdsmålet beträffande halter i jord sattes till MKM. Detta innebar inom stora delar av fastigheten att urschaktning behövde göras ner till det underliggande berget. Schakten återfylldes därefter med moränmassor.
8.5 Resultat av EBH
De åtgärdsmål som ställts upp har uppnåtts. Eftersom en enkel teknik valts har målen varit relativt enkla att säkerställa med verifierande mätningar. En kvarva- rande osäkerhet är dock att föroreningar sannolikt spridit sig via grundvattnet in till den angränsande fastigheten, Skomakaren 2. Kontroller av schaktväggen i denna riktning visar på att halter över MKM förekommer. En geotextil lades för att mar- kera var saneringen avbrutits.
Enligt uppgifter från Växjö kommun etablerade sig ett företag i nybyggda lokaler på fastigheten för några år sedan. Företaget har idag 6 anställda.
8.6 Miljö- och hälsoeffekter av EBH
Kvantifiering av miljö- och hälsomässiga effekter till följd av saneringen av Sko- makaren 1 redovisas i Tabell 58. Kvantifieringarna baseras på det tillgängliga underlagsmaterialet i form av huvudstudie, projektrapport och resultat från genom- förda intervjuer.
En prestandamatris över EBH-åtgärdens effekter med avseende på miljömässig hållbarhet presenteras i Tabell 59. Nedan redovisas motiveringar för bedömningar- na av effekter.
Mark
Huvuddelen av den föroreningspåverkade jorden har avlägsnats (åtgärdsmål MKM) och schakten har sedan återfyllts med morän. Detta medför att förutsätt- ningarna för markmiljön kommer att förbättras, vilket ger ”+2 Trolig positiv ef- fekt”.
135
Tabell 58 Kvantifiering av miljö- och hälsoeffekter Skomakaren 1
Positiva Effekter (+) Skomakaren 1
Förbättrad jord och mark, mängder ytor och volymer enhet värde
Mängd sanerad jord eller sediment ton 5 200
Volym sanerad jord eller sediment m3 2 889
Sanerad yta totalt m2 925
Ytor som omvandlats till ngn form av natur eller grönområde m2 0
Areal som i högre grad stödjer en attraktiv närmiljö m2 0
Ytor som omvandlats till bostadsområde (villor eller flerbostadshus) m2 0
Ekosystemnyttor jord enhet värde
Areal som i högre grad stödjer en god markmiljö m2 0
Areal som i högre grad stödjer växtliv m2 0
Areal med högre ekosystemvärden m2 0
Antal jordlevande arter som påverkas positivt av sanering antal arter 0 Föroreningar som inte längre utgör en risk för människor och ekosystem enhet värde
Total mängd sanerade föroreningar kg 3 962
Mängd cancerframkallande ämnen som sanerats kg 0.00
Mängd sanerade ämnen som förbjuds eller fasas ut i Sverige och/eller EU kg 3 962
Mängd sanerade vattendirektivsämnen kg 259
Mängd sanerade havsmiljöämnen (Helcom, OSPAR) kg 0
Mängd sanerade POP ämnen (Stockholmskonventionen) kg 0
Miljönytta - sjöar och vattendrag enhet värde
Mängd ytvatten som skyddas mot föroreningar m3 / år 10 000 000
Minskad tranport av föroreningar till ytvatten kg/år 12
Minskad tranport av föroreningar till ytvatten 100 år kg 1200 Minskad tranport av vattendirektivsämnen till ytvatten kg/år 0.33
Minskad föroreningshalt i ytvatten % -
Miljönytta - grundvatten enhet värde
Mängd grundvatten som skyddas mot föroreningar m3 / år 800
Minskad mängd föroreningar i grundvatten kg/år 12
Minskad mängd föroreningar i grundvatten 100 år kg 1200
Minskad mängd vattendirektivsämnen i grundvatten kg/år 0.33
Minskad förorening i grundvatten % 99.9
Nytta för befolkning 100 år enhet värde
Antal människor som inte längre utsätts för risk/olägenhet av föroreningar
Boende på område antal 0
Arbetar på område antal 6
Bor nära område antal 0
Rör sig tillfälligt på området antal 0
Antal minskade cancerfall antal 0
Antal minskade övriga typer av sjukdomar minimum antal 0
Antal minskade övriga typer av sjukdomar maximum antal 18
Negativa Effekter (-) Skomakaren 1
Utnyttjande av naturresurser enhet värde
Mängd ren jord och återfyllnadsmaterial som används ton 5 238
Emissioner vid åtgärder enhet värde
Emission av koldioxid (CO2) från transportfordon ton 15.6
Emission av svaveloxider (SOx) från transportfordon ton 0.00002
Emission av kväveoxider (NOx) från transportfordon ton 0.104
Emission av partiklar från transportfordon ton 0.002
Emission av koppar (Cu) från transportfordon ton 0.00001
Emission av PAH från transportfordon ton 0.000002
Potentiella Hälsorisker med åtgärd enhet värde
136
Tabell 59 Prestandamatris för bedömning av miljömässiga effekter av EBH-åtgärder vid Skomakaren 1.
Grundvatten
En stor mängd metaller har avlägsnats genom urschaktning av förorenad jord. Det moränmaterial som ersatt de förorenade massorna antas innehålla metallhalter i nivå med naturliga bakgrundshalter. Grundvattnet bedöms därför inte längre klas- sas som förorenat, poängen avseende detta kriterium sätts till ”+2 Trolig positiv effekt”.
Ytvatten
Spridnigen av metaller från området till närmaste ytvatten har i princip eliminerats, men bedömningen avseende denna aspekt sätts ändå till ”0 Ingen effekt”. Att nå- gon poäng inte tilldelas beror på att områdets påverkan på recipienten inte har un- dersökts, vare sig före eller efter åtgärd, vilket gör det svårt att säga om någon positiv påverkan har uppnåtts. Det ytvattendrag som lyfts fram i riskbedömningen ligger mer än 3 km från Skomakaren 1.
Miljömässiga effekter
Kriterium Effekt
Mark. Hur har ekologisk funktion i eller på marken påverkats av EBH-insatsen?
Exempelvis livsbetingelser för markekosystem.
Trolig positiv
Grundvatten. Hur har grundvattnets kvalitet eller dess påverkan på ekosystem som nyttjar grundvatten påverkats av EBH-insatsen? Exempelvis förutsättningar för djur och växter som nyttjar grundvatten eller utströmmande grundvatten.
Trolig positiv
Ytvatten. Hur har förutsättningarna för ekosystem i ytvatten påverkats? Exempelvis förutsättningarna för vattenlevande organismer i närliggande sjö eller vattendrag.
Ingen effekt
Sediment. Hur har förutsättningarna för ekosystem i sediment påverkats?
Exempelvis förutsättningarna för sediment organismer i närliggande sjö eller vattendrag.
Ingen effekt
Luft. Vilken påverkan på luftmiljön och utsläpp av växthusgaser har EBH-insatsen medfört. Exempelvis utsläpp av CO2, SOx, NOx och partiklar.
Trolig negativ
Avfall. Vilken produktion av icke-återvinningsbart avfall har EBH-insatsen resulterat i? Exempelvis deponering av förorenade massor.
Trolig negativ
Naturresurser. Vilken förbrukning av ändliga naturrresurser har EBH-insatserna resulterat i? Exempelvis användning av fossila bräsnlen eller användning av nyproducerat sand och grus för återfyllning.
137 Sediment
Samma bedömning har gjorts för sediment som för ytvatten, se ovan. Även här sätts poängen till ”0 Ingen effekt”.
Luft
Den metod som valts är omfattande schaktsanering med MKM som åtgärdsmål, ställvis till stora djup. Enligt den utvärderingsmall som används i detta projekt innebär detta att detta kriterium poängsätts med ”-2 Trolig negativ effekt”. Avfall
Den utförda efterbehandlingsåtgärden har gett upphov till en stor volym avfall i form av metallförorenade jordmassor. All jord med halter över MKM har grävts bort, ställvis till stort djup. Detta förfarande ger poängen ”-2 Trolig negativ effekt” enligt de utvärderingskriterier som tillämpas.
Naturresurser
Efterbehandlingen har medfört positiva effekter på grundvattnet och eventuellt även på ytvatten och sediment. Grundvattnet är dock inte utpekat som en naturre- surs inom detta område och någon eventuell negativ påverkan på ytvattnet före åtgärd har inte verifierats.
Efterbehandlingen har medfört förbrukning av naturresurser, man har fraktat föro- renad jord till deponi och återfyllnadsmassor (morän) från täkt. Man har dock lyck- ats finna lokala mottagare och leverantörer. Att återfylla med morän kan eventuellt sägas vara bättre ut ett naturresursperspektiv än att använda sig av naturgrus. Sammantaget bedöms de negativa effekterna avseende denna aspekt väga tyngre än de positiva, vilket resulterar i poängsättningen ”-1 Möjlig negativ effekt”.
8.7 Samhällsekonomiska effekter av EBH
I detta avsnitt identifieras och beskrivs nyttor och kostnader för efterbehandlingen av Skomakaren 1. Källorna har huvudsakligen varit Växjö kommun (2007 a, 2007 b och 2009) samt Länsstyrelsen Kronoberg (2009), kompletterat med kontakter med Växjö kommun.8.7.1 Nyttor
B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker
Fastigheten Skomakaren 1 och angränsande kvarter är planlagt för industrier, kon- tor och handel. Den marksanering och återfyllnad som ägde rum hösten 2008 inne- bar att fastigheten sanerades ner till riktvärdena för mindre känslig markanvänd- ning (MKM). I Växjö kommuns slutredovisning från 2009 konstateras att sane- ringen gick som planerat men att de bortschaktade mängderna blev större än väntat eftersom föroreningar påträffades på större djup än väntat i vissa fall (Växjö kom-
138
mun, 2009). Tabell 60 och Tabell 61 nedan presenterar de bortschaktade mängder- na av i de olika föroreningskategorierna (nickel, krom, koppar och zink) samt skill- naden mellan uppskattad och slutlig mängd förorenade massor.
Tabell 60 Bortschaktade förorenad jord. Källa: Växjö kommun, 2009.
Föroreningskategori Mängd (ton) Mottagnings- anläggning Gränsvärden (mg/kg TS)
Farligt avfall 982 Linneberga av-
fallsanläggning Nickel Krom Koppar Zink 2500 3200 2500 2500 Förorenade massor
som ej kan lämnas på kommunens anlägg- ning Häringetorp 2753,92 Linneberga av- fallsanläggning Nickel Krom Koppar Zink 300-2500 250-3200 200-2500 700-2500 Förorenade massor
som skall lämnas till Häringetorp 1502,04 Häringetorps avfallsanläggning Nickel Krom Koppar Zink 200-300 250-3200 200-2500 700-2500
Tabell 61 Slutlig och uppskattad mängd förorenade massor. Källa: Växjö kommun, 2009. Föroreningskategori Slutlig mängd (ton) Uppskattad mängd inför sanering (ton) Farligt avfall 982 626
Förorenade massor som ej kan lämnas på kommunens anläggning Häringetorp
2753,92 1683
Förorenade massor som skall lämnas till Häringetorp
1502,04 1591
I en fastighetsvärdering som gjordes 2007 bedömdes fastigheten efter genomförd sanering få ett ökat marknadsvärde (Växjö kommun, 2007a). Fastighetens värde fastställdes 2007 till sammanlagt 762 899 kr2, vilket motsvarar ca 797 000 kr i 2010 års penningvärde. Idag är taxeringsvärdet (inkl. byggnad) för fastigheten 5 481 000 kr vilket innebär att marknadsvärdet uppskattningsvis är 25 % högre, dvs. ca 6 850 000 kr (personlig kommunikation med Paul Herbertsson och Per Fogel-
2
503 905 kr (köpeskilling om Skomakaren 1 hade sålts som kommunal industrimark enligt gällande pris 2007) + 258 994 kr (värdet av anläggningsavgiften och kostnaden för fastighetsbildning).
139
ström, Växjö kommun). Omräknat till 2010 års penningvärde blir beloppet ca 6,7 Mkr. Efterbehandlingen har alltså lett till att fastighetsvärdet ökat med ca 5,9 Mkr. Beloppet noteras i Tabell 62.
B2. Positiva effekter på hälsa
I slutredovisningen av statsbidrag sammanfattas de risker som fanns på fastigheten Skomakaren 1 innan saneringen, Länsstyrelsen Kronoberg (2009, sid. 3). Det kon- stateras att det förekom föroreningar med hög farlighet i mycket stor mängd och att detta innebar en risk både ur hälso- och miljösynpunkt. Vidare beskrivs att om fastigheten ska användas som industrimark där människor vistas under sin yrkes- verksamma tid och där grävarbeten ska kunna utföras vid nybyggnation och under- håll av markinstallationer innebär föroreningarna en betydande hälsorisk då det i flertalet provpunkter påträffats nickel i halter som överskrider det platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärdet för nickel 1433 mg/kg TS.
De övergripande åtgärdsmålen som kan kopplas till människors hälsa specificera- des i Länsstyrelsen 2009, sid 4, enligt nedan:
Fastigheten ska kunna användas som industritomt där människor kan vistas under sin yrkesverksamma tid utan att utsättas för någon hälsorisk.
Barn ska tillfälligt kunna vistas på fastigheten utan att utsättas för någon hälsorisk.
Tillfälliga markarbeten ska kunna utföras utan risk för människors hälsa.
Fastighetens markytor kommer till största delen att vara bebyggda eller hårdgjorda.
Enligt representanter för Växjö kommun har ovanstående mål uppfyllts (personlig kommunikation med Paul Herbertsson och Per Fogelström, Växjö kommun). Av Tabell 58 framgår att antalet minskade cancerfall till följd av efterbehandlingen av Skomakaren 1 bedöms vara 0. Av denna anledning görs ingen värdering av denna post.
B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster
I huvudstudien (Växjö kommun, 2007b) konstateras att de föroreningar som innan saneringen fanns på fastigheten inte bedömdes innebära någon betydande risk för marklevande organismer inom fastigheten då skyddsvärdet är litet pga dess lokali- sering i ett industriområde. Det största problemet ligger istället i den kontinuerliga spridningen som sker med grundvattnet. Då det förorenade grundvattnet transporte- ras sprids föroreningen och når slutligen Norra Bergundasjön, Bäckaslövs våtmark eller Södra Bergundasjön.
Spridningen orsakar ingen akut påverkan i dessa ytvatten utan föroreningen ökar belastningen av de diffusa utsläppen från Växjö tätort, vilket belastar ytvattnen och på sikt kan leda till negativa effekter på ekosystemet. Då grundvattnet transporteras
140
sker även en fastläggning av föroreningar till markpartiklar vilket bidrar till att nya områden förorenas (Växjö kommun, 2007b, sid. 28).
I slutredovisningen för Skomakaren 1 (Länsstyrelsen Kronoberg, 2009, sid. 4) presenteras de övergripande åtgärdsmålen som kan kopplas till ökad tillgång på ekosystemtjänster enligt nedan:
Föroreningar som sprids med grundvattnet och har sitt ursprung från tidi- gare verksamheter på fastigheten ska inte belasta Bäckaslövs våtmark, Södra Bergundasjön eller Norra Bergundasjön så att sjöarnas ekosystem skadas.
Åtgärdskraven för saneringen var Naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM).
Val av åtgärd för saneringen var schaktning och omhändertagande på god- känd anläggning. Eftersom det finns mycket begränsat utrymme på platsen så lades de uppschaktade massorna direkt på bil utan mellanlagring. Enligt representanter för Växjö kommun har ovanstående mål uppfyllts, åtminstone den andra punkten ovan. Punkt 1 har också uppfyllts med den reservationen att projektet innebar sanering av aktuell fastighet och det finns en sedan tidigare sprid- ning nedströms som inte åtgärdats. Detta uppskattas dock till en väldigt liten del av den totala ursprungliga föroreningen (personlig kommunikation med Paul Her- bertsson och Per Fogelström, Växjö kommun).
Enligt samma representanter som ovan för Växjö kommun har efterbehandlingen inte lett till förbättrade möjligheter till rekreation på området då det fortafarande är ett industriområde.
B4. Andra positiva externa effekter
Inga övriga positiva externa effekter, såsom exempelvis kulturhistoriska värden, har från kommunens sida kunnat identifieras till följd av efterbehandlingen av Skomakaren 1 (personlig kommunikation med Paul Herbertsson och Per Fogel- ström, Växjö kommun).
Identifieringen av nyttor samt kvantifieringen av nyttoposter sammanfattas i Tabell 62.
141 Tabell 62 Identifiering av nyttor – Skomakaren 1.
Nyttor (B) Mkr
B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbe- handling sker.
X 5,9
B2. Positiva effekter på hälsa
B2a. Minskade akuta hälsorisker. 0
B2b. Minskade icke-akuta hälsorisker.
B2c. Andra typer av förbättrad hälsa, t.ex. minskad oro
(X) (X) B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster.
B3a. Ökade rekreationsmöjligheter inom det efterbehand- lade området.
(X) 0
B3b. Ökade rekreationsmöjligheter i omgivningen. 0
B3c. Ökad tillgång på andra ekosystemtjänster. (X)
B4. Andra positiva externa effekter än B2 och B3. 0
Notera att ”X” indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. ”(X)” indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. ”0” indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls.
8.7.2 Kostnader
C1. Åtgärdskostnader
I slutredovisningen av Länsstyrelsen Kronoberg (2009) presenteras nedanstående ekonomiska slutredovisning för saneringen av Skomakaren 1:
Kostnad genomförande: 3 379 820 kr
Kommunens kostnader (t.ex. arbete med projektledning och förberedelser för politisk handläggning): 96 000 kr (160 timmars arbete).
Intäkter: 1 510 000 kr
Slutkostnad: 1 965 820 kr
Slutligt bidrag (90 % av totala kostnaden): 1 769 238 kr
Kostnaden för genomförandet av projektet på 3 379 820 kr blir omräknat till 2010 års penningvärde och avrundat 3,4 Mkr. Beloppet noteras i Tabell 63. Åtgärdskost- naderna finansierades till 90 % med statsbidrag. Resterande 10 % finansierades av Växjö kommun, dvs. utöver de 96 000 kr ovan 100 582 kr. Naturvårdsverket beslöt 2007 att lämna bidrag med 2,6 miljoner kr till saneringsåtgärder kopplade till Sko- makaren 1. Efter att projektet genomförts återstod 830 762 kr som skulle användas till andra efterbehandlingsprojekt i Kronobergs län.
C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna
I huvudstudien från 2007 beskrivs de hälsorisker som kan förväntas i och med själva efterbehandlingsåtgärden, Växjö kommun (2007b). Dessa konstateras främst vara av arbetsmiljömässig karaktär, t.ex. damning, risk för hudkontakt, direkt jord-
142
intag samt rasrisker. Dessutom bedömdes buller förekomma vid schaktning och transporter under saneringsarbetet. Eftersom själva åtgärden endast tog 10 dagar i anspråk och ägde rum under dagtid bör dessa störningar kunna betraktas som för- hållandevis begränsade. Dessutom fanns vid saneringstillfället inga bostäder i när- området, Växjö kommun (2007b, sid. 33).
Baserat på Tabell 58 kan utsläpp av SOX, NOX och partiklar värderas. Detta görs
genom att ASEK-värdena för regionala transporter i avsnitt 3.4 i huvudrapporten tillämpas då det kan antas att den största delen av utsläppen skedde i tätorten Växjö. De förorenade massorna från Skomakaren 1 transporterades till deponi i Häringetorp ca 1 mil utanför Växjö. Detta innebär följande värderingar för de luft- utsläpp för vilka kalkylvärden finns (se avsnitt 3.4 i huvudrapporten): 0,0000187 ton SO2 * 153 kr/kg * 1000 = 2,86 kr, 0,104 ton NOX * 95 kr/kg * 1000 = 51480
kr, 0,00187 ton partiklar * 4298 kr/kg * 1000 = 8037 kr, dvs. knappt 60 000 kr totalt (0,06 Mkr). Beloppet noteras i Tabell 63. Observera att värderingen gäller både hälso- och miljöeffekter av luftutsläppen, men redovisas under C2 för enkel- hets skull.
I Tabell 58 framgår att antalet potentiellt ambulanskrävande olyckor vid transporter för Skomakaren 1 var 0. Därmed görs ingen värdering av denna typ av olyckor. C3. Minskad tillgång till ekosystemtjänster till följd av åtgärderna
Påverkan på omgivningen bedömdes i förväg som liten men det bör ändå konstate- ras att det fanns en risk för att damning skulle ske vilket kunde leda till spridning av föroreningar till omgivande mark. Denna risk kan undvikas genom att arbetet utförs vintertid. Risk bedömdes även finnas för spridning med transporter. Detta kunde undvikas genom planering av var fordonen körs på fastigheten samt att transporterna täcks.
Utöver de miljöeffekter som ingår i värderingen under C2 ovan kan utsläppen av koldioxid till följd av transporter värderas. I enlighet med Tabell 58 och avsnitt 3.4 i huvudrapporten värderas dessa utsläpp till 16 ton CO2 * 1,08 kr/kg * 1000 = 17
280 kr. Beloppet 0,02 Mkr noteras i Tabell 63. Övriga utsläpp och andra effekter till följd av åtgärderna värderas ej.
C4. Andra negativa externa effekter
Inga andra externa effekter har identifierats.
Identifieringen av kostnader samt kvantifieringen av kostnadsposter sammanfattas i Tabell 63.
143
Tabell 63 Identifiering av kostnader – Skomakaren 1.
Kostnader (C) Mkr
C1. Åtgärdskostnader
C1a. Kostnader för undersökning och utformning av åtgärder X
C1b. Kostnader för upphandling av entreprenader X
C1c. Kapitalkostnader. 0
C1d. Kostnader för att genomföra åtgärden, inklusive eventuell transport och deponering av förorenade massor.
X
C1e. Kostnader för upprättande och genomförande av kontrollpro- gram med exempelvis provtagningar, analyser och databear- betning.
X
C1f. Projektrisker, exempelvis fördröjning av efterbehandlingen och anställdas arbetsskador till följd av efterbehandlingen.
(X)
Kostnaden för C1a-b samt C1d-f 3,4
C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna
C2a. Ökade hälsorisker till följd av själva åtgärderna på det efterbe- handlade området.
(X)
C2b. Ökade hälsorisker till följd av de transporter till och från områ- det som själva åtgärderna leder till (t.ex. transporter av förore- nade massor).
(X) 0,06
C2c. Ökade hälsorisker vid platsen för eventuell deponering av föro- renade massor.
C2d. Andra typer av försämrad hälsa, t.ex. ökad oro.
(X) 0
C3. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av åtgärderna. C3a. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgär-
dernas påverkan på miljön i det efterbehandlade området.
(X)
C3b. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgär- dernas påverkan på miljön utanför det efterbehandlade områ- det, t.ex. miljöeffekter av transporter av förorenade massor från området.
(X) 0,02
C3c. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av miljöeffekter