Sociala effekter
Saneringsteknik 2 Kortfattad beskrivning fokus
7.1 Allmänt om det förorenade området Robertsfors kommun ligger mellan Umeå och Skellefteå i Västerbottens län ca
mil norr om Umeå. På det aktuella området fanns under perioden 1942-1968 en träimpregneringsanläggning som i sin verksamhet använde impregneringsmedel baserat på koppar, krom och arsenik (CCA-medel). En översikt över verksamheten redovisas i Figur 7.
Impregneringsvätskor lagrades på området och överflödiga vätskor fick rinna rakt ner i marken vilket ledde till att marken förorenades med arsenik, koppar, krom, bly och zink. Dessutom blev grundvattnet på sina håll i området mycket förorenat av metaller, framför allt arsenik. Arsenik, kan vid höga koncentrationer ge upphov till akuta effekter hos den som exponeras, det kan räcka med något enstaka gram kraftigt förorenad jord för att akuta effekter ska uppkomma hos barn. Området med högst halter av arsenik var avstängt med stängsel. Närmaste bostadsområde ligger ca 300 meter sydöst om den f.d. träimpregneringsanläggningen.
I Tabell 50 redovisas kortfattat uppgifter om EBH-åtgärderna vid Robertsfors f.d. träimpregneringsanläggning.
7.2 Föroreningssituation
Den till största delen styrande föroreningen i området var arsenik. Enligt Huvud- studien – steg 2 för området (Kemakta 2003a) var cirka 80 000 ton jord förorenade till en halt överstigande de framtagna åtgärdsmålen för arsenik (15 mg/kg för ytlag- ret). Medelhalten uppskattades till cirka 250 mg/kg i hela det förorenade området. Endast i undantagsfall översteg andra metaller, såsom koppar, krom, zink och bly, åtgärdsmålen i provpunkterna. De högsta föroreningshalterna i jord återfanns i områdets centrala delar där impregneringstuben var lokaliserad och vid det område som kallas droppzonen – där impregneringsvätskan fick rinna av direkt på marken. Vid dessa platser var halterna av förorenande metaller höga ner till flera meter under markytan. I övriga områden återfanns föroreningen främst i ytlagren 0-1 meter under markytan. En karta över utbredningen av arsenik i ytlagren presenteras i Figur 8.
119
Figur 7 Verksamheten vid Robertsfors f.d. träimpregneringsanläggning
Tabell 50 Kortfattad sammanställning EBH-åtgärder vid Robertsfors gamla impreg- neringsanläggning
Figur 8 Utbredning av arsenik i ytlagret vid Robertsfors f.d. impregneringsanläggning Projektets namn Robertsfors gamla impregenringsanläggning
Platsens yta (m2) 70 000 Huvudsakliga föroreningar Arsenik Verksamhet innan EBH
Verksamhet efter EBH Markanvändning innan EBH Markanvändning efter EBH
Total saneringskostnad (Mkr) 59.14 Rekreation
Rekreation, ev industriverksamhet Strövområde
Strövområde, ev industrimark
120
Arsenikhalterna i grundvattnet följde till stora delar föroreningskoncentrationerna i jorden inom området. I droppzonen där föroreningshalterna i jorden var som högst, uppmättes halter i grundvattnet upp till 4000 µg arsenik per liter. I lågförorenade områden låg halterna runt 1 µg arsenik per liter, vilket bedöms som mindre allvar- ligt enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a).
7.3 Risker
7.3.1 Hälsorisker
En fördjupad hälsoriskbedömning för området gjordes och platsspecifika riktvär- den beräknades för de aktuella föroreningarna på fastigheten (Kemakta AB 2003a). Platsspecifika riktvärden för förorenade områden kan betraktas som haltnivåer under vilka negativa effekter inte bedöms uppstå vare sig på kort eller på lång sikt. Termen platsspecifik innebär att särskilda hänsyn tas till exponeringsvägar på den aktuella platsen.
Det platsspecifika värdet för arsenik beräknades till 12 mg/kg TS för naturmark (nivå 0-1 meter). Naturmark motsvarar Naturvårdsverkets begrepp MLU (Mark med Lågt Utnyttjande). Riktvärden för arsenik överskrids inom stora delar av om- rådet, vilket innebär att individrisken för negativa hälsorisker var betydande för detta ämne. Intag av endast några gram jord med mycket höga halter utgör en akut hälsoskadlig dos för ett barn. Av denna anledning har området varit inhägnat vilket minskar risken för allmänheten.
Det konstaterades vidare i en kompletterande undersökning (Kemakta AB 2003b) att sexvärt krom inte fanns i detekterbara halter vilket innebar lägre risk för männi- skors hälsa och miljö från detta ämne i området.
7.3.2 Miljörisker
Riktvärden för arsenik som avser skydda marklevande organismer överskrids i jorden inom stora delar av det förorenade området. Inom vissa delar av området förekommer det kala ytor som kan vara en effekt av höga halter av arsenik eller andra föroreningar. Även krom och koppar överskrider platsspecifika riktvärden för miljöeffekter i områdets centrala delar. Bly överskrider de platsspecifika rikt- värdena i ett fåtal punkter.
För industrimarksanvändning där lägre krav ställs på hälsorisker och miljörisker i mark, styr spridningen till ytvatten för flera av ämnena. De recipienter som behöv- de skyddas var dels bäcken som avvattnar området i väster, dels Rickleån.
7.4 Genomförande
För att säkerställa uppställda detaljerade mål för området genomfördes den fördju- pade riskbedömningen med framtagande av platsspecifika riktvärden och mätbara åtgärdsmål. Riktvärden och åtgärdsmål utarbetades för arsenik i Huvudstudien – steg 2 (Kemakta AB 2003a) samt för metaller under projekteringsfasen (SWECO
121
VIAK AB 2005). Efter projekteringen och förfrågningsunderlagets färdigställande, dvs. under anbudstiden, beslutade Naturvårdsverket om ändrade åtgärdsmål. Saneringen genomfördes som en schaktsanering med transport till deponi. Resultat från all provtagning, såsom klassificering av massor och schaktbottnar, ledningar, reningsanläggning m.m. har fortlöpande förts in i en digital databas liksom resultat från omgivningskontrollen. Efterkontroll sker löpande och redovisas kontinuerligt till tillsynsmyndigheterna.
7.5 Resultat av EBH
De övergripande åtgärdsmålen för området var bl. a. att det skulle kunna användas som industriområde och/eller som strövområde. Utan risk för hälsan skulle bär och svamp kunna ätas. Grundvattnet gavs inget särskilt skydd eftersom det inte plane- rades uttag inom området. Läckage av föroreningar till Rickleån och till den bäck som avvattnar den västra delen fick inte orsaka miljöstörningar eller störningar i samband med friluftsliv som till exempel bad och fiske. Slutligen var ett övergri- pande mål att det inom området skulle kunna etableras ett fungerande markekosy- stem.
Saneringen omfattade ca 70 000 m2 och ca 25 000 kg arsenik togs bort från områ- det. De projektspecifika målsättningarna uppnåddes genom saneringen. Området blev öppet för allmänheten och betraktas som ett rekreationsområde.
7.6 Miljö- och hälsoeffekter av EBH
Kvantifiering av miljö- och hälsomässiga effekter till följd av saneringen av Ro- bertsfors f.d. träimpregnering redovisas i Tabell 51. Kvantifieringarna baseras på det tillgängliga underlagsmaterialet i form av huvudstudie, projektrapport och re- sultat från genomförda intervjuer.
En prestandamatris över EBH-åtgärdens effekter med avseende på miljömässig hållbarhet presenteras i Tabell 52. Nedan redovisas motiveringar för bedömningar- na av effekter.
Mark
Det finns en störning i områdets markekosystem som indikeras av kala fläckar som saknar vegetation. Genom att genomföra åtgärder kommer situationen med avse- ende på nyckelkriteriet Mark att förbättras påtagligt. Då området utgörs av ett ut- fyllnadsområde har det dock inget högt markekologiskt skyddsvärde. Bedömning- en för kriterium Mark är ”+2 Trolig positiv effekt”.
122
Tabell 51 Kvantifiering av miljö- och hälsoeffekter i Robertsfors
Positiva Effekter (+)
Förbättrad jord och mark, mängder ytor och volymer enhet värde
Mängd sanerad jord eller sediment ton 73 000
Volym sanerad jord eller sediment m3 36 000
Sanerad yta totalt m2 70 000
Ytor som omvandlats till ngn form av natur eller grönområde m2 70 000 Areal som i högre grad stödjer en attraktiv närmiljö m2 70 000
Ytor som omvandlats till bostadsområde (villor eller flerbostadshus) m2 0
Ekosystemnyttor jord enhet värde
Areal som i högre grad stödjer en god markmiljö m2 70 000
Areal som i högre grad stödjer växtliv m2 70 000
Areal med högre ekosystemvärden m2 70 000
Antal jordlevande arter som påverkas positivt av sanering antal arter 246 Föroreningar som inte längre utgör en risk för människor och ekosystem enhet värde
Total mängd sanerade föroreningar kg 24 800
Mängd cancerframkallande ämnen som sanerats kg 24 800
Mängd sanerade ämnen som förbjuds eller fasas ut i Sverige och/eller EU kg 24 800
Mängd sanerade vattendirektivsämnen kg 24 800
Mängd sanerade havsmiljöämnen (Helcom, OSPAR) kg 0
Mängd sanerade POP ämnen (Stockholmskonventionen) kg 0
Miljönytta - sjöar och vattendrag enhet värde
Mängd ytvatten som skyddas mot föroreningar m3 / år 20 000
Minskad tranport av föroreningar till ytvatten kg/år 4
Minskad tranport av föroreningar till ytvatten 100 år kg 400 Minskad tranport av vattendirektivsämnen till ytvatten kg/år 2
Minskad föroreningshalt i ytvatten % 100
Miljönytta - grundvatten enhet värde
Mängd grundvatten som skyddas mot föroreningar m3 / år 20 000
Minskad mängd föroreningar i grundvatten kg/år 2
Minskad mängd föroreningar i grundvatten 100 år kg 200
Minskad mängd vattendirektivsämnen i grundvatten kg/år 2
Minskad förorening i grundvatten % 100
Nytta för befolkning 100 år enhet värde
Antal människor som inte längre utsätts för risk/olägenhet av föroreningar
Boende på område antal 0
Arbetar på område antal 0
Bor nära område antal 0
Rör sig tillfälligt på området antal 30
Antal minskade cancerfall antal 0.0015
Antal minskade övriga typer av sjukdomar minimum antal 0.0000 Antal minskade övriga typer av sjukdomar maximum antal 0.0000
Negativa Effekter (-)
Utnyttjande av naturresurser enhet värde
Mängd ren jord och återfyllnadsmaterial som används ton 70 000
Emissioner vid åtgärder enhet värde
Emission av koldioxid (CO2) från transportfordon ton 104
Emission av svaveloxider (SOx) från transportfordon ton 0.0001 Emission av kväveoxider (NOx) från transportfordon ton 0.7
Emission av partiklar från transportfordon ton 0.01
Emission av koppar (Cu) från transportfordon ton 0.00006
Emission av PAH från transportfordon ton 0.00002
Potentiella Hälsorisker med åtgärd enhet värde
Potentiellt antal ambulanskrävande olyckor vid transporter antal 0.01
Robertsfors gamla impregenringsanläggning
123
Tabell 52 Prestandamatris för bedömning av miljömässiga effekter av EBH-åtgärder vid Robertsfors.
Grundvatten
När det gäller Grundvatten syns ingen större påverkan på området. I ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv finns dock ett potentiellt urlakningsproblem i framtiden. Grundvattnet i det aktuella området har ett relativt lågt skyddsvärde som grundvat- tenresurs. Området är inte heller del av skyddsområde eller planerat för ytvattentäkt nedströms Robertsfors. Bedömningen för kriterium Grundvatten är ”+1 Möjlig positiv effekt”.
Ytvatten
Täckningen kan medföra att spridningen av förorening minskar men inte fullstän- digt. Ytvattnet är skyddsvärt (Rickleån ur ett fiskeintresse) vilket medför att de åtgärder som genomförts är positiva med avseende på ytvatten. Bedömningen för kriterium Ytvatten är ”+1 Möjlig positiv effekt”.
Miljömässiga effekter
Kriterium Effekt
Mark. Hur har ekologisk funktion i eller på marken påverkats av EBH-insatsen?
Exempelvis livsbetingelser för markekosystem.
Trolig positiv
Grundvatten. Hur har grundvattnets kvalitet eller dess påverkan på ekosystem som nyttjar grundvatten påverkats av EBH-insatsen? Exempelvis förutsättningar för djur och växter som nyttjar grundvatten eller utströmmande grundvatten.
Möjlig positiv
Ytvatten. Hur har förutsättningarna för ekosystem i ytvatten påverkats? Exempelvis förutsättningarna för vattenlevande organismer i närliggande sjö eller vattendrag.
Möjlig positiv
Sediment. Hur har förutsättningarna för ekosystem i sediment påverkats?
Exempelvis förutsättningarna för sediment organismer i närliggande sjö eller vattendrag.
Möjlig positiv
Luft. Vilken påverkan på luftmiljön och utsläpp av växthusgaser har EBH-insatsen medfört. Exempelvis utsläpp av CO2, SOx, NOx och partiklar.
Trolig negativ
Avfall. Vilken produktion av icke-återvinningsbart avfall har EBH-insatsen resulterat i? Exempelvis deponering av förorenade massor.
Trolig negativ
Naturresurser. Vilken förbrukning av ändliga naturrresurser har EBH-insatserna resulterat i? Exempelvis användning av fossila bräsnlen eller användning av nyproducerat sand och grus för återfyllning.
124 Sediment
För nyckelkriteriet Sediment fanns tidigare en påverkan och åtgärderna innebar efterbehandling också av sediment. Sedimenten har inget högt skyddsvärde i sig men kan utgöra föroreningskälla för vattendragen nedströms. Sammantaget be- dömdes att livsbetingelser för sedimentlevande arter kan ha förbättrats i viss mån. Bedömningen för kriterium Sediment är ”+1 Möjlig positiv effekt”.
Luft
När det gäller nyckelkriteriet Luft medförde åtgärden luftutsläpp under schakt och transporter. Utsläppen bidrog till luftföroreningar och påverkan på växthuseffekten. Luftutsläppen var betydande i jämförelse med om en fullständig grävsanering skulle utförts på platsen. Bedömningen för kriterium Luft är ”-2 Trolig negativ effekt”.
Avfall
Mer än 70 000 ton jordmassor deponerades och detta utgör en hög andel av de jordmassor som skulle deponerats vid en fullständig grävsanering av platsen. Be- dömningen för kriterium Avfall är ”-2 Trolig negativ effekt”.
Naturresurser
Effekten med avseende på naturresurser är komplicerad att bedöma eftersom flera olika resurser påverkas på olika sätt. Grund- och ytvattnet utgör i det aktuella om- rådet ingen särskild resurs i ett dricksvattenperspektiv. En särskild moräntäkt an- vändes för att ersätta de förorenade massor som behövde schaktas bort. Dessa mas- sor utgör i sig en resurs. Moränjord kan dock i sig inte betraktas som en knapp eller värdefull resurs i området. Åtgärden förbrukade dock betydande mängder fossila bränslen, jämfört med en åtgärd med fullständig grävsanering av området, på grund av det omfattande schakt och transportarbetet. Bedömningen för kriterium Naturre- surser är ”-2 Trolig negativ effekt”.