4 Utvärdering och analys av skattereglerna för enskilda
4.1 Allmänt om företagsformen enskild näringsverksamhet
näringsverksamhet
År 2017 deklarerade 764 000 individer för enskild näringsverksam- het och dessa individer lämnade sammanlagt in 810 000 deklarations- blanketter (NE och NEA-bilagorna). Samma år lämnade fysiska personer som är delägare i handelsbolag in 115 000 deklarations- blanketter (N3A-bilagan). Antalet blanketter avseende enskilda när- ingsidkare är relativt konstant under perioden medan antalet blan- ketter för delägare i handelsbolag minskar. Ungefär 80 procent av de enskilda näringsidkarna har angett att de har upprättat ett förenklat årsbokslut 2017.
Tabell 4.1 Antal blanketter (näringsbilagor) inlämnade av enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag
År Enskilda näringsidkare Delägare i handelsbolag
2011 816 933 148 185 2012 835 864 146 430 2013 800 018 142 115 2014 796 097 134 272 2015 802 379 129 404 2016 797 386 123 184 2017 810 043 115 268 Källa: FRIDA.
Ungefär 80 procent av de aktuella företagarna bedriver aktiv närings- verksamhet, medan 20 procent bedriver passiv verksamhet. Andelen passiva näringsidkare är dock betydligt högre bland näringsidkare med högre inkomster. Bland de 5 procent av näringsidkarna som har
högst sammanräknad förvärvsinkomst under perioden 2011–2017 bedriver ungefär 55 procent aktiv näringsverksamhet och 45 procent passiv. Passiva näringsidkare har därmed betydligt högre inkomster än aktiva. Huvuddelen av inkomsterna för passiva näringsidkare kom- mer dock från andra källor än näringsverksamheten.
Figur 4.1 visar utvecklingen av antalet anställda, enskilda närings- idkare och delägare i fåmansföretag för perioden 2011–2018. Upp- gifterna är hämtade ur RAMS och avser företagare som har huvud- delen av sina inkomster från det egna företaget. Endast enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag med inkomst av aktiv när- ingsverksamhet ingår i RAMS eftersom statistikens syfte är att be- skriva individernas arbetskraftstillhörighet.
Figur 4.1 Antal anställda, fåmansföretagare och enskilda näringsidkare 2011–2018
Källa: SCB, RAMS; egna beräkningar.
Figuren visar att antalet enskilda näringsidkare och delägare i han- delsbolag har minskat över tid, från 309 500 år 2011 till 267 300 år 2018. Uppgifterna i FRIDA visar att minskningen framför allt skett bland delägare i handelsbolag medan antalet personer som deklarerat för enskild näringsverksamhet är relativt konstant under
0 500000 1000000 1500000 2000000 2500000 3000000 3500000 4000000 4500000 5000000 0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag (vänster axel)
Företagare i eget aktiebolag (vänster axel) Anställda (höger axel)
perioden (Tabell 4.1). Under samma period har arbetskraften ökat, liksom antalet personer som är delägare i fåmansföretag.
Att antalet enskilda näringsidkare minskar i RAMS men är rela- tivt konstant i FRIDA tyder på att andelen enskilda näringsidkare som har företagandet som sin huvudsakliga sysselsättning minskar. Mönstret kan också vara en indikation på att det sker en övergång till aktiebolagsform bland enskilda näringsidkare och delägare i han- delsbolag, eller att allt fler av de som blir företagare väljer att starta verksamhet i aktiebolagsform.
Figur 4.2 visar åldersfördelningen bland företagare och anställda i RAMS 2018. Figuren visar att företagare generellt sett är äldre än anställda, och att enskilda näringsidkare är äldre än företagare som bedriver verksamheten i aktiebolagsform. Andelen enskilda närings- idkare i RAMS som är äldre än 65 har ökat från 27 procent år 2011 till 33 procent år 2018.
Figur 4.2 Anställda och företagare efter ålder, 2018
Källa: SCB, RAMS; egna beräkningar.
Andelen företag som startar som enskild näringsverksamhet minskar. Av de nystartade företagen 2018 startade 51 procent som enskild näringsverksamhet, 45 procent som aktiebolag och 4 procent som handelsbolag, kommanditbolag eller ekonomisk förening. År 2008
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%
Under 35 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år
utgjorde enskilda näringsidkare 66 procent av de nystartade före- tagen, aktiebolag 24 procent och handelsbolag, kommanditbolag och ekonomiska föreningar 9 procent.3 Aktiebolagsformen blir där-
med allt vanligare både bland nystartade företag och bland företag totalt sett.
Vid överlåtelser av fastigheter som är taxerade som lantbruks- enheter krävs det jordförvärvstillstånd enligt jordförvärvslagen (1979:230). Bland annat finns det i jordförvärvslagen strikta regler som begränsar juridiska personers möjligheter att köpa lantbruks- enheter från fysiska personer. Det innebär att jord- och skogs- bruksföretag ofta kan vara hänvisade till att inneha fastigheterna i enskild näringsverksamhet, och företagen saknar således möjligheten att ombilda till aktiebolag. Däremot kan driften av verksamheten ske i ett aktiebolag. Av de individer i RAMS som hade enskild närings- verksamhet som sin huvudsakliga sysselsättning 2008 bedrev 16 pro- cent ett företag inom jord- eller skogsbruk. År 2018 hade andelen ökat till 22 procent. Detta tyder på att det sker en övergång till aktiebolagsform bland företagare som kan ombilda verksamheten, vilket medför att företagare som inte kan ombilda utgör en allt större andel av kollektivet enskilda näringsidkare.
Figur 4.3 visar branschfördelningen bland anställda, delägare i få- mansföretag och enskilda näringsidkare i RAMS år 2018. Alla branscher summerar till 100 procent för respektive företagsform. Skillnader i branschfördelningen mellan olika typer av företagare och anställda visar på en över- eller underrepresentation av gruppen i respektive bransch.
Figuren visar att jord- och skogsbruk är betydligt vanligare bland enskilda näringsidkare än i arbetskraften totalt sett, och även relativt delägare i fåmansföretag. Även inom kulturella och personliga tjänster finns en överrepresentation av enskilda näringsidkare. I den gruppen återfinns till exempel idrottsutövare samt konstnärer, författare och andra kulturella yrkesutövare, men även frisörer utgör en stor grupp. Inom byggbranschen, information och kommunikation samt före- tagstjänster är det relativt sett vanligare att vara företagare än att vara anställd, men det är också vanligare att verksamheten bedrivs i aktie- bolagsform än som enskild näringsverksamhet.
Figur 4.3 Fördelning av anställda och företagare per bransch 2018
Källa: SCB, RAMS; egna beräkningar.
Tabell 4.2 visar branschfördelningen bland företagen i FRIDA för 2017. Tabellen visar dels antalet deklarationer där en viss SNI-kod finns angiven, dels en uppskattning av det totala antalet företag per bransch. Branschuppgifterna i FRIDA är osäkra, och drygt 20 pro- cent av NE-bilagorna saknar uppgift om bransch. För NEA saknas helt branschuppgifter. Andelen företag utan branschuppgifter är så stor att det inte är meningsfullt att relatera antalet företag i en viss bransch till andelar av det totala antalet deklarationsbilagor. Antalet företag totalt sett uppskattas därför genom att branschfördelningen inom gruppen med okänd bransch antas följa samma fördelning som gruppen med känd bransch, dvs. felet antas vara lika stort inom alla branscher. Blankett NEA används av företagare som vill redovisa olika verksamheter åtskilda. Företagen som deklarerat på blankett NEA antas till övervägande del utgöras av skogsägare, och i tabellen har samtliga verksamheter som redovisas på NEA-blanketten räknats som skogsbruk.
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%
A Jord, skog & fiske B+C Tillverkning & utvinning D+E Energi & miljö F Bygg G Handel H Transport & magasinering I Hotell- & restaurang J Info & kommunikation K Finans & försäkring L Fastighet M+N Företagstjänster O Offentlig förvaltning & försvar P Utbildning Q Vård & omsorg Kulturella & personliga tjänster
EN FÅAB Anställda
Tabell 4.2 Antal enskilda näringsidkare per bransch 2017 Bransch Antal blanketter Skattat antal företag Skattad andel av företagen Andel passiva näringsidkare
A Jordbruk och fiske 93 578 122 712 15 % 16 %
A Skogsbruk 131 329 218 182 27 % 36 %
B+C Tillverkning
och utvinning 20 376 26 720 3 % 9 %
D+E Verksamhet inom
energi och miljö 796 1 044 0 % 22 %
F Byggverksamhet 43 000 56 387 7 % 6 % G Handel 39 554 51 868 6 % 10 % H Transport och magasinering 11 217 14 709 2 % 5 % I Hotell- och restaurangverksamhet 9 343 12 252 2 % 6 % J Informations- och kommunikationsverksamhet 21 997 28 845 4 % 15 % K Finans- och försäkringsverksamhet 614 805 0 % 14 % L Fastighetsverksamhet 15 948 20 913 3 % 29 % M+N Företagstjänster 84 125 110 316 14 % 22 % O Offentlig förvaltning och försvar 61 80 0 % 7 % P Utbildning 15 826 20 753 3 % 13 %
Q Vård och omsorg; sociala
tjänster 15 332 20 105 2 % 9 %
R+S+T+U Kulturella
och personliga tjänster 79 576 104 351 13 % 8 %
Blankett NEA, okänd
bransch 45 966
Blankett NE, okänd bransch 181 405 34 %
Total 810 043 810 043 100 % 20 %
Källa: FRIDA; egna beräkningar.
Det är dock inte möjligt att uppskatta vilken bransch varje enskilt företag med saknade branschuppgifter egentligen tillhör. För redo- visningar av andelen företag per bransch som gör olika skattemässiga avsättningar (avsnitt 4.6.1, Användning utifrån branschtillhörighet) och i konsekvensanalysen (kapitel 7) används därför endast uppgif- ter för de företag där det finns en branschuppgift.
Tabellen visar att verksamheter som har fastigheter som bas (jord- och skogsbruk eller fastighetsverksamhet) sammantaget utgör unge- fär hälften av företagen som bedrivs i form av enskild närings- verksamhet. Den andra hälften består av mindre verksamheter inom olika typer av tjänstenäringar (företagstjänster, handel, kulturella yrkesutövare) samt företag inom bygg- och transportbranschen.
Jord- och skogsbruk utgör sammantaget drygt 40 procent av före- tagen som bedrivs som enskild näringsverksamhet. Detta motsvarar ungefär 120 000 företag med huvudsaklig verksamhet inom jord- bruk och ungefär 220 000 företag med huvudsaklig verksamhet inom skogsbruk, eller sammantaget cirka 340 000 företag.4 Att andelen
företag inom jord- och skogsbruk är högre i FRIDA än i RAMS beror på att det är få näringsidkare som har skogsföretaget som sin huvudsakliga sysselsättning. Även andelen passiv näringsverksamhet är högst bland företagare verksamma inom skogsbruk. Bland enskilda näringsidkare med huvudsaklig verksamhet inom skogsbruk bedrev 36 procent passiv näringsverksamhet, vilket kan jämföras med 20 pro- cent för hela kollektivet.