Urbaniseringstrenden i Sverige är stark. Storstäderna svarar för 2/3 av befolkningsökningen i landet och under år 2018 ökade de tre storstadslänen tillsammans med fler invånare än vad som bor i hela Kalmar kommun. Under lång tid har Kalmars befolkningsutveckling hållit jämna steg med den samlade befolkningsökningen i Sverige som helhet. Det har stora delar av landet inte klarat av. Precis som Kal-mar så växer också andra regionhuvudstäder, medan övriga delar av landet minskar sin andel av befolk-ningen. Kalmar jämförs ofta med Växjö, Karlskrona, Kristianstad och Halmstad. De senaste tio åren ökade Växjös befolkning med 14 % och Halmstads med 12 %. Samtidigt ökade Kalmars befolkning med 11 % (som riket), Kristianstads med 9 % och Karlskronas med 6 %.4

Kalmars befolkning var vid årsskiftet 2018/2019 drygt 68 500 personer. Av dem bor sex av tio i Kalmar tätort.5 Kommunen har sedan år 2000, med undantag av några enstaka år, haft ett positivt inrikes och utrikes inflyttningsnetto samt ett födelseöverskott. Antalet invånare har ökat med 9 200 personer varav 40 % är födda i Sverige och övriga i utlandet. Mer än hälften av befolkningsökningen, 5 200 per-soner, kommer från andra delar av Kalmar län. De senaste fem åren har 79 % av Kalmar kommuns befolkningsökning skett i staden.6

I både riket och Kalmar kommun är 20 % av befolkningen äldre än 65 år. Som jämförelse är andelen äldre snarlik i Halmstad, medan den är ett par procent högre i Karlskrona och Kristianstad. I Växjö är andelen någon procentenhet lägre än i Kalmar.7 Under perioden 2010 – 2018 har gruppen i åldern 65 – 79 år ökat mest i Kalmar av dessa kommuner. Befolkningen blir allt äldre på sikt.8

Andelen utrikes födda är ungefär 14 % i Kalmar och Karlskrona. I Växjö, Halmstad och Kristianstad är andelen utrikes födda högre och i nivå med genomsnittet i Riket (≈19 %).9

Foto: Ur Kalmar läns utvecklingsstrategi – ”Klimat att växa i” (Region Kalmar län)

4 SCB (2019a) befolkningsstatistik

5 SCB (2019a) befolkningsstatistik och Kalmar kommun (2019)

6 Kalmar kommun (2019a)

7 SCB (2019a) befolkningsstatistik

8 Kalmar kommun (2019a)

9 SCB (2019a) befolkningsstatistik

6

3.2 Bostadsbyggande

Bostadsbyggandet (framförallt hyres- och bostadsrätter) har ökat kraftigt i Kalmar kommun under de senaste åren och är nu det högsta under 2000-talet. Sedan 2008 har det färdigställts 4,6 lägenheter per 1 000 invånare i Kalmar. Det är betydligt fler än i Halmstad, Karlskrona och Kristianstad och riket som helhet. Växjö har dock byggt ännu mer (5,5 lägenheter per 1 000 invånare).10

Figur 2. Bostadsbyggandet i Kalmar kommun 2000 – 2018. Källa: SCB 2019a

I den medborgardialog som Kalmar kommun gjort under år 2019 så framgår att i synnerhet yngre människor upplever en brist på bostäder, vilket indikerar att tillgången på hyreslägenheter inte är i balans med efterfrågan. Drygt 90 % av de bostäder som har byggts sedan 2013 har byggts i staden.

Av dessa har hälften tillkommit i innerstaden och drygt 40 % i stadens norra delar mot Lindsdal.11

Foto: Planerat område på Fredriksskans (Riksbyggen)

10 SCB (2019a) bostadsbyggande

11 Kalmar kommun (2019a)

7

3.3 Utbildning

I Kalmar kommun har 42,5 % av befolkningen en gymnasieutbildning och 45,5 % har en eftergymnasial utbildning.12 I Riket är motsvarande siffror 43,6 % respektive 42,5 %. Både män och kvinnor i Kalmar ligger över riksgenomsnittet vad gäller andel med eftergymnasial utbildning men kvinnorna har en högre utbildningsnivå än männen. 52% av kvinnorna i åldern 25 - 64 år har någon form av eftergymna-sial utbildning jämfört med 39 % av männen.

Skolorna i Kalmar levererar goda resultat. I SKR:s Öppna jämförelser ligger Kalmar genomgående bra till i en nationell jämförelse såväl inom grundskolan (Figur 3) som på gymnasiet.13 Liksom i de flesta andra kommuner i landet så klarar flickorna kunskapskraven bättre än pojkarna. a som pojkarna i Kalmar högt ur ett nationellt perspektiv. Knappt 82 % av pojkarna och nästan 86 % av flickorna uppnådde kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 år 2019.

Figur 3: Andel elever i kommunala skolor i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Kalmars position i jämförelse med alla kommuner illustreras med en blå, nedåtriktad pil. Källa: SKR Öppna Jämförelser – Grundskola 2019

Kalmar har kunnat erbjuda eftergymnasial utbildning sedan år 1977. Högskolan i Kalmar erbjöd initialt lärarutbildning och fortbildning av journalister. År 1999 gavs högskolan universitetsstatus och år 2010 bildade Växjö universitet och Högskolan i Kalmar Linnéuniversitetet.

Universitetet erbjuder sina 13 500 helårsstudenter över 150 utbildningsprogram och 1 300 fristående kurser. Antalet helårsstuderande har minskat något under de senaste fem åren, men för vårterminen 2020 rapporterar Linnéuniversitetet den största ökningen av antalet sökande i landet.14 Linnéuniver-sitetet har 2 100 anställda, 168 professurer och cirka 300 forskarstudenter.

Linnéuniversitetet spelar en viktig regional roll. Det skapar arbetstillfällen, attraherar medel till regio-nen och utbildar för arbetsmarknaden. Lärosätet bidrar även till regionalt nyföretagande, samverkar med företag och sprider kunskap genom informella kontaktytor och konkreta samarbeten.15 SCB visar att Linnéuniversitetet examinerade drygt 3 000 studenter läsåret 2016/17. Av dessa kom en tredjedel från Kalmar län eller Kronobergs län. Av de studenter som rekryterats från andra län stannar knappt 10 %, cirka 200 personer, kvar efter studierna. Kalmar län har ett nettoutflöde av ungdomar till andra regioner. Av cirka 1 400 ungdomar från Kalmar län som påbörjat högre studier och tog examen 2016/17 bodde 460 utanför länet. Detta är inte unikt för Kalmar län, det är i princip bara storstadslänen som har ett nettoinflöde av examinerade.16

12 Kalmar kommun (2017)

13 SKR (2019)

14 Linnéuniversitetet (2019)

15 Broström (2009)

16 SCB (2019b)

8

3.4 Ekonomi

Lönesumman per sysselsatt (dagbefolkning) uppgick i Kalmar län till 310 000 kr år 2017, vilket var en av de lägsta i riket (bara Gotland och Jämtland hade lägre lönesummor per sysselsatt).17 Kalmar län hade år 2016 en bruttoregionprodukt per capita på 337 000 kr, vilket är 24 % lägre än rikssnittet på 442 000 kr. Kalmar kommun hade en bruttoregionprodukt per capita om 399 000 kr, vilket är den högs-ta siffran i länet efter Oskarshamn. Sedan 2008 har både män och kvinnor i Kalmar kommun haft en högre tillväxt i medelinkomst per invånare än Växjö, Karlskrona, Kristianstad och Halmstad.18

Kalmars arbetsmarknadsregion omfattar Torsås, Mörbylånga, Emmaboda, Kalmar, Nybro och Borg-holms kommuner. Det gäller både för män och kvinnor.19,20 Utpendlingen från Kalmar har sedan år 2004 ökat kraftigast (i absoluta tal) till Oskarshamn och Mörbylånga. Inpendlingen har under samma period ökat mest från Mörbylånga, Nybro och Torsås. Det är noterbart att Kalmar har en nettout-pendling mot Oskarshamn och Emmaboda, vilket är en följd av industristrukturen i dessa kommuner.

Cirka 500 personer pendlar mellan Kalmar och Karlskrona i ett balanserat utbyte. Knappt 500 personer pendlar mellan Växjö och Kalmar med en tyngdpunkt på pendling till Växjö.

Kalmars största arbetsgivare är kommunen, regionen och Linnéuniversitetet med drygt 11 000 syssel-satta. Fyra privata arbetsgivare har fler än 300 anställda; KLS Ugglarps AB (575 anställda), Bergkvarabuss AB (375), AB Alphace Coaching & Education (375) samt Webhelp Sweden AB (325).

Ytterligare åtta företag har fler än 200 anställda. Företagsstrukturen domineras av små och medelstora företag. Som framgår av Figur 4 är branschbredden i både Kalmar kommun och Kalmarregionen högre än vad befolkningsmängden normalt genererar. Här spelar sannolikt den stora besöksnäringen på Öland in, då den ökar underlaget för Kalmars näringsliv under del av året. En större branschbredd bidrar till attraktivitet för människor och verksamheter, reducerar sårbarheten och främjar innovation.

Figur 4. Branschbredd i industri till tjänster, service och handel som en av de viktigaste utvecklingarna för kommunen. Kalmars näringslivsstruktur är typisk för en regionhuvudstad och visar stora likheter med Halmstad, Växjö, Kristianstad och Karlskrona. Kalmar har en högre andel företagstjänster än de andra kommunerna men en lägre andel företag inom information och kommunikation än Växjö och Karlskrona. 21 Besöksnäringen spelar en viktig roll i näringslivet och bidrar till kommunens attraktivitet. Kalmar är det län som har fjärde flest gästnätter per invånare, men tillväxten har under de senaste tio åren varit långsammare än i flertalet andra regioner i Sverige.

17 Regionfakta (2019) Inkomststatistik för år 2017

18 SCB (2019a) regionala räkenskaper

19 SCB (2019a) förteckning över lokala arbetsmarknader för år 2017

20 Trafikanalys (2019a)

21 SCB (2019a) regional arbetsmarknadsstatistik

9

3.5 Miljö, energi och klimat

Den som söker naturnära upplevelser har ett rikt utbud att välja bland i Kalmar kommun. I Kalmar är det alltid nära till kust och stränder, öppna kulturlandskap och skogar. Utbudet av fritidsaktiviteter är också stort. Flera naturreservat ligger inom cykel- och gångavstånd från bebyggelsen och har gjorts lätt tillgängliga genom gång- och cykelstråk. På frågan om vad livskvalitet är i 2019 års invånardialog kommer svaret ”Närhet och tillgång till natur, grönområden och landsbygd” på första plats. Kalmar kommun har mycket hög biologisk mångfald och är ett av få ställen i Europa som har kvar sammanhängande ekskog. Kommunen har också över sexhundra rödlistade och hotade arter.22 Kalmar kommun har höga ambitioner inom miljöområdet. Långsiktiga mål är att kommunen som geografiskt område ska ha god vattenstatus 2027 och vara fossilbränslefri 2030.23

Kalmar län är ett av de områden i Sverige som erfarit dricksvattenbrist och kommunen arbetar nu förebyggande med vattenförsörjningen. Kalmar kommuns vattendrag, sjö och kust har inte god ekologisk vattenstatus och påverkas av övergödning och fysiska förändringar som hotar arters livsmiljö.

Kommunen arbetar sedan många år systematiskt och i samverkan för att förbättra situationen.24 I Kalmar kommun var utsläppen av växthusgaser cirka 245 000 ton år 2017, vilket motsvarade knappt 0,5 % av Sveriges totala utsläpp.25 (Kalmar kommun har cirka 0,7 % av Sveriges befolkning).

Länets utsläpp av växthusgaser minskar varje år men bara marginellt. Under perioden 1990 – 2016 har utsläppen i länet minskat med 18 %. I Sverige har utsläppen under samma period minskat med 26 %.26 För att nå målet om fossilbränslefri kommun till år 2030 krävs en snabbare omställning än hittills. Bil-innehavet i Kalmar och länet fortsätter till exempel att öka med en tillväxt som ligger över rikssnittet.27 Flera företag i kommunen är transportberoende och huvuddelen av transporterna går på landsväg.

För att Kalmar kommun ska uppnå målet om fossilfrihet år 2030 krävs således mycket stora åtgärder inom en rad sektorer. Över flera av dessa sektorer saknar kommunen full rådighet, vilket pekar på betydelsen av en ökad samverkan såväl internt som med externa intressenter för att det uppsatta målet ska kunna nås. Samtidigt har kommunen och regionen gynnsamma förutsättningar och driver ett offensivt arbete inom miljöområdet. Genom en omställning inom de så kallade gröna näringarna kan till exempel både utsläppen av växthusgaser minskas och en grund läggas för klimatvänlig, kretsloppsbaserad energiproduktion.

Kalmar har i ett förslag till handlingsplan för fossilbränslefri kommun identifierat sex strategier.28 De tar fasta på såväl produktions- som konsumtionsperspektivet. Man vill bland annat öka produktionen av biogas och vindkraft och maximera solelsproduktionen. Fossilbränslefri energianvändning ska främjas genom exempelvis konvertering till biogas och el och väl utvecklad infrastruktur för förnybara drivmedel. Vidare vill kommunen arbeta med energieffektivisering och innovation samt samverka med näringslivet. Kommunen föreslås arbeta med information kring hållbar konsumtion samt vara en förebild inom den samma.

22 Kalmar kommun (2019a)

23 Kalmar kommun (2018). Kalmar kommun som geografiskt område ska vara helt fossilbränslefritt år 2030. CO2

alstrad utanför Kalmar genom invånares och företags konsumtion inräknas inte.

24 Kalmar kommun (2019c).

25 SMHI (2019). Naturvårdsverket (2018). Sweco beräkning.

26 Uppgifterna ovan gäller utsläpp som sker inom länet, med undantag av utsläpp i länet från utrikes transporter (sjöfart och flygtrafik). Källa: Sveriges Miljömål (2019) (http://www.sverigesmiljomal.se/)

27 Trafikanalys (2019a)

28 Kalmar kommun (2019b)

10

3.6 Infrastruktur och transporter

Den breda medborgardialog som har genomförts av Kalmar kommun under 2019 speglar en tydlig efterfrågan på förbättrade nationella och regionala kommunikationer. Det är den förbättring i Kalmar som flest svarande (15 %) ger uttryck för, följd av kollektivtrafiken i kommunen (13 %).

Det finns olika bilder av Kalmars tillgänglighet. Tillväxt-verkets kartläggning av tillgängligheten till daglig offentlig och privat service pekar på att den är relativt god i Kalmar kommun (Figur 5). Det beror till stor del på att Kalmar är ett regionalt centrum.

För tillgänglighet till befolkningskoncentrationer delar Tillväxtverket in landets kommuner i fem klasser. Kal-mar hamnar då i den näst högsta klassen tillsammans med Karlskrona och Kristianstad. Däremot hamnar Halmstad och Växjö i den högsta klassen.29

För långväga nationella resor är utmaningen betydligt större, men tack vare Kalmar Öland Airport och tåg-trafiken får just Kalmar kommun en viktad tillgäng-lighet som utmärker sig positivt relativt övriga delar av sydöstra Sverige (Figur 6).

I dialogen med kommunens tjänstepersoner lyftes när-heten mellan starka kommuner i sydöstra Sverige som en styrka och möjlighet och likaså de relativt korta av-stånden mellan stad och land inom Kalmar kommun.

Målet för kollektivtrafiken är halvtimmestrafik med max 50 minuter restid till Oskarshamn och en timme till Växjö och Karlskrona utan byte. För Kalmar-Växjö är det långsiktiga målet 45 minuter restid.30 Samtliga mindre orter i kommunen utom Påryd når centralorten med kollektivtrafik inom maximalt 45 minuter restid och turtätheten är minst timmestrafik.31 Med bil nås samtliga mindre orter under 30 minuter.

Figur 5. Kalmar har som regioncentrum relativt god tillgång till daglig service. Källa: Tillväxtverket 2018a

Figur 6. Tågtrafiken och Kalmar Öland Airport ger Kalmar kommun ett relativt bra utbud av nationella, långväga resor. Källa: Trafikanalys 2019b

Trafiken skapar samhällsnytta genom tillgänglighet, men orsakar också problem som olyckor, utsläpp, buller, trängsel och barriäreffekter. Över lag är dessa problem små i Kalmar, vilket är en viktig kvalitet att säkerställa när kommunen växer. Utsläppen har begränsad påverkan på hälsan, men klimatpåverkan utgör en stor utmaning. Regionens mål är att det år 2025 ska finnas en infrastruktur som gör det möjligt att köra fossilbränslefritt i hela länet med bland annat laddinfrastruktur för elfordon.32 Tankställen för biogas planeras i alla kommuner i länet och ska vara på plats under 2020.33 Utmaningen finns främst på konsumtionssidan avseende fordon. Bullerstörningarna är generellt måttliga. De största barriärerna är järnvägen i centrala staden och E22 i väster.

29 Tillväxtverket (2018a)

30 Källor för restidsmålen: Region Kalmar län (2017) samt Regionsamverkan Sydsverige (2019)

31 Region Kalmar län (2017)

32 Region Kalmar län (2019)

33 Kalmar kommun (2019a)

11

3.7 Kalmar just nu – sammanfattning

Detta avsnitt ger en kortfattad syntes av kalmar kommuns styrkor, möjligheter, svagheter och hot som har framkommit i nulägesbeskrivningen, dialogen med kommunala tjänstepersoner samt den tidiga medborgardialogen. Det framträder en stor samsyn, vilket är en fördel för framtida utvecklingsarbete.

Styrkor och möjligheter

• Attraktiv stadsmiljö, vilket adderar livskvalitet för invånarna och lockar besökare.

• Natur, kultur och historia i världsklass.

• Kuststad, med havets kvaliteter inom nära räckhåll.

• God befolkningstillväxt ökar underlaget för service och ger möjlighet till nya satsningar.

• Högt bostadsbyggande som ger möjlighet att svara mot människors behov i olika åldrar och att skapa blandad bebyggelse som ger många skäl för människor att vistas där.

• Ytor för förtätning i staden för att bygga attraktiva bostäder och verksamhetslokaler och samtidigt både bevara och utveckla natur- och kulturvärden.

• Hög utbildningsnivå, vilket främjar den ekonomiska tillväxten men i ännu högre grad har ett nära samband med människors livskvalitet och välmående.

• Linnéuniversitetet, en motor för både kommunal och regional hållbar utveckling.

• Bra skolor, en av de viktigaste aspekterna när människor väljer plats att bo och verka.

• Stor branschbredd - vilket bland annat bidrar till attraktivitet för människor och verksamheter, reducerar sårbarheten samt lägger grund för innovationskraft.

• Gröna näringar, som kan utgöra grund för bland annat en kretsloppsanpassad omställning till mer klimatsmart energi.

• Offensivt och framgångsrikt arbete inom inte minst miljöområdet.

• Närhet stad-land, vilket ger goda förutsättningar att skapa den symbios som är viktig för människors livskvalitet, oavsett var inom kommunen som de bor.

• Närhet Kalmar-Växjö-Karlskrona, något som lägger grund för ett gemensamt arbete för att utveckla och dra nytta av kvaliteter i hela sydöstra Sverige.

Svagheter och hot

• Outvecklad samsyn och samordning mellan förvaltningar, kommunala bolag, inom regionen och olika samhällssektorer (privat, offentlig, ideell). Det är oklart om samordningen är sämre än i andra kommuner, men behovet av samsyn och samagerande ökar i en komplex omvärld.

• För liten region för att skapa en självförstärkande utveckling och svagare grannkommuner.

• Kommunikationerna bör utvecklas i flera geografier, bland annat för att vidga regionen.

• Fortsatt stort fossilberoende på grund av ökat bilinnehav och transportberoende skapar mycket stora utmaningar för att uppnå ett fossilfritt Kalmar år 2030.

• Fortsatt kraftig övergödning och invasiva arter i havet försämrar kustens och havets möjligheter att bidra till livskvalitet och turism.

• Beroendet av gröna näringar gör kommunen extra utsatt för klimatförändringar.

• Kollektivtrafik & gång- och cykelstråk bör utvecklas.

• Behov av fler mötesplatser för både yngre och äldre.

• Bostadsbrist för yngre, vilket kan mötas om dagens byggande av hyreslägenheter håller i sig.

• Åldrande befolkning och stigande försörjningskvot

• Mäns utbildningsnivå ligger mycket lägre än kvinnors och pojkar klarar studierna sämre.

• Trots en stor inflyttning åldrande befolkning och sakta stigande försörjningskvot, vilket skapar utmaningar för den kommunala ekonomin och finansieringen av välfärden.

12

I dokument Omvärldsanalys Kalmar. Översiktsplan 2035 med utblick mot år 2050 (sidor 5-12)