Samarbete och kommunikation mellan rektorer och lärare är viktiga faktorer för framgång i skolutvecklingsarbeten (Ärlestig, 2008; Lindholm, 2008). I samtliga skolor uppfattades kommunikationen mellan rektorer och personal vara relativt god från både lärare och rektorers perspektiv gällande grundläg-gande förutsättningar för att bedriva NO-undervisning så som läromedel och
35
undervisningsmiljöer se kapitel 4.2. Trots att kommunikationen mellan studi-ens lärare och rektorer uppgavs vara god uttryckte lärare på skola B och C en önskan om att deras rektor skulle närvara mer i undervisningen. Just klass-rumsbesök med efterföljande återkoppling från rektorer till lärare är någonting som Ärlestig (2008) förespråkar som en del av ett framgångsrikt kvalitetsar-bete. I frågan om vilket stöd lärarna upplevde sig ha av sin rektor belyste lära-ren Mia på skola C den problematik som kan uppstå utan rektorernas närvaro.
Det här tycker jag är en svår fråga för det här brukar vi alltid få på våra medarbetarsamtal.
Vad tycker du att jag som rektor ska tänka på? Ja, vara med lite mer i undervisningen.
Gå in och titta när vi undervisar. För det är väldigt svårt för dem att veta hur vi jobbar när de aldrig är på plats. De hör ju bara hur vi pratar och är man en bra talare och duktig på att framhäva sig själv då låter det ju som att man har en sensationell undervisning. Sen kan hon allt vara här…men det är ju alltid för lite tid tycker jag och så är de med alla våra arbetsledare de är lite tid i verksamheten det tycker jag. (Mia, skola C)
Både Skolinspektionen (2012) och Robinson et al. (2008) betonar att en rektor som befinner sig nära lärandemiljöerna och har god kännedom om lärares undervisning och arbetssätt har större möjligheter att öka elevernas resultat.
Samtliga rektorer i studien uttryckte en vilja att vara ute mer i klassrummen samt en önskan om att det pedagogiska ledarskapet skulle få en större roll i deras uppdrag. Vidare gav alla tre uttryck för att de i början av sin karriär som rektor hade täta klassrumsbesök som målsättning men att uppdraget i alltför stor omfattning upptas av administrativa arbetsuppgifter som tar fokus från det pedagogiska uppdraget.
Rektor A kunde närvara något mer i undervisningen än rektorerna B och C vilket kan bero på färre klasser att besöka till följd av det låga elevantalet på skolan. Samtidigt finns en prioriteringsaspekt som samtliga rektorer belyser.
Man får prioritera som rektor också tänker jag och försöka låta bli att fastna i pappers-hanteringen. (Rektor A)
Det handlar ju om en prioritering egentligen så att precis som det är för lärare så kan man inte göra allting som dyker upp i ens agenda och andras förväntningar… så måste man bestämma sig för att det här och det här prioriterar jag och så är det med lektionsbesök också. (Rektor B)
Ja det pedagogiska ledarskapet kommer inte i förgrunden för en rektor så som det är organiserat här. Det är ju en förutsättning för att jag ska kunna göra alla de arbetsuppgifter som jag är ålagd att göra… så är det faktiskt i min rektorstjänst…för du hinner inte med det pedagogiska ledarskapet mer än…ja vi håller på med läroplanerna nu...de nya läro-planerna. Då är det jag som leder det för det finns liksom ingen annan. Så där är jag ju inne i det pedagogiska ledarskapet absolut men jag skulle ju tycka att det hade varit mycket roligare om jag kunde sitta med. Nu håller vi på med arbetsplanerna och gör om dem i alla ämnen och där skulle jag ju velat vara med. Och vara med i diskussionerna.
36
Det är ju då man lär känna alla som är lärare. Hur de tänker och hur undervisningen ser ut, hur ska vi bedöma, vad ska vi bedöma. (Rektor C)
Samtliga rektorer vittnar emellertid om arbetsuppgifter som ligger långt ifrån deras egentliga uppdrag. Rektor A berättade i sin intervju om hur hon efter intervjutillfället skulle få besök av en person som skulle se över skolans venti-lation något som hon menade tog onödig tid från hennes egentliga uppdrag.
Även rektor B uttrycker vad som kan tolkas som en irritation över att ständigt bli påtryckt saker från skolledning och förvaltningen som inte är självvalda och som inte kännas relevanta för respektive uppdrag. Rektor B beskriver att en av hennes roller i det systematiska kvalitetsarbetet är att agera som en form av grindvakt mot förvaltningen vilket kan tänkas ta tid från hennes egentliga ar-betsuppgifter.
Och sen är en viktig del i kvalitetsarbetet…det är ju att vara någon form av grindvakt mot…mot externa…förvaltningen och sådana som vill trycka in nya saker i vårt system.
Att nej vi håller på med detta och man kan inte hålla på med…alltså...det är därför NO ramlar ut tror jag för nu håller vi på med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och vi jobbar med trygghet och studiero. Det är det vi mäktar med liksom och då finns det inte plats för NO. Men jag tror man lurar sig själv om man plockar in…okej vi kan säga att vi håller på med NO men det finns bara en viss mängd utvecklingspotential att an-vända. För annars blir det bara att man sprider ut det på för många områden och då blir ingenting av det. Så det gäller att hålla i och då blir det lite att vi rektorer får hålla borta det som kan distrahera då. Det är en viktig roll. (Rektor B)
Det kan tokas som att rektor B försöker skydda sina lärare genom att mota bort påtryckningar uppifrån som stör deras ordinarie arbetsuppgifter. Både lärare och rektorer antyder här att deras verksamhet i alltför hög grad styrs uppifrån utan förankring i organisationen vilket även gäller förutsättningar till och in-nehållet i fortbildning samt kompetensutveckling, se kapitel 4.4. Samtliga rek-torer verkade dock främja fortbildning och kompetensutveckling även om di-alogen mellan lärare och rektorer angående vilken kompetensutveckling som var efterfrågad bedöms otillräcklig. På skola B beskrev emellertid rektor B att lärarna ofta efterfrågade utbildningar som var kopplade till NTA, vilket rektorn såg positivt på. I övrigt hade utbildningarna sällan ett riktat fokus mot NO utan var mestadels inriktade mot frågor som rörde specialpedagogik, bemötande av elever med svårigheter, elever med svenska som andraspråk, läsutveckling el-ler matematik.
Även dialogen mellan rektorer och lärare om skolans systematiska kvalitetsar-bete uppskattas vara otillräcklig. Genom tydligare kommunikation hade möj-ligen lärarna haft en annan syn på kvalitetsarbetet än vad som uttrycktes under intervjuerna. I dagsläget skattade ingen av lärarna skolans kvalitetsarbete som särskilt viktig för NO-undervisningens kvalitet och kvalitetsarbetet sågs
sna-37
rare som ett jobbigt arbetsmoment som de var tvungna att utföra utöver de or-dinarie arbetsuppgifterna. Lärarna tycks alltså inte riktigt se vinningen med kvalitetsarbetet, vilket kan bero på bristande kunskap. Samtliga rektorer talade emellertid om vikten av att alla nivåer var delaktiga i kvalitetsarbetet.
Jag pendlar ju mellan mina chefers förväntningar och sen så tolkar jag det och sen för jag ner det till lärarna. Så lärarna ska ju liksom utifrån vad jag förmedlar till dem tolka det och sen ska de ta ner det till eleverna och sen ska de föra det upp igen så att man rör sig liksom mellan nivåer så här. Vår utvecklingsledare brukar rita cirklar och längst in i cir-keln, den minsta cirkeln är eleven och sen är det lärare och sen arbetslaget och så rektorn och sen är det kommunens grundskola och…då rör sig ju kvalitetsarbetet in och ut i de här cirklarna så någonting som bestäms på den yttersta cirkeln måste ramla ner till alla de andra nivåerna för att komma in till eleverna så det kan inte stanna på vägen…och det är där jobbet ligger att sitta på en cirkel och tänka ut vad som ska göras…det är ju inte det som är som får det att hända någonting utan det är ju sen när man tolkar ner det till nästa nivå. Det är ju då det händer något. (Rektor B)
Till skillnad från rektorerna syn på kvalitetsarbetet som präglades av ett topp-styrt förhållningssätt antydde lärarna på ett behov av att utvecklingsarbetet även ses ur deras perspektiv. Utifrån respondenternas varierande inställning kan det alltså finnas ett behov av både top-down- och bottom-up-perspektiv i det systematiska kvalitetsarbetet.
38
5 DISKUSSION
I följande kapitel diskuteras studiens resultat i förhållande till tidigare presen-terad forskning samt studiens syfte och frågeställningar. Inledningsvis disku-teras lärares syn på sina förutsättningar att bedriva en kvalitativ NO-undervis-ning både med stöd av kollegiala samarbeten samt av det systematiska kvali-tetsarbetet. Därefter diskuteras rektorernas syn på det systematiska kvalitetsar-betet i ämnet.