• No results found

ANALYS

In document Ökad revisionsreglering (Page 44-48)

5.1. Regleringens påverkan på revisorsprofessionen

I empiridelen framgår tydligt att de intervjuade revisorerna ansåg att det skett en ökad reglering inom revisorsbranschen och liksom Johansson (2005a) uppger revisorerna att kraven ökat inom yrket. Revisorerna menar att det tidigare fanns ett stort förtroende för revisorn och det utförda arbetet men förtroendet har naggats i kanten vilket medfört en ökad reglering inom branschen. Enligt Sikka (2009) och Wallerstedt (2009) är de största påverkande faktorerna skandaler, finanskrisen och EU-medlemskapet. De två första bekräftas i empirin medan den sistnämnda anges som en mera osäker faktor. Revisorernas åsikt var att inträffade skandaler har haft störst påverkan på revisorsbranschen men de ser även effekter från finanskrisen så som nya metoder och annat fokus på värdering och finansiella instrument vilket är i linje med Sikka (2009). Trots att revisorerna inte nämnde någon specifik påverkan från just EU tar de på andra punkter upp införandet av ISA, ökade oberoende- och utbildningskrav vilket enligt Braiotta (2005) är en del av EUs åttonde direktiv. Revisorerna menade även att regleringen i deras bransch också påverkas av naturliga förändringar i omvärlden, så som att samhällets miljöfokus också spridit sig till revisorns arbete.

Revisorerna uppger lagar, branschpraxis, god sed och rekommendationer som olika typer av regleringar för yrket vilket stämmer överens med teorin (Johansson 2005a). I fråga om Svensk kod för bolagsstyrning sade de intervjuade revisorerna att de inte påverkas nämnvärt. Detta ligger i linje med teorin (Larsson 2005; Svernlöv 2008) som säger att Svensk kod för bolagsstyrning bara tillämpas på börsnoterade bolag vilka till antalet är starkt begränsade i Värmland.

I stort ansåg revisorerna att den ökade regleringen lett till minskad autonomi samt att yrket i linje med Johansson (2005a) har blivit mer komplex. Det kan dock ses som en positiv effekt då det kan uppfattas som roligare att arbeta inom ett yrke som anses som svårt. Ytterligare en positiv effekt är att professionen utsätts för granskning och därmed lyfts fram i samhället och förhoppningsvis ökar förståelsen och förtroendet för yrket. En återkommande åsikt hos revisorerna var att deras bransch varit för anonym och ett förväntningsgap har därför funnits vilket inneburit att revisorerna ofta fått

skulden även när de inte gjort något fel. Anonymitetsproblemet ligger i linje med Öhman (2005).

Den generella uppfattningen var att regleringarna medfört både negativa och positiva effekter. Den främsta nackdelen med de ökade reglerna ansåg revisorerna var att det inte görs någon anpassning för de mindre bolagen. Det faktum att samma krav ställs på revision av större som mindre bolag medför att revisionen av de senare blir onödigt omfattande. De mindre kunderna har ofta inte den typen av intressenter som motiverar den stora regleringen och ges därmed inget större mervärde av revisionen. Revisorerna ansåg alla att regleringen behöver anpassas och förenklas för revision av mindre bolag men några har också uppfattningen att regleringen bör skärpas för revision av vissa branscher. Exempelvis IT anges som en bransch som kan vara i behov av större granskning. För att ge kunden mervärde är det speciellt vid revision av mindre bolag av vikt att ge råd och förslag till förbättringar. Det innebär dock en svår balansgång då reglerna kring konsultrollen och revisorsrollen skärpts de senaste åren och det har blivit svårare att kombinera kundens behov och gällande regler som enligt Johansson (2005a) är revisorns uppdrag. Det har blivit allt tydligare vad revisorn får och ska göra som ett led i det oberoendefokus som numera råder. Oberoende är enligt revisorerna och i linje med teorin (Johansson 2005a) ett ledord och av största vikt inom revison. Revisorerna bekräftade teorin (Wallerstedt 2009) att de senare årens skandaler med företag som Enron och Wordcom är en av de starkaste bidragande faktorerna till den ökade regleringen. Regleringen kan dock vara obefogad i vissa fall då regler i samband med skandaler kastas ut på revisorsbranschen även om det inte är just där felet ligger. Undersökningen bekräftade Wallerstedts (2009) mening att det är särskilt reglerna runt revisorns oberoende som förstärkts efter skandalerna och revisorernas delade uppfattning är att det i vissa fall är befogat då revisorn anses ha suttit på för många stolar i företagen. I och med oberoendereglerna förstärks gränsen mellan konsultroll och revisorsroll vilket enligt revisorerna leder till att de mer får funktionen av en kontrollant. Uppfattningen är att reglerna orsakar tråkigare arbetsuppgifter och kan minska revisorsyrkets attraktivitet. Som en positiv effekt av den stärkta gränsen ses det faktum att det medför tydlighet i vad revisorn verkligen skall göra och förväntningsgapet antas minska.

Revisorerna framhöll att dagens samhälle baseras mycket på att hålla ryggen fri och skydda sitt eget skinn. Vilket har medfört ett ökat dokumentationskrav inom revision. Revisorerna var av uppfattningen att antalet checklistor de ska

fylla i har ökat och i många fall gått till överdrift. Checklistorna har enligt många medfört att revisorns egna analytiska tänkande gått förlorat och att fokus flyttats från praktisk granskning. I linje med Öhman (2005) ansåg en revisor att fokus numera ligger på att göra saker rätt istället för att göra rätt saker. Ett av de stora problemen med de stora dokumentationskraven är att de är detsamma för stora och små bolag. Vid revision av en mindre kund kan dokumentationen utgöra en övervägande del av arbetet men ändå inte ge kunden mervärde. Det är också svårt för revisionsbyråerna att ta ut arvode för det extraarbete som dokumentationen innebär eftersom kunden inte anser sig få något av värde tillbaka.

Interngranskning av revisorns arbete har blivit vanligare eftersom revisionsuppdrag utsatts för misstro och kritik i allt större utsträckning de senaste åren. Förr ansågs revisorn vara en auktoritet medan dennas arbete idag ifrågasätts allt oftare. Åsikten hos flera revisorer var att yrkets auktoritet minskat och att yrkets status i linje med Fransson & Jonnergård (2009) också minskat.

Revisorerna var av åsikten att regleringen i branschen inte behöver ökas och några säger att regleringen bör minskas medan andra menar att den bara behöver anpassas. Exempel på nämnda förändringar var främst att regler och krav ska anpassas för större och mindre bolag för att ge kunderna största möjliga mervärde av utförd revision. Ett förslag till anpassningen var ett införande av två aktiebolagslagar, en för större bolag och en för de mindre aktiebolagen. En annan synpunkt var att gränsen för revisionsplikt ska höjas för att uppnå en mer efterfrågestyrd bransch och därigenom ge revision egenskapen av kvalitetsstämpel. Ytterligare ett steg för att försäkra oberoendet kan enligt några av revisorerna vara att förändra tillvägagångssättet när en revisor väljs till ett uppdrag. En idé från en revisor var att förstatliga branschen något genom att revisorerna tilldelas kunder av en myndighet istället för att revisorn väljs av kundens bolagsstämma. Eftersom oberoendet kan ifrågasättas när de som ska granskas själva väljer vem som ska granska deras verksamhet.

5.2. Regleringens påverkan på revisionskvalitet

Kvalitet kan definieras olika beroende på ur vems syn revisionskvalitet ses. Revisorerna har angett att deras definition antagligen skiljer sig mot definitionen hos kunder och deras intressenter. Generellt har revisorerna definierat en revision av hög kvalitet i enlighet med Francis (2004) som en revision där de följt de regler och riktlinjer som finns och dragit slutsatser

utifrån sina bedömningar. Revisorerna betonade att revisionen inte måste vara helt korrekt utan i all väsentlighet korrekt. Det innebär att det granskade bokslutet är tillräckligt korrekt om en utomstående kreditgivare inte skulle göra en annan bedömning. Någon av revisorerna sade också att revisionskvalitet är när alla dokumentationskrav är uppfyllda. Ur kundens perspektiv är revisionskvalitet att revisorn har jobbat effektivt med att identifierat rätt och alla risker vilket är i linje med Johansson (2005b). Det ger kunden mervärde om revisorn lyfter fram det som är mindre bra och ger förslag till förbättringar. En revisor tog upp att om revisorn höjer kvaliteten enligt sin definition så sker det ofta på bekostnad av kunden då de har olika syn på vad kvalitet är. Exempelvis kan revisorn uppnå hög revisionskvalitet genom att uppfylla alla dokumentationskrav men många kunder får inget mervärde av det, de drabbas enbart av en mer tidskrävande och kostsam revision.

Revisorerna delade åsikten att de senaste årens ökade reglering har bidragit till en ökad kvalitet inom branschen då regleringen innebär att revisorerna nu tvingas göra fler saker på ett tydligare sätt. Det är samtidigt svårt att avgöra säkert då man inte kan jämföra med vilken nivå kvaliteten skulle varit på om regleringarna inte ägt rum. Revisorernas mening om ökad kvalitet skiljer sig mot Smiths (2012) uppfattning om att kvaliteten minskat på grund av ökad reglering. Dock delade revisorerna åsikten att fokus flyttats från revision till regleringar. Några tankar är dock att datorns intåg i arbetet ökat kvaliteten genom möjligheten till ökad insyn i kundens verksamhet samt att datoriseringen lett till att större mängd data kan granskas och bearbetas under en kortare tid.

Sammantaget ansågs kvaliteten ha ökat men revisorerna menar att risken finns att den ökade regleringen medför att fokus flyttas till att fylla i checklistor och det analytiska tänkandet får stå tillbaka. Det är i linje med teorin (Westerdahl 2005) att reglering riskerar att revisorerna får uppfattningen att det är tillräckligt att bocka av de rutor som dyker upp på skärmen.

In document Ökad revisionsreglering (Page 44-48)

Related documents