Innan den första undersökningshändelsen för Steve Jobs fanns det inte mycket information om Steve Jobs hälsotillstånd. Under oktober år 2003 diagnostiserade läkarna att Steve Jobs hade cancer i bukspottskörteln, men valde att hålla det hemligt för aktieägarna o ch allmänheten. Steve Jobs valde att hålla det hemligt till den dagen han var tvungen att berätta, då han skulle ligga på operationsbordet. VD:n har rätt att hålla sådan information dold så länge det inte påverkar företaget negativt. Det har diskuterats mycket om huruvida det var
missledande att hålla det hemligt för aktieägarna.51
Aktiepriset justerades dagen efter tillkännagivandet på grund av att aktieägarna inte var förberedda på den allvarliga situationen. Detta är i enlighet med den effektiva marknadshypotesen, då den starka formen menar att all ny information, både publik och privat, influerar aktiepriset. Randolph P. Beatty och Edward J. Zajac publicerade en artikel om att oförberedda händelser ger en stor negativ påvekan på aktiepriset, medan förberedda marknader reagerar positivt, vilket stämmer överens med vårt resultat av denna händelse. Det skedde en överreaktion vid nytillkommen information, som Bondt och Thaler antyder i deras artikel ”Beyond Greed and Fear”. De stora aktierörelserna kan dessutom förklaras med stöd till artikeln ”Aktiemarknadens psykologi”, skriven av Gyllenram C.G. Gyllenram menar att människor rör sig tillsammans och projicerar sina känslor och tänkande till varandra, då det inger en känsla av trygghet. Tänkandet och uppfattningarna gjuts ihop, vilket i sin tur skapar stor volatilitet på aktiemarknaden. Jerold B. Warner och Ross L. skrev i sin artikel ”Stock prices and top management changes” att nytillkommen information om ledningsbyte bidrog till en överavkastning på över noll, vilket man kan se i detta diagram. Denna överavkastning skedde, precis enligt teorin, då företaget sände ut information om Steve Jobs sjukfrånvaro och Tim Cooks övertagande.
Steve Jobs andra undersökningshändelse gav inte lika stor negativ volatilitet, då vi anser att aktieägarna var mer beredda på situationen. Efter incidenten år 2004, då Steve Jobs kom ut med att han hade cancer i bukspottskörteln, valde han att ha en öppen kommunikation med aktieägarna och allmänheten.
Vi anser att gruppdynamiken fortfarande existerar, då det gav stora rörelser på aktiekursen dag T2, dock var det inte negativa rörelser. Således kan vi konstatera att aktieägarna var mer beredda och dessutom litade på Tim Cooks övertagande, då det gav till följd positiva reaktioner. Även i detta diagram kan vi se en överavkastning på över noll två dagar efter informationsutgivningen.
Det tredje Steve Jobs diagrammet följer samma mönster som tidigare händelser, det vill säga att aktieägarnas reaktion minskar för varje gång i och med att volatiliteten inte är lika hög. Vi anser att resultatet bekräftar på att aktieägarna blir mer förberedda för varje gång Steve Jobs sjukskriver sig, vilket Randolph P. Beatty och Edward J. Zajac beskriver i sin artikel. Vi kan se ett samband mellan vårt resultat och denna forskning, i och med att vi tydligt kan se att aktie volatiliteten är lägre för varje tillfälle. Därmed anser vi att aktieägarna har en förståelse för Steve Jobs allvarliga situation och blir då inte lika chockade vid den tredje sjukfrånvaron som vid den första. Steve Jobs valde att, som ovan nämnt, ha öppen kommunikation med sina medarbetare och aktieägarna hade förståelse att han inte var lika delaktig på Apple, då han drog sig ur vissa event som företaget arrangerade.
Grundaren för tvärtomstrategin, Shefrin H., har kommit fram till att det sker en överreaktion på ny information och underreaktion på äldre information. Vid första händelsetillfället ser vi en tydlig överreaktion när vi observerar Apples aktie volatilitet. Detta är även synbart i Steve Jobs observerade frånvaron den 1 januari 2009, men dock är det inte lika stark reaktion. Vid tredje sjuktillfället är aktiekursen stabil med inga stora förändringar, vilket följer Shefrin H. antagande.
Vi anser även att gruppdynamiken inte kvarstod vid tredje tillfället, på grund av att informationsuppfattningen var olika, vilket man ser på aktiens volatilitet. Rörelsen på aktien var mer stabil jämfört med de två föregående tillfällen. Vissa aktieägare ansåg att hans sjukdom kunde leda till förluster, medan andra kände mer tillit till företaget och litade på Tim Cooks kunskaper och förmåga att kunna ta över Steve Jobs arbete.
Vad gäller hypotesprövningarna ser vi att t-värdet är högst vid första tillfället, där den är ganska nära kritiska gränsen, då den sedan blir lägre vid resterande tillfällen. Vi antar att detta ligger till grund för att volatiliteten är högst första gången, som sedan avtar. Vi kan även här styrka mönstret att aktieägarna inte var beredda vid första tillfället, som ledde till att t-värdet var högst.
Avkastningarna under IT-bubblan visade sig vara ganska intressanta, då diagrammet visar stora rörelser innan händelsen och stabilitet efter händelsedagen. Vi valde att undersöka några dagar innan händelsedagen just för att se om information kan ha påverkat aktiekursen innan, vilket man i detta fall kan se, då det blev överreaktion innan själva händelsen som sedan stabiliserades. Debatter ägde rum, då det diskuterades om företagen kommer att överleva, vilket gjorde aktieägarna oroliga. Apple hade stora rörelser innan It-bubblan sprack, precis som Gyllenram konstaterade. Vi antar att Apples aktieägare var oroliga innan bubblan sprack, då vi kan se att aktiekursen avtog tre dagar innan händelsen, men återhämtade sig snabbt på grund av andra investeringar. Enligt index AFGX, bör Apple reagera ganska stabilt under hela händelseförloppet men dock med lägre värden. Vi antar att det var stabilt efter händelsedagen för att Apple inte påverkades av It-bubblan på grund av företagets storlek. Mindre företag gick i konkurs, vilket bidrog till Apples styrka på marknaden.
Gyllenram C.G. skriver i sin artikel att människan har ett behov att tillhöra en grupp, på grund av överlevnad. Man överför det egna tänkandet till varandra. It-bubblans påverkan på marknaden handlade just om överlevnad för nyetablerade företag, då företagen var i stort behov av aktiekapitalet och aktieägarna ville ta ut sina aktier innan företagen gick i konkurs. Den effektiva marknadshypotesen antar att det inte skall ske abnormal avkastning innan händelsedagen vilket vi i detta fall fick. Vi kan dock inte antyda att teorin faller på grund av detta då det endast är en händelse. Man kan således inte dra generella slutsatser. Detta kan klargöras med att annan information kan ha påverkat aktien som exempelvis uttal från nyheter, expertis om dagens situation på marknaden etc.
Diagrammet för Apples uppköp visar liten volatilitet under hela händelseförloppet, där vi inte kan bekräfta Shefrin H. teori om att ny information leder till en överreaktion på aktiekursen. Volatilitet sker främst efter händelsedagen. Det kan bero på att uppköpet av detta företag kan ha gett aktieägarna hopp om en positiv utveckling inom företaget. Vid uppköp av andra företag kan det ske stor volatilitet, för att uppköpet kan innebära en risk för dålig investering men samtidigt en möjlighet för företaget att stärka sin position på marknaden.
Vi anser att det inte blev stor volatilitet, då extremvärdena är 0,0221 och -0,3396, även om det var en ny information. Detta kan bero på att aktieägarna möjligtvis kan ha hört om uppköpet innan eller att Apple har ett mönsterbeteende i att köpa upp mindre företag, som resulterade att uppköpet av Siri inte var en nyhet i sig.
Denna händelse hade ett väldigt starkt samband med Apples aktiekurs. Vi kan även i detta fall inte förkasta den effektiva marknadshypotesen då detta är en studie på en enstaka händelse.