Denna uppgift gick ut på att studenterna skulle hämta några kopior av arkivhandlingar från olika arkivinstitutioner. Tanken var naturligt- vis att de skulle få upptäcka några andra arkiv samt att de skulle få några kopior av arkivhandlingar med sig från utbildningen som de själva sedan skulle kunna använda sig av. Vi kontaktade ett antal ar- kivinstitutioner som var beredda på att ta emot en grupp studenter. Studenterna fi ck arbeta i grupper om ca fyra och fi ck en skriven upp- gift av oss. Där framgick det vilket arkiv de skulle besöka och vilka sorts handlingar de skulle kopiera. Arkiven som tog emot studenter i den här omgången var Arbetarrörelsens arkiv i Landskrona, Nykter- hetsrörelsens arkiv i Helsingborg, Arbetarrörelsens arkiv i Malmö, Landsarkivet i Lund, Folklivsarkivet i Lund, kommunarkiven i Lom- ma, Kävlinge och Vellinge samt Malmö stadsarkiv och Skånes Arkiv- förbund. Den skriftliga redovisningen skulle omfatta två–tre sidor och den lämnades in till kursföreståndaren för bedömning.
Vid en genomläsning av rapporterna verkar uppgiften ha fungerat övervägande bra. Det intressanta är att kunna se hur de studerande har tänkt sig att arbeta med arkiv. De fl esta av de fjorton grupperna har planerat ett längre temaarbete. De har också tänkt sig att man skall samarbeta med andra lärare, framförallt samhällslärare och svensklärare men också med lärare i naturkunskap, biologi och hemkunskap. Några har planerat för en enstaka lektion, t.ex. om källkritik och om den lokala nykterhetsrörelsen. Alla utom en grupp har direkt nämnt att eleverna också skall lära sig källkritik genom denna övning.
Några av studenterna har uttryckligen skrivit att en stor fördel med arkivmaterialet är att det är individbaserat och att det gör det lättare för eleverna att sätta sig in i hur den lilla historien avspeglar den stora.
Det mesta av materialen i arkiven är på individnivå, vilket minskar avståndet mellan eleverna och det de ska läsa och bearbeta. Men eftersom personsekretessen varar i sjuttio år så kan vissa indi- vidbaserade handlingar från t.ex. 1940-talet vara sekretessbelagda, t.ex. sjukjournaler, polisrapporter, barnavårdsakter. Andra kräver en sekretessbedömning innan de lämnas ut, vilket gäller för folkbok- föringens uppgifter. Det gör det naturligtvis lite krångligare att fors- ka i nutidshistorien.
Själva uppgiften gick egentligen ut på att ta kopior av dokument och sedan göra ett lektionsupplägg till dessa kopior. Tre grupper har dock tänkt sig ett större arbete och vill att eleverna själva skall få välja sitt material. De tre grupperna anser att om eleverna själva får göra urvalet så ökar deras intresse för det de håller på med och för historieämnet som sådant.
Att arbeta utifrån arkiv, anser vi vara oerhört berikande för elev- erna och kan förmodligen öka deras engagemang genom att de själva deltar och fi nner ut information ... från verkligt material hämtat från den tiden.
Citatet ovan ligger i linje med vad vi från arkivens sida hävdar. Ar- kivhandlingar har en sådan inneboende kraft att elever bör ges till- fälle att få titta på originalhandlingar och välja vad de vill undersö- ka. Då först börjar magin verka.
Endast en grupp hade gjort en egen undersökning och tänkte sig att tillsammans med kopior av materialet också redovisa vad de kom- mit fram till. Det är ju inte bara elever vi vill skall komma till arki- ven. Frågan är om vi också kan väcka lärarnas lust att forska i arki- ven. Borde de inte vara intresserade av att t.ex. ta reda på vilka olika
industrier som var de första att etablera sig på orten? Eller vad som tillverkades i det gamla tegelhuset som nu är ortens populäraste piz- zeria? För att kunna väcka elevernas intresse för historia genom ar- kiv måste läraren själv kunna arbeta med en sådan typ av undersök- ning. Två av grupperna har också tänkt sig göra egna arkivväskor med kopior av fl er dokument än de tog fram vid detta besök. Det betyder då att de räknar med att själva leta fram ytterligare material. De exempel som ges av studenterna är arkivväskor kring folkskolan samt om Möllevångskravallerna 1926 och strejkens fortsatta för- lopp.
Vi arkivpedagoger har ofta frågat oss om vi skall ha färdiga frågor till materialet i våra arkivväskor, om lärarna skall göra frågorna el- ler om materialet klarar sig utan frågor. De fl esta lärarstudenterna verkar tänka sig frågor till arkivkopior. Det kan vara några kon- kreta frågor så att eleverna tvingas läsa igenom dokumentet och några frågor där de skall tänka efter. Det intressanta är att när de studerande ställer frågor till de kopior de har är frågorna väldigt konkreta och kan besvaras av materialet, men när de skall ställa frågor till material där de tänker sig att eleverna själva skall hämta det blir frågorna mer abstrakta och svåra att besvara med hjälp av några få dokument.
Tre grupper ville också att eleverna skulle göra intervjuer med äldre människor om kriget, om begravningar och om folktro/skrock. Här kan man se att studenterna gör kopplingen mellan gammalt material och nytt, att det är en uppgift i sig att låta eleverna också samla in ny kunskap. Två grupper vill t.o.m. att elevernas arbeten skall arki- veras på någon arkivinstitution.
Detta för att eleverna skall få ytterligare en mottagare utöver sko- lan för sina arbeten och på så sätt erhålla ytterligare förståelse för hur arkiven fungerar och deras roll i samhället.
Då blir det kanske också tydligare att det är ett samarbete med en arkivinstitution. Eleverna kan få ett förhållande till sitt arkiv. Några
skriver också att förutom att arkivbesöket är en historielektion kring ett visst tema, så är det också en uppgift i sig att ”ge en liten inblick i vad som fi nns i de Svenska arkiven”.
Glädjande nog för de som arbetar för att öka lärarnas användning av ”uterummet” i sina lektioner så har hälften av dessa grupper tänkt sig att infoga en exkursion i sina lektionsupplägg. De vill gå stadsrundturer och kyrkogårdsvandringar, de vill titta på fattigstu- gor och Möllevångstorg och de vill leva statarliv på Statarmuseet i Torup. Det sistnämnda är också att betrakta som ett museibesök vilket fyra av grupperna har tänkt sig lägga in i sitt tema. Två grup- per vill besöka Köpenhamns museer – Arbeidermuseet är det enda som nämns vid namn – och de andra grupperna vill besöka Hörjel- gården och det tidigare nämnda Statarmuseet.
Om studenterna har tänkt sig sin lektion som ett större temaarbete eller en enstaka lektion spelar ingen roll. Ur arkivens synvinkel handlar det mer om att man som lärare skall känna att arkiven fi nns där som en resurs, vare sig man vill ha en enstaka kopia av ett doku- ment, eller man vill låta eleverna själva komma till arkiven och leta fram eget material eller att endast läraren kommer för att fi nna bak- grundsinformation. Alla användningsområdena fi nns representerade i studenternas inlämnade övningsuppgifter, även om användandet av kopior på skolan överväger. Uppgiften verkar ha fungerat som tänkt och fl era av grupperna har gjort väl genomtänkta och utarbe- tade uppgifter där de har vävt in exkursioner, elevernas egna inter- vjuer, besök på andra institutioner med arkivbesök och arbeten med arkivhandlingar. Arkivinstitutionerna blir på så sätt en synligare del av samhället.