6:4 Analys av böcker utgivna mellan 2000-

I dokument Genus och bilderböcker En jämförelse av könsstereotyper 1950-tal och 2000-tal (sidor 39-47)

När Findus var liten och försvann av Sven Nordqvist

Boken handlar om gubben Pettson som lever ensam på en liten gård tillsammans med sina hönor. När hans granne ser hur ensam han är, så ger hon honom en liten kattunge som blir döpt till Findus. De trivs bra ihop och blir de allra bästa vänner. Men en morgon när Pettson vaknar är Findus försvunnen. Det visar sig då att Findus gått på upptäcktsfärd medan Pettson ännu sov. Väl ute ur huset får katten syn på ett hemskt odjur och sätter sig skräckslagen i säkerhet i en gammal trälåda.

Boken slutar lyckligt med att Pettson hittar Findus och förklarar att odjuret bara var en grävling.

I denna boken framställs Pettson som en förälder till ett litet barn. Han har många egenskaper som man traditionellt sett kopplar samman med en mamma. Han är både omtänksam och omsorgsfull mot den lilla katten. Dessutom så framställs han i sin ensamhet som mycket sårbar. Även katten framställs som sårbar när grävlingen dyker upp och Findus livrädd sätter sig i säkerhet i en låda, så här lyder texten ”-Jag vågar inte gå ut, snyftade Findus. Det är ett stort hemskt djur därute som tänker äta upp mig. Pettson kommer aldrig att hitta mig här”. Sårbarhet är alltså en egenskap finner man på den kvinnliga sidan i mitt abstrakta schema. Tittar man i spalten med stereotypa manliga egenskaper så finner man egentligen bara en av dessa hos Pettson och det är skyddande. En egenskap som jag tycker i detta sammanhang lika gärna kunde tilldelas en mamma. Även katten har fler egenskaper som man finner i den kvinnliga spalten snarare än i den manliga. Han framställs som sårbar och beroende även om han trots detta till en början också är aktiv karaktärsdrag som man alltså finner i den motsatta spalten.

Personerna som gestaltas i denna boken har helt frånträtt de traditionella, stereotypa rollerna. Istället har de fritt trätt över på den stereotypa kvinnliga sidan och man får en aning om att egenskaper hos en man likväl kan vara stereotypt kvinnliga.

Siv sover vilse av Pija Lindenbaum

hemma hos Siv. De äter couscous till kvällsmat, det har Siv inte ätit innan. Det luktar annorlunda hemma hos Cerisia och dessutom vill kompisen inte ha någon nattlampa tänd. Siv har svårt att sova och går istället runt i lägenheten. Där upptäcker Siv ett par som sitter och mumsar tårta och i ett annat rum grävlingar som slåss osv. Siv upptäcker många konstiga saker i lägenheten, om hon drömmer eller inte låter jag vara osagt. Att Siv inte tyckte det var så roligt att sova över framgår om inte annat av slutorden där det står ”Nu har jag sovit över . Det var inte så jättekul”.

Siv har flera egenskaper som man kan finna i spalten under Kvinnor/flickor. Dels så är hon emotionell, båda flickorna är inledningsvis tex galna av glädje. Efterhand som boken framskrider, framställs Siv som alltmer sårbar och beroende. Man förstår att hon är lite mörkrädd och saknar det välbekanta där hemma hon berättar för Cerisia att ”- Hemma brukar lillampan lysa hela natten, säger jag”. Men på detta svarar kompisen bara att hon inte kan sova med en tänd lampa. Om hennes kompis Cerisia kan man inte säga detsamma, hon är mer rovgirig som tillhör den manliga spalten. bla så tar hon två isglassar medans Siv bara får en. När de ska lägga sig så har Cerisias mamma bäddat fint till Siv. Då skyller Cerisia på att hon har ont i knäna för att hon ska få Sivs

sängplats. Dessutom är Cerisia både stursk och lite olydig. Detta kan ju naturligtvis bero på att de är hemma hos Cerisia och inte hemma hos Siv. Övriga person skildringar tar så pass lite plats i boken att det är svårt att analysera dem. Möjligtvis kan man tilldela mamman rollen som den omtänksamma och omsorgsfulla modern. Det är hon som tar emot Siv, det är hon som bäddar fint åt Siv, det är också hon som tar emot Sivs pappa när han kommer och hämtar Siv. Cerisias pappa ser man däremot knappt.

Här ser man altså två flickor som skildras ganska olika. Den ena har många

stereotypa manliga egenskaper. Den andra har många stereotypt kvinnliga egenskaper. Detta vittnar om att i böckerna som är utgicvna på 2000-talet så kan samma egenskaper återfinnas hos både de kvinnliga och manliga karaktärerna.

När prinsar fångar drakar av Per Gustavsson

Denna boken handlar om hur det går till att fånga drakar. Den förklarar varför det behövs en drake på ett slott, dessutom ger boken tips på hur man får draken att trivas.

Den beskriver också hur man går tillväga vid själva infångandet. Visserligen heter boken ”När prinsar fångar drakar”, men trots titeln så har prinsen nästan genom hela boken en prinsessa vid sin sida som hjälper honom.

Trots att den handlar om ett så klassiskt tema det vill säga om prinsar, prinsessor och drakar lyckas författaren undgå många av de gamla könsstereotypa föreställningarna om manligt och kvinnligt. Prinsen uppfattas i inledningen av boken som ganska sårbar och prinsessan är både stark och handlingskraftig. Prinsen gör sig dessutom fin inför drakjakten eftersom”Drakar är noga med klädseln, så kläderna måste ses över”.Trots detta är uppfattas pojken som något mer självständig än flickan. Han är dessutom både initiativrik och stark. Egenskaper som man kan hitta i den manliga tabellen. Ett av knepen för att fånga draken går dessutom ut på att prinsessan ska stå och se söt ut. En egenskap som tillhör den kvinnliga spalten.

I denna boken så innehar pojken ett ganska brett personporträtt med egenskaper som är både stereotypt manliga och kvinnliga. Detsamma gäller prinsessan.

Här kommer sopbilen av Arne Norlin och Jonas Burman

Halvan älskar bilar och han kör runt på golvet med sin leksakssopbil. I denna boken får man följa med Halvan i sin fantasivärld där han är en riktig sopgubbe. Han kör runt med sin kollega och tömmer sopor. Plötsligt kommer en flicka springande efter sopbilen. Hon gråter och det visar sig att hennes gamla nallebjörn har blivit kastad. Nu har flickan som heter Ebba ångrat sig och nu vill hon ha tillbaka sin nallebjörn. Därför får Ebba och hennes mamma följa med till sopstationen, där hittar de Ebbas älskade nalle. Som avslutning i boken är man åter tillbaka i Halvans rum. Hans pappa har nu kommit in och vill kasta Halvans söndriga polisbil. Något som Halvan starkt opponerar sig mot.

Här får man alltså följa Halvan på hans fantasi resa. Han är självständig, aktiv, rationell och till viss del beskyddande mot den lilla flickan, där han kliver in i en sorts hjälteroll. Alltså egenskaper hämtade från den manliga spalten. Trots detta måste det erkännas att han också visar en omtänksam sida, då han hjälper Ebba att finna sin nalle. Hos Ebba finner man många kvinnliga egenskaper, hon är sårbar, beroende och emotionell. Att

hon är emotionell visas genom att hon gråter efter sin nallebjörn och säger ”-Jag kan inte sova utan Lufsen”. Dessutom kramar hon Halvan och hans kollega innan de skiljs åt. Förutom Ebba och halvan förekommer ett antal bipersoner i boken, men eftersom dessa tar så pass liten plats i boken att det är svårt att analysera dem.

Denna boken skiljer sig alltså åt om man jämför den med de tre tidigare böckerna som jag har analyserat från 2000-talet. Karaktärerna är mycket könsstereotypa och har få egenskaper som traditionellt sett tillhör det motsatta könet.

Mamma Mu får ett sår av Jujja Wieslander och Sven Nordqvist

Denna boken handlar om Mamma Mu som alltså är en ko och hennes vän kråkan. Mamma Mu vill inte gå i hagen mer. Nej hon vill istället bada i sjön på andra sidan staketet. Men när hon ska hoppa över taggtråden halkar hon och får ett sår på magen och en bula i huvudet. Bonden sköter om hennes sår och hon får nu stå inne i stallet istället. Då kommer hennes vän kråkan och frågar hur det är. Mamma Mu ber honom hämta något kallt från frysen som han kan lägga på hennes bula tex en glass. Men när Kråkan kommer tillbaka har han varken med sig glass eller något annat kallt. Istället ser han väldigt mätt och rund ut. Men Mamma Mu envisas, han måste flyga tillbaka och hitta något kallt att lägga på hennes bula. Kråkan återkommer med ett paket fryst spenat som de lägger på Mamma Mus bula. Boken avslutas med att Kråkan erkänner att det var han som åt upp glassen.

Mamma Mu föreställer en ko som trots sin självständighet i bokens början inte alls klarar sig själv. Jag upplever henne som sårbar och beroende, egenskaper som i mitt schema ses som stereotypa kvinnliga egenskaper. Följande citat är hämtat från tillfället då hon gjort sig illa: ”Det kom blod på magen och tårar i ögonen.

-Mu! Mu! Ropade hon.” Den som träder in i rollen som den omtänksamma parten är bonden, han tröstar och plåstrar om henne. Även denna en stereotyp kvinnlig egenskap. Tittar man på kråkan så är han både aktiv och rovgirig. Trots att han vet att Mamma Mu behöver glassen för att lindra sin smärta äter han upp den, alltså egenskaper som tillhör den manliga spalten. Däremot finner jag inte en enda kvinnlig egenskap som jag kan sätta samman med kråkan.

Även i denna boken innehar karaktärerna stereotypa drag. Den enda som skiljer sig åt är bonden som har enbart kvinnliga egenskaper trots att han altså är en man.

BU och BÄ får besök av Lena och Olof Landström

BU och BÄ är ett pojk- och ett flickfår. En dag är de ute och krattar löv, när de tittar upp i trädet ser de att det sitter en katt där och jamar. De försöker på olika sätt få ner katten från trädet, men när Bu klättrar upp med hjälp av en stege går den sönder och han blir alltså fast i trädet. Eftersom BU nu är fast i trädet skickar BÄ upp mat i en korg till honom. De bestämmer nu att BÄ ska försöka fira ner BU med hjälp av ett rep över en trädgren. Resultatet av detta blir att BÄ åker med repet upp i luften och att både BU och BÄ sedan faller pladask till marken. Som tur är så ramlar de rakt i en lövhög. Boken slutar gott med att katten kommer in i deras hus och de sover tillsammans i samma sovrum.

Tittar man på BU som är en pojke så upplever jag honom som aktiv, självständig och rationell. Samtliga egenskaper av dessa finner man i spalten över stereotypa manliga egenskaper. Å andra sidan är det samma egenskaper som man finner hos BÄ. Det enda som skiljer dem åt är att BÄ dessutom kan ses som omtänksam när hon firar upp mat till honom i trädet, ”Bä brer många smörgåsar för säkerhets skull”. Å andra sidan gör denna händelse BU till den beroende parten. Både omtänksam och beroende är alltså

egenskaper som man traditionellt sett ser som kvinnliga egenskaper och något som man man ser hos både Bu och Bä.

Denna boken är altså ett tydligt typexempel på att nutida karaktärer i böcker kan inneha ett bredare personporträtt med flera egenskaper samtidigt. Både flick- och pojkfåret har i stort sett samma egenskaper vilka är såväl stereotypt manliga som kvinnliga.

Hur långt når Alfons av Gunilla Bergström

Detta är en ganska speciell bok där Alfons filosoferar hur långt en människa egentligen når, för inte tar man slut där kroppen tar slut. Andedräkten är väl hans även när den lämnat munnen och värmen som är kvar på stolen där han satt är väl hans? Alfons börjar

tänka på loskan som han spottade i morse och som nu trängt ner till insekterna i jorden och blåtiran som han gav Viktor dagen innan. Nog är lite av det blåa runt Viktors öga Alfons. Alfons funderar också på hur människor upplever honom. För lillkillen småtting är Alfons stor och snäll. En idol och kung som jämt gör mål i fotboll. Alfons konstaterar att han finns mycket mer än vad folk mäter och ser.

Alfons har i denna boken helt klart mest karaktärsdrag som är hämtade från den manliga spalten. Han är först och främst analyserande, något som man upplever hela boken igenom. Han upplevs dessutom våldsam i sitt beteende mot Viktor när han ger sin kompis ett knytnävsslag på ögat. Han är tävlande, i boken framgår det att han är duktig på fotboll, något som uppenbarligen spelar en viktig roll för Alfons. Jag upplever honom dessutom som både självständig och aktiv. Den enda egenskap hos Alfons som jag finner i den kvinnliga spalten är ”omtänksamhet”. Det framgår att Alfons ibland sitter barnvakt hos lillkillen småtting och att det då blir ”saga och bulle! Och gos och gulle-gulle!”

Här förekommer altså en karaktär med istort sett bara stereotypa manliga drag. Visserligen har Alfons många egenskaper samtidigt, men eftersom nästan alla är stereotypt manliga så blir personporträttet ganska snävt.

Lill-Zlatan och morbror raring av Pija Lindenbaum

Lill-Zlatan är egentligen en flicka som heter Ella. Hon tycker mycket om sin morbror Tommy och nu när hennes föräldrar är på Mallis ska hon tillbringa hela dagarna med honom. Tommy kan man hitta på mycket roligt tillsammans med, trots att han inte är så bra på fotboll. Det är bara det att när Lill-Zlatan kommer hem till Tommy så sitter det en annan man i köket. Lill-Zlatan tycker han är tråkig och blir sur när Steve som han heter ska följa med när de ska gå på café och bio. Hon försöker förstöra för Steve och häller socker på hans skor, blötar ner toalettpappret när han ska gå på toaletten och när de är och badar så kastar hon hans badhandduk i vattnet. Hon tycker faktiskt så illa om Steve att hon önskar att han ska dö. Men så blir Tommy sjuk och Steve och Lill-Zlatan blir hänvisade till att umgås med varandra. Det visar sig då att Steve är duktig i fotboll och de blir slutligen vänner. Att Tommy och Steve är ett homosexuellt par framgår om inte

innan så på sista sidan då de håller armen om varandra.

Att detta är en genusöverskridande bok framgår tydligt. Lill-Zlatan är både rovgirig, självständig och aktiv. Hon har över huvud taget inte mycket likheter med de

egenskaper som står i den kvinnliga spalten och är varken lydig eller självuppoffrande. Hon är dessutom väldigt känslokall mot Steve det framgår av följande citat när han inte syns till då Tommy dyker upp och de ska till badhuset: ”Han kanske har dött eller fått en spik i foten.”. Även om det inte står uttalat så förstår man att Lill-Zlatan inte har något emot det. Att analysera Tommy och Steve är svårare, för även om de är med nästan hela boken igenom så har de inte så många repliker, det är Lill-Zlatan som berättar. Dock uppfattar man både Tommy och Lill-Zlatan som omtänksamma mot varandra, en egenskap som går att återfinna i den kvinnliga spalten.

Detta är altså en gränsöverskridande bok och precis som det framgår i kapitlet om tidigare forskning så kan samma egenskaper i nutida barnböcker förekomma både på den manliga och kvinnliga sidan.

Nöff nöff Benny av Barbro Lindgren och Olof Landström

Boken handlar om grisen Benny och hans lillebror. De går ut tillsammans för att nöffa. De går då ner till en lerpöl där Bennys kompisar redan är och leker. Men när de springer runt lerpölen så kommer plötsligt dumma Rulle och puttar i Bennys lillebror i pölen. Bennys kompis Klara hoppar i och räddar honom och sedan får lillebror sitta i hennes knä med trynet tryckt mot hennes kind. Nu blir Benny avundsjuk, han älskar nämligen Klara. Han löser det genom att även han ramlar i lerpölen och får sitta i Klaras knä. När de ska gå hem så upptäcker de hur smutsiga de är och gömmer sig i skogen. Men de tycker det är för mörkt och beslutar sig för att gå hem trots allt. På vägen hem börjar det regna och all leran sköljs bort. När de kommer hem väntar mamman med öppna armar. Benny har i denna boken många av de egenskaper som man hittar i den manliga

tabellen. Han är rovgirig, självständig, aktiv och till viss del skyddande mot sin lillebror. De egenskaper som går att återfinna i den kvinnliga spalten är emotionell. Benny

framgår av följande citat: ”Lillebror är mycket glad. Men lillebror är mycket ledsen. Han vill också sitta i Klaras knä med trynet mot hennes kind”. I detta citat finner man ytterligare en egenskap fast hos Bennys bror. Det framgår att hans lillebror är mycket glad, en egenskap som jag betraktar som könsneutral. Bennys mamma har fler

egenskaper som är hämtade från den kvinnliga tabellen, hon framställs som omtänksam och omsorgsfull. Detsamma kan man säga om Bennys kompis Klara som är både

självuppoffrande och omtänksam mot Benny och hans lillebror.

Altså en bok med ganska könsstereotypa karaktärer. Det finns en tydlig uppdelning av hur karaktärerna beter sig beroende på vilket kön karaktärena tillhör

Mamma Mu åker rutschkana av Jujja Wieslander

Mamma mu ser hur barnen åker på rutschkanan ner i vattnet. Det ser så kul ut, när barnen går hem vill Mamma Mu också pröva på att åka rutschkana. Därför övertalar hon sin motsträvliga vän kråkan att hjälpa henne upp för stegen. Efter mycket om och men fattar hon mod och susar ner för rutschkanan. Det är bara det att rutschkanan blir förstörd. Nu ber hon åter kråkan om hjälp med att rätta till den. När kråkan sitter och funderar hur han ska gå tillväga och överväger den ena avancerade metoden efter den andra så rättar Mamma Mu till rutschkanan alldeles på egen hand. Hon ger den bara ett välriktad spark med bakbenen och simsalabim så är den lagad. Så enkelt får det ju inte vara surar kråkan, nu när han har funderat på en massa olika avancerade metoder för att laga rutschkanan. Kråkan flyger iväg och boken avslutas med att Mamma Mu sitter och tittar på solnedgången.

Detta är den andra boken med Mamma Mu och Kråkan som jag presenterar i min analys. I denna boken upplever jag Mamma Mu som mera självständig än i den förra. Det är hon som har kontrollen och även om hon ber kråkan om hjälp så är det hon som slutligen rättar till rutschkanan. Trots att det är kråkan som är den analyserande vilket ses som en stereotyp manlig egenskap, upplever man honom samtidigt som lite fördummad just för att han gör problemet till något så komplicerat. Detta vittnar

följande citat om:”-Jamen jag hade just tänkt ut ett riktigt krångligt sätt, sa Kråkan. Och så går du bara fram och sparkar till den med bakbenen. Det är för enkelt!” Kråkan

upplevs i denna boken som snarstucken något som jag tycker är en egenskap som är könsneutral. Hur är Mamma Mu då? Hon är som jag tidigare nämnt självständig och aktiv båda karaktärsdragen är hämtade från den manliga spalten. Samtidigt kan man se henne som ganska intuitiv som traditionellt sett ses som en kvinnlig egenskap. Kråkan är också om än motvilligt självuppoffrande som alltså är hämtat från den kvinnliga spalten.

Detta är altså en bok med karaktärer som breda personporträtt. De har nämligen flera egenskaper samtidigt. Egenskaper som är såväl stereotypt manliga som kvinnliga.

I dokument Genus och bilderböcker En jämförelse av könsstereotyper 1950-tal och 2000-tal (sidor 39-47)