• No results found

Analys av enkätundersökning

In document Levande läromedel (Page 102-105)

Enkäten lämnades ut av kursföreståndaren på Malmö högskola vid ett lektionstillfälle några veckor efter att kursmomentet Den lilla historien var avslutat. Studenterna ombads lämna in enkäterna vid nästa lektion eller till kursföreståndarens fack. Tyvärr var det bara tolv studenter som svarade på enkäten. Även om det är alldeles för få svar för att få en helhetsbild så kan man kanske ändå läsa ut nå- gonting av dem. Den stora risken är att det är de mest positiva till kursen som har svarat.

De första frågorna gällde själva upplägget på kursen och hur varje moment hade uppfattats. Det var klart övervägande positiva svar. Vår inledning med en genomgång av arkivväskor och hur arkivpe- dagogiken kan fungera i praktiken fi ck både de mest positiva och de mest negativa reaktionerna. ”Mycket bra! Gav en god inblick i hur man kan arbeta utifrån arkiven”, ”något man kan ha användning för när man kommer ut”, ”arkivväskor är en bra idé”. Vi tycker nog att de övervägande positiva utlåtandena visar att vi gjorde rätt som inledde med detta moment. Vi ville först visa de goda exemplen på hur man kan använda sig av arkiv och sedan närmare gå in på att berätta om hur arkiv fungerar, hur man hittar o.s.v. De två negativa kommentarerna till detta moment gick ut på att arkivväskor var för de lägre årskurserna, alltså inte högstadiet och gymnasiet: ”Tyckte att upplägget passade mer för de lägre nivåerna så jag kände att det

var bortkastad tid.” Kanske skall vi trycka mer på hur väskorna re- dan används av fl era senarelärare.

Uppgiften med att hämta kopior av arkivhandlingar från olika ar- kivinstitutioner runt om i Skåne verkar ha tilltalat de fl esta. ”Bra man kan arbeta med relevanta uppgifter som kan utvecklas vid se- nare/framtida undervisning.” Någon har tyckt att de fi ck arbeta i för stora grupper (de var fyra i varje grupp). Å andra sidan så arbetar studenterna i par på uppsatsen senare, så lite olika konstellationer kanske kan vara av godo. En student har också tyckt att det var ”ibland lite få handlingar”. Det fi nns knappast för få handlingar på arkivinstitutionerna, men det svåra ligger i att plocka ut de för stun- den användbara. Här ville vi faktiskt även visa de blivande lärarna på svårigheter med användandet av arkivhandlingar.

Att genomgången av de olika arkivinstitutionerna och offentlighets- principen blev lite torr har en student pekat på, men de fl esta studen- ter har även varit positiva till det momentet, vilket är det svåraste att få ”roligt”. Studenterna har ändå tyckt att det var ”bra info om hur och var man kan fi nna fakta”.

Att de skulle skriva en uppsats var kursföreståndarens beslut och det var också han som var deras handledare. Han skulle godkänna deras ämnesval och problemformuleringar, och de inblandade arkivinsti- tutionerna skulle hjälpa till med kunskap om arkivmaterialet. Även om uppsatsstudierna mycket var kursföreståndarens avdelning så skulle det ändå falla tillbaka på arkivinstitutionerna om det inte fungerade bra. Det gjorde att det var viktigt att komma med bra ämnesförslag och tips om användbara handlingar och metoder för undersökningar. Det är roligt att så många har upplevt detta mo- ment positivt. Att själv känna den pirrande spänningen när man sö- ker uppgifter i arkiven och fi nner svar på sina frågor tror vi är ett av de bästa sätten att få lärare att vilja göra återbesök på arkiven med sina skolklasser. ”Mycket givande. Den bästa uppgiften under hela vår utbildning, än så länge”, ”Bra, hade gärna haft mer tid”. Även den mest negativa studenten tyckte att uppsatsskrivandet var om inte roligt så i alla fall nyttigt. ”Jag valde tyvärr ett ämne jag inte

fann spännande så jag hade inte så roligt men jag kan se varför upp- sats och hålla med om att det är en bra och nödvändig övning som passar ämnet.”

Fem studenter säger att deras uppfattning om arkiv har ändrats ge- nom denna utbildning. De säger att de tidigare trodde att arkiven bestod av ”damm och asociala kufar” och att det ”skulle vara tråki- gare och att det skulle vara svårt att få fram ’roligt’/användbart ma- terial”. Efter utbildningen säger de att uppfattningen har förändrats så att de t.ex. ”blivit medveten om hur och varför arkivmaterial är användbart”. En student säger att uppfattningen om arkiv har för- ändrats ”till största del. Jag stötte på både damm och kufar, men mycket annat också”.

Sammanfattningsvis verkar de fl esta studenter ha upplevt arkivun- dervisningen under kursen som intressant och meningsfull. Inget moment av vår undervisning har fått fl er negativa omdömen än de andra, så momenten i sig och den inbördes ordningen skall vi nog behålla. Kanske bör vi anpassa oss något mer efter olika åldersgrup- per, eller åtminstone visa på olika arbetssätt med samma material – arkivmaterialet i sig är ju inte åldersanpassat. Och de torra momen- ten kan förmodligen lättas upp lite mer med fl er exempel. Framför allt skall vi arbeta mer med övningsuppgiften. Alla verkar ha funnit den intressant även om en del tyckte att de fi ck arbeta i för stora grupper eller att det fanns för lite användbart material. Mycket tid går åt till att fi nna de perfekta uppgifterna men mödan lär vara värt det. Man skall inte behöva komma från en arkivinstitution och tycka att det inte fi nns tillräckligt med material. Problemet skall istället vara att välja bland allt det material som fi nns.

Många av studenterna verkar vara av den uppfattningen att arkiv och arkivhandlingar är användbara och rent av nödvändiga för en historielärare. Sådant vill vi höra mer av!

Malmö museers

In document Levande läromedel (Page 102-105)