Vi anser att vi kan urskilja likheter mellan våra informanter i tankarna kring ett
upplevelsebaserat lärande. Alla informanter menar att elever lär sig på olika sätt och de lär sig bäst genom att använda alla de sinnen de innehar. Genom ett upplevelsebaserat lärande får eleverna nya erfarenheter som de inte kan få i det traditionella klassrummet. Detta utvecklas av Dewey101 som menar att genom använda elevernas erfarenhet och göra om till kunskap sker ett lärande. Alla våra informanter menar att undervisningen kretsar mycket kring de läroböcker som finns i skolan. Informanterna pratar också om att eleverna ska vara engagerade i sitt lärande och att de ska bli handlingsinriktade. Detta ska ske genom att eleverna skapar nya erfarenheter tillsammans med sina klasskamrater. Vidare så är alla informanterna medvetna om att lärandet måste ske i ett tydligt sammanhang. Enskilda
övningar ger ingen ny definitiv kunskap. Detta faller inom ramen för Kolbs 102teorier som har diskuteras av Granberg103. De menar att man måste skilja på erfarenhet och att lära genom erfarenhet. Att ge eleverna en upplevelse handlar om att skapa en gemensam referenspunkt men att det är i den efterföljande reflektionen och analysen som ett lärande sker. Även detta är våra informanter medvetna om, att det är viktigt med en efterföljande reflektion och analys, men att det saknas i deras arbete med ett upplevelsebaserat lärande. Informanterna menar både att kunskapen om hur man arbetar med reflektion och analys efter en upplevelse saknas och att skolan saknar kunskapen om hur man kan använda sig av ett upplevelsebaserat lärande för att nå de kunskapsmål som skolan har. Man ser upplevelsen som en enskild händelse och ibland även som en aktivitet som får tiden att gå mellan de olika lektionerna.
Vi anser, med stöd från den informationen vi fick från våra informanter, att detta beror på att den traditionella katederundervisningen är så djup förankrad i skolan. Därför har
pedagoger svårt att se de fördelar som finns med ett upplevelsebaserat lärande men även att det saknas förståelse för hur den kan integrera med det arbete som sker inom klassrummets fyra väggar, samt hur eleverna kan nå de kunskapsmål som skolan har.
Vidare så menar informanterna att ett upplevelsebaserat lärande är ett holistiskt lärande som sker i ett sammanhang. Även Granberg menar detta när han skriver att lärandet är helhetstänk som är anpassat till elevernas omvärld104.
101 Dewey, 1985 102 Kolb, 1985 103 Granberg, 1996 104 Granberg, 1996
De verksamma pedagogerna i skolan tillsammans med de skolledare som har fungerat som informanter i denna studie menar även att använda sig av ett upplevelsebaserat lärande ger unika möjligheter att möte de olika inlärningsstilar som eleverna har. Pedagogerna erbjuder andra undervisningsmiljöer än det traditionella klassrummet. Genom ett sådant arbetssätt får pedagogerna fler angreppssätt på problematiken med en hållbar utveckling. De som dessa informanter ser som negativt är att upplevelserna inte alls är förankrade. Det saknas kunskap och tid till reflektion och analys. Istället för att integrera det i den dagliga undervisningen segregerar man det till en enskild händelse. Då sker inget nytt lärande och ingen ny kunskap förmedlas till eleverna. Granberg105 redogör för olika teorier angående den läroprocess som sker genom ett upplevelsebaserat lärande. Precis som Granberg menar våra informanter att erfarenhet i sig är inte någon garanti för att man lär sig något. Man måste skilja på enbart erfarenhet och lära genom – erfarenhet. Det är när individen reflekterar över sitt handlande och de konsekvenser som detta medför som ett lärande och en kunskapsutveckling sker. Singel lopp innebär att individen utför en handling men reflekterar inte och drar inte heller några slutsatser av sitt handlande. Konsekvensen av ett sådant handlande medför att hon eller han inte utvecklar några teorier eller någon ny kunskap. I en dubbel loop beteende däremot drar individen slutsatser av vad hon eller han varit med om, vilket leder till förändring av individens kognitiva strukturer.
Våra övriga informanter, som fungerar som pedagoger på annan pedagogisk verksamhet än skolan, menar att den kunskap som ska förmedlas måste förmedlas i ett sammanhang.
Lärandet är en process byggd på erfarenheter i ett sammanhang . Detta samspel, menar museipedagogen, finns i ett upplevelsebaserat lärande. Ett lärande som inte handla om att läsa böcker eller titta på modeller, utan om att få lära genom att använda alla sina sinnen. Att vi som pedagoger använder alla de kanaler som barnens absorberar ny kunskap bäst.
4:5 Observationer
De observationer vi gjorde var båda uppdelade i två steg, först observerade vi en
klassrumslektion där ett upplevelsebaserat lärande var i fokus. Sedan observerade vi lektionen efter för att få en förståelse för hur den verksamme pedagogen använde sig av de erfarenheter
105
eleverna hade fått under den gemensamma upplevelsen i sin undervisning, även hur mycket tid till reflektion och analys som eleverna fick.
Den första observationen gjordes under ett 90 minuters lektionspass där eleverna arbetade med ett värdegrundstema. De skulle spela ett rollspel där de skulle gå in i olika roller för att sedan kunna lösa ett flertal problem som handlade om allas lika värde. Spelet var delvis digitalt och man använde sig av en smart – board. Spelet tog sin start i att en massa barn hamnade på en öde ö och väl där skulle de på bästa sätt få ett fungerande liv med utbildning, försörjning av livsmedel och arbete. Under rollspelet var eleverna väldigt aktiva. Alla använde sig av sina olika roller för att lösa problem och andra dilemman som uppkom under rollspelets gång. Även olika perspektiv på problemen belystes med hjälp av de olika rollerna som eleverna använde sig av. Dessa olika perspektiv framkom genom att eleverna utgick från olika roller och dessa rollers olika intressen i sin diskussion. Vidare så såg vi en viss
besvikelse hos de elever vars roller blev missgynnade i besluten som togs. Dessa beslut fattades genom majoritetsprincipen, alltså att eleverna fick rösta.
Så här uttryckte sig en av eleverna:
’’ Detta är ju sjukt ball. Jag visste inte att det var såhär. Undra varför det blir såhär för vissa?’’ ’’ Skit, varför har vi inte läst detta innan. Detta kan väl inte hända i Sverige? ’’
Detta var tankar som delades av många elever i klassen. I samtal med läraren under
rollspelet, då eleverna hade en uppgift att lösa, var även denne medveten om det intresset för det berörda området som fanns hos eleverna. Vidare så ansåg pedagogen inte ha tid till att ’’ta upp alla frågor och tankar’’.
När rollspelet var slut så återgick eleverna till sina vanliga platser i klassrummet. Pedagogen frågade om eleverna hade tyckt rollspelet var roligt och att denne hoppades att de hade lärt sig något. Vidare så hoppades denne även att eleverna skulle tänka på detta när de kom hem. Men inget forum skapades för att eleverna skulle kunna analysera eller reflektera över det som de hade upplevt. Lektionen slutade direkt efter att rollspelet var slut och alla eleverna lämnades med de tankar och idéer som de kanske hade fått. Vi frågade pedagogen om det var planerat för vidare arbete med anknytning till rollspelet med det fanns det inte.
Den andra observation gjordes utanför det traditionella klassrummet, i en verkstad där eleverna arbetar med estetiska uttrycksformer. Denna lektion varade i ca 30 min där eleverna arbetade med historisk konst genom att göra sin egen tolkning av berömda konstverk i olika material. Eleverna arbetade lugnt och metodisk med olika material. Eleverna hade själva fått välja vilket material de ville använda. En del elever skapade i lera, andra målade med hjälp av olika tekniker medans vissa byggde sitt konstverk med olika material. Eleverna arbetade
koncentrerat och stillsamt och hjälpte varandra om behovet fanns. Pedagogerna hade en observerande roll. När lektionen var slut följde vi med eleverna till deras vanliga klassrum. Deras klasslärare frågade om de hade haft roligt i ateljén. Alla eleverna svarade ja. För att sedan, enligt lärarens instruktioner hämta matteboken för att fortsätta räkna där dem slutade senast. Vi fick då tillfälle att fråga klassläraren om denne visste vad eleverna hade arbetat med i ateljén och om de använde sig av ateljén i undervisningen. Klassläraren svarade:
’’ Det finns ingen tid till att använda sig av den. Jag tror inte att jag kan använda mig av deras arbete i ateljén. De målar väl bara därnere.’’ Efter detta återgick eleverna till att arbeta i sin mattematikbok och vi avslutade därför observationen då vi ansåg att detta saknade relevans för vår studie.