Analys av informanternas uppfattningar om delaktighet och inflytande

Pedagogerna försöker göra barnen så delaktiga som möjligt, i den mån det går. Till exempel bestämmer pedagogen Linda var de ska ligga, detta på grund av att vissa barn inte kan ligga bredvid varandra på vilan för att det lätt uppstår konflikter. Men Linda låter däremot barnen få vara med och bestämma vilken saga de ska lyssna på, detta gör hon genom handuppräckning. Men genom den sortens beslutstagande leder till att alla barn i gruppen inte får lov att bestämma, något barn får alltså inte bestämma vilken saga det blir men får lov att vara delaktig i beslutsröstningen.

35

En intressant liknande skildring i barnens uppfattningar från båda förskolorna om vem det är som bestämmer på vilan är att många av barnen påpekar att de inte behöver vila om det inte vill, dock säger dem att det är bra att koppla av. En tolkning av barnens berättande är att de upplever att de får lov att ha inflytande över deras situation genom att välja om de vill delta eller inte delta. Barnen berättar att de ibland inte vill vila för de inte är trötta och vill därför helt enkelt göra något annat just då. Barnen är från olika avdelningar och olika förskolor men deras upplevelser ger en tolkning som leder åt samma håll, att det är bra att vila och det ges möjlighet till en viss del att ha inflytande över sin vardag i olika situationer. Barnen på Stjärnans förskola har fått lite mer att bestämma över, de har fått vara med och bestämma hur rummen ska se ut där vilostunden äger rum.

Efter att det skett en analys av informanternas svar och våra observationer är vår tolkning att barnen på Lönneberga och Stjärnans förskola är i mitten av Roger Harts (1997) delaktighets stege. På steg fyra beskriver Hart det som såhär, att det är de vuxna som har bestämt att barnen ska vara delaktiga men att barnen är det frivilligt. Som pedagogerna förklarar i intervjuerna har de bestämt att barnen ska ha vila efter lunch men de barn som inte vill delta behöver inte vara med. På trappsteg nummer fem redogörs följande, att det är de vuxna som planerar vilan men de tar barnens åsikter och tankar på allvar. Här ser vi att de vuxna bestämmer att de ska till exempel, läsa en saga men vilken saga det blir får barnen ha inflytande över och bestämma. Trappsteg nummer sex innebär att de tar gemensamma beslut. Om barnen inte vill delta från första början på vilan behöver de inte det, men dock ges det möjlighet för barnen att komma in på vilan efterhand. På trappsteg nummer sju framgår det att barnen själv kan starta upp egna projekt om de inte vill delta på vilostunden, och det får barnen lov att göra på båda förskolorna. På trappsteg nummer åtta är barnen mycket delaktiga i sin egen miljö, det ser vi exempelvis på Stjärnans förskola där barnen har fått bestämma färger och inredning i rummen där deras vila sker. Barnen är inte helt självständiga utan de vuxna finns nära till hands och har även det yttersta ansvaret.

4.5 Sammanfattning

Här sammanfattar vi vår studie och utgår från vårt syfte som var att undersöka hur vilan för de äldre barnen är organiserad samt hur den upplevs av såväl pedagoger som barn på våra två utvalda förskolor. Vi utgår även från våra tre frågeställningar som är: Vilken funktion har

36

vilan, enligt pedagoger och barn? På vilket sätt är vilan uppbyggd? Hur ser barn och pedagoger på barns delaktighet och inflytande förhållande till vilan?

På Lönneberga förskola är pedagogerna överens om att vilan är något som de tycker uppfyller en viktig funktion under vardagens verksamhet. Vilan är en rutinsituation efter lunch på deras förskola och de upplever att vilan har en positiv inverkan på både barn och pedagoger. Pedagogerna vill också framföra att vilan på deras förskola består av ett innehåll som varierar som till exempel, högläsning ur en bok, cd-skivor med olika sagor eller massage. De har även uppmärksammat att vilans innehåll många gånger leder till att barnen blir intresserade av att skriva och ljuda bokstäver. Pedagogerna har även upplevt att barns förmåga till koncentration utvecklas.

I intervjuerna uttrycker pedagogerna även att föräldrarna är mycket positiva till att det också finns en slags vila för de stora barnen. För en del föräldrar har själv märkt att deras barn behöver en stunds avkoppling från den hektiska och stressade vardagen. Pedagogerna återkommer också under intervjuernas gång hur värdefullt det är att ta tillvara på barnens delaktighet och inflytande i verksamhetens vardag. Förskolan är vår och barnens arena, tillsammans skapar vi den bästa miljön för allas behov, förutsättningar och intressen menar en av pedagogerna.

Vilan på Stjärnans förskola är strukturerad på olika sätt och vi får berättat för oss att pedagogerna har diskuterat med varandra om vilan efter maten. Det är inte alla avdelningar på Stjärnan som har vila direkt efter maten. Till exempel på uteavdelningen får barnen vila när de vill, vill de inte vila så behöver de inte vila. Pedagogerna vill skapa diskussionsforum på olika möten på förskolan där personalen diskuterar olika rutiners funktion och mening för att på så sätt få syn på olika aspekter.

På både Lönneberga och Stjärnans förskola påminner vilan om varandra, gällande innehåll och uppbyggnad, bilderböcker, kapitelböcker och cd-sagor är bland det vanligaste. Dock har barnen på Stjärnans förskola fått vara med och bygga upp hur vilan ska se ut när man ser till färger på väggarna och rummens inredning.

För att ta till vara på barnens delaktighet och inflytande under vilan får barnen själv bestämma om man vill vila eller inte, det gäller på båda förskolorna. Vill man inte vila finns det andra alternativ under tiden som barnen brukar välja, till exempel rita eller bygga pussel.

37

Pedagogerna låter även barnen vara delaktiga genom att de får bestämma vilken saga de ska lyssna på och pedagogerna försöker att ta tillvara på deras intresse i största möjlig mån.

5 Diskussion

Vi ville undersöka vilan för de äldre barnen på förskolan, det vill säga de barn som är tre till sex år. Syftet var också att synliggöra vilans funktion med struktur och innehåll för de barnen, och framföra pedagoger och barns uppfattningar kring vilan. En intressant aspekt att undersöka var också om pedagoger och barn anser att barnen får lov att påverka vilans innehåll och uppbyggnad.

5.1 Resultatdiskussion

Slutsatsen av vårt arbete är att det är pedagogerna som formar vilan men försöker sträva efter att låta barnen ha inflytande över situationen. De äldre barnen har behov av en stunds avkoppling under dagen, det är både barn och pedagoger överens om. Alla deltagare i studien påpekar också att det ska vara på barnens villkor om man vill delta eller inte delta på vilan. Mycket handlar om pedagogernas synsätt gentemot barnen, pedagogerna framför i intervjuerna att det är viktigt att man som vuxen vågar lita på att barnen själv vet vad de vill, barnen ges möjlighet till att ta ett eget beslut utifrån sin upplevelse och erfarenhet.

Vår studie har gett oss en ännu större inblick i hur vilan kan vara strukturerad för de äldre barnen på förskolan. Vi har även funderat mycket själv på att det faktiskt är barnen som vet bäst själv om de behöver vila eller inte. Vi upplever att det handlar mycket om pedagogernas agerande och förhållningssätt gentemot barnen. Varför ska pedagogerna bestämma om barnen ska vila eller inte – som vuxen vill man väl inte att någon annan ska bestämma om man är trött eller inte? Precis som vi vuxna själv kan avgöra om vi behöver vila eller inte så anser vi att pedagogerna måste lita på barnens egna känslor och funderingar.

Kanske kan pedagogerna göra vilan mer attraktiv så att den lockar barnen ännu mer än vad den redan gör idag, vilket i och för sig kan vara en svår utmaning eftersom alla människor är olika och har olika förutsättningar. Dessutom funderade vi på varför majoriteten av avdelningarna ändå lägger vilan efter maten fast att de framhäver att barnen ska vara delaktiga

38

i det beslutet om de vill eller inte vill delta. Är det kanske ändå så att utifrån ett vuxet perspektiv så passar vilan för barnen bäst efter lunchen för på så sätt kan man lösa pedagogernas raster? Fast att pedagogerna vill vara flexibla så finns det en del faktorer som spelar in och därför fortsätter vilan vara en form av en rutinsituation. Dock anser vi att det är intressant att pedagogerna som har deltagit i vår studie har börjat diskutera vilans mening och innehåll. Kanske kan vår studie också bidra till att det börjas diskuteras ännu mer på fler förskolor varför barn måste vila, vilans struktur och varför vilan är förlagd efter lunch?

5.2 Metoddiskussion

Vår tanke var från början att vi endast skulle använda oss av intervjuer, men vi insåg ganska snabbt för att få en djupare insyn och förståelse var vi tvungna att även göra observationer. Det har varit både intressant, givande och spännande att göra observationer, och de har verkligen gett oss en större inblick och verklighetsbild av hur vilans uppbyggnad och innehåll kan se ut på olika förskolor, samt om barnen har inflytande och delaktighet i situationen. Dock är vi mycket väl medvetna om att resultaten hade kunnat se helt annorlunda ut om vi hade utfört våra intervjuer och observationer på andra förskolor, och med andra pedagoger runt omkring i vårt avlånga land. Men vi tror att studiens resultat kan stämma överens med andra förskolors uppbyggnad och struktur, samt pedagogers och barns aspekter.

När vi genomförde våra intervjuer så flöt samtalen på bra och vi kände att vi fick en god kontakt med både pedagoger och barn. Vi ställde följdfrågor av informanternas utsagor och fick då ännu mer utvecklade svar från alla parter. Vi intervjuade barnen i grupp, men vi tror att barnen ändå svarade utifrån sina erfarenheter och åsikter. Sedan kan man alltid fundera på om det är deras egna uppfattningar och aspekter, och även om deras svar varit annorlunda om de hade blivit intervjuade enskilt.

5.3 Förslag till fortsatt forskning

Det skulle vara intressant att studera fler förskolors vilostunder för att få ett större perspektiv av pedagoger och barns syn på vila, och på så sätt kanske upptäcka fler olikheter. Genom vår studie har en av förskolans rutinsituationer uppmärksammats, men vidare hade det varit

39

intressant och spännande att studera förskolans andra rutinsituationer utifrån våra frågeställningar. Som till exempel samlingen, vilken funktion har samlingen, enligt pedagoger och barn, på vilket sätt är samlingen uppbyggd, hur ser barn och pedagoger på barns delaktighet och inflytande förhållande till samlingen?

40

Referenser

Barnkonvektionen http://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/barnkonventionen- for-barn-och-unga

Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar: metodik

för barnintervjuer. 3., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber

Solweig Eklund (2010): Förskolans lärare - till nu från då. Lärarnas nyheter. Hämtat från

http://www.lararnashistoria.se/theme/forskolans_larare_tidslinje (2013-10-08)

Esaiasson, Peter (2007). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).

Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf (tillgänglig 2013-10-14)

Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson

Hart, Roger A. (1997). Children's participation: the theory and practice of involving young

citizens in community development and environmental care. London: Earthscan

Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några

perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber

Johansson, Bo (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och

språklig utformning. 3. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget

Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (red.) (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. 1. uppl. Malmö: Gleerups

41

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2003) Delaktighet som värdering och

pedagogik Hämtat från http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/pramsher.pdf (2013-10-06)

Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund: perspektiv och

förhållningssätt i förskolans läroplan. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Skolverket (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010. Stockholm: Edita

Sommer, Dion, Pramling Samuelsson, Ingrid & Hundeide, Karsten (2011). Barnperspektiv

och barnens perspektiv i teori och praktik. 1. uppl. Stockholm: Liber

Stukát Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenska. Lund: Studentlitteratur

42