Analys av Lärare

5.2.1 Analys av nyutexaminerade lärare Samarbetet mellan lärare och SYV

De nyutexaminerade lärarna pekar på att det är fördelaktigt att bedriva

syoverksamhet som ett naturligt inslag i undervisningen. Lena menar att det så många moment som eleverna ska avklara för att uppnå betygskriterierna att det sällan blir tid över till annat som t ex syoverksamhet. Enligt Henrysson (1994) tycks lärarna ha svårt att integrera syofrågor i undervisningen och prioriterar ämneskunskaperna. Vi tolkar det som att momenten Lena beskriver blir till en stressfaktor som ger lärarna tunnelseende vilket i sin tur leder till att syofrågorna tillskrivs en lågprioritet.

Vi har uppfattat det som att lärarna arbetar med syoverksamhet både teoretiskt och praktiskt. Av de beskrivna aktiviteterna att döma handlar det om både kontinuerlig verksamhet och mer spontana insatser, som vi ser det, beror detta på den varierande tillgången till tid.

Hur lärarna arbetar med studie- och yrkesvägledning

Lärarna uttrycker en oklarhet i uppfattningen om vad samarbetet skulle kunna bestå i med undantag från elevvårds ärenden, precis som beskrivs i kapitel 5.1 under

rubriken samarbetet mellan lärare och SYV. Enligt Lena minskar risken för att Sara hamnar i periferin om samarbetet med lärarna utvecklas. Som Lena också beskriver är det av stor vikt att Sara blir en tydlig resurs för elever och lärare. Som vi tidigare uttryckt anser vi att en klarhet i Saras arbetsuppgifter och kompetens skulle resultera i att den övriga personalen på skolan lättare skulle se henne som en resurs vilket också Henrysson (1994) påtalar.

Hur samarbetet mellan lärare och SYV kan utvecklas

Vi tolkar det som att Linnéa, trots avsaknaden av samarbetet i dagsläget, ser Sara som en resurs och förväntar sig ett samarbete i framtiden. Linnéa är positivt inställd till den samplanering och användning av Sara som tillgång, vilket beskrivs i

föregående kapitel. Enligt vår synvinkel, är det i detta fall tid för möte mellan lärare och Sara som saknas för att ett samarbete ska påbörjas.

5.2.2 Analys av lärare med mångårig erfarenhet inom läraryrket Samarbetet mellan lärare och SYV

Samtliga intervjuade med längre yrkesbakgrund inom läraryrket menar att samarbetet främst ligger i Saras information till eleverna. Vi är av uppfattningen att samarbete främst innebär ett samspel mellan personer. Vår tolkning blir därför att inbokning av Saras gästföreläsningar snarare är en schemateknisk fråga än ett samarbete. Däremot ser vi att samarbete sker kring betygssvaga elever. Främst genom dialogen kring elevsituationen, alternativa lösningar för eleven samt nyttjande av Saras resurs när det gäller kontaktnät och kunskap i tillvägagångssätt vid ansökningsförfarande. Att lärarna uppfattar detta som främsta samarbetspunkt anser vi kunna bero på Saras deltagande i elevvårdsteamet, vilket även Henrysson (1994) erfarit genom sin

avhandling. Som nämnts i tidigare kapitel verkar skolans övriga personal ha en tendens att förväxla syofunktionärens arbetsuppgifter med kuratorns.

Lilian beskriver att syoverksamheten är lågtprioriterad i sitt arbete och motiverar detta med sin åsikt om att Sara är kompetent och gör mycket inom detta område. Linda och Lydia är av liknande uppfattning, att Sara är en god resurs som de gärna utnyttjar. Lydia tillägger även att de strävar efter att inte överbelasta Sara med arbete. Lydia är den av lärarna som vi upplever ha närmast samarbete med Sara, detta kan enligt vår uppfattning bero på att Lydias elever är i större behov av syoinsatser samt att tidsutrymmet är större här.

Lisette samtalar med Sara om lämpliga gymnasieval för sina elever. Som vi ser det utgår Lisette från den personliga kontakt som hon byggt upp under de åren hon arbetat med eleverna. Detta menar skolöverstyrelsen (1983) vara fördelaktigt då läraren under flera år lärt känna eleverna samt har kännedom om betygsstatus. Vi är av åsikten att lärarnas intresse för elevernas framtidsval är positivt och kan användas av studie- och yrkesvägledaren som underlag för sina enskilda samtal.

Strategi för att uppnå målen med 2.6

Ur vår synvinkel använder lärarna sitt sunda förnuft och gör så gott de kan utefter vad läroplanen anger. I utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet (2005) konstateras att varken kommunerna eller skolorna arbetar för att konkretisera målen. Detta kan enligt kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering inom grundskolan (2005) utföras genom årliga skolplaner med tydligt beskrivna mål, tillvägagångssätt och ansvarsfördelning, samt utvärdering och uppföljning.

Henrysson (1994) är även av samma åsikt som skolverket, att målen bör preciseras och föras ner på en lokal nivå. Vi anser att en sådan insats skulle kunna ge lärarna redskap för att arbeta med syoverksamhet. Vi förundras över att detta ännu inte är utfört då avsaknaden av riktlinjer för hur målen kan uppnås har varit känt under flera år. Detta styrker vi i Henryssons (1994) avhandling där han hävdar att läroplanen inte är något bra styrdokument då lärarna inte känner sig berörda av målen i kapitel 2.6 samt att kontrollen för lärarnas utövande inte fungerar.

Hur lärarna arbetar med studie- och yrkesvägledning

Vi har lagt märke till att lärarna med mångårig erfarenhet inom läraryrket uppfattar vi göra lite mer än de andra två kategorierna. Det kan, som vi ser det, sammanhänga

med att So-ämnena naturligt innehåller studie- och yrkesorientering och därför blir mer integrerat i den ordinarie undervisningen än i andra ämnen. Vi drar även en parallell mellan yrkesvalsläraren som tidigare undervisade i samhällskunskap och So-lärarna i vår studie (Henrysson, 1994). Enligt vår uppfattning tillskriver en del av So-lärarna sin syoverksamhet en So-titel. Detta ser vi som en förklaring till att So- lärare kan uppleva sig arbeta med syoverksamhet omedvetet, men även att de kan bli blinda för sin insats i syoverksamheten. Denna kategori lärare är den som är mest intresserade av att driva större arrangemang som shower, studiebesök, inbjudningar av föreläsare etc. Det kan enligt vår synvinkel bero på att aktiviteterna lätt kan integreras i deras ämne, de har en trygghet i sitt yrke och har tidigare erfarenhet av att ingå i den typen av arrangemang. Som vi ser det har vi kommit fram till samma slutsats som Henrysson (1994) att omfattningen av syoverksamhet integrerad i den ordinarie undervisningen är sammanhängande med vilket ämne läraren undervisar i.

Hur samarbetet mellan lärare och SYV kan utvecklas

Lärarna efterfrågar ett större samarbete samt integrering av Saras deltagande i den ordinarie undervisningen men att det inte finns tid för detta. Vi tolkar lärarnas önskemål om avsatt tid för syoverksamhet som en bekräftelse för förslaget om ovan beskriven skolplan är ett giltigt tillvägagångssätt för att konkretisera målen i Lpo 94 kapitel 2.6 samt tänkbara strategier för att nå dit.

5.2.3 Analys av lärare med annan yrkesbakgrund Samarbetet mellan lärare och SYV

Som vi konstaterat tidigare finns inte heller inom ramen för denna lärarkategori något nämnvärt samarbete med SYV. Lasse pekar, likt som Henrysson (1994), på att skolan blivit en institution i samhället. Vi utläser även ur dessa intervjuer att tidsbrist är den främsta faktor som gör att samarbetet hämmas.

Hur lärarna arbetar med studie- och yrkesvägledning

Som vi uppfattar det är samtalen, med eleverna, en central punkt i utövandet av syoverksamhet hos dessa två lärare. Lasse förmedlar sina tidigare erfarenheter under sin ordinarie verksamhet, detta hävdar Henrysson (1994) är ett vanligare

undervisningen. Lasse ser möjligheterna i att förlänga praoperioderna och ge lärarna större utrymme att fokusera på annat än schema och direkta ämneskunskaper.

Denna möjlighet har Lennart som arbetar med en mindre elevgrupp där tidsutrymmet är lite gynnsammare för aktiviteter som syftar till att ge eleverna kunskaper om sitt närsamhälle.

Hur samarbetet mellan lärare och SYV kan utvecklas

Lennart efterfrågar en dialog med Sara i mindre grupper, vilket också nämns i föregående kapitel under Saras egna förslag till utveckling där.

Enligt vår mening är Lasse den av lärarna i studien som ser bristerna i skolans syoverksamhet. Han ser utvecklingsbehovet i skolans arbetslivsorientering och hävdar att mer tid bör avsättas för ändamålet. Vi tolkar detta på samma sätt som vi tidigare tolkat Sara och lärarna med mångårig erfarenhet inom läraryrket. Att en lokal skolplan med konkreta mål och strategier är en tänkbar lösning för att föra in studie- och yrkesorientering i den ordinarie verksamheten (Kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering inom grundskolan, 2005).