Analys av sociala sammanhang och relationer

I redovisning ges exempel på vilka sociala sammanhang och kunskaper som är viktiga för informanterna. Anledningen till de olika synsätten kring vilka sociala relationer som är viktiga kan få en förklaring med hjälp av Berger & Luckmann. För Erik på marknadsfunktionen är kunskap om kunder och andra aktörer på marknaden viktig då det ger honom en bild av hur världen är beskaffad. För att lyckas i sitt arbete och vara en del av sammanhanget med kollegor inom funktionen är det denna värld som är viktig. Kunskaper som anses viktiga är det som han via utbildning och tidigare erfarenheter vet är nödvändiga. De nära kollegorna och relationerna inom funktionen bidrar även de till vetskapen om vad som är pririterad kunskap. Berger & Luckmann menar att det dialektiska förhållandet mellan individens föreställningar och den objektiva sociala verkligheten finns som ett resultat av den sociala interaktionen. De relationer individen lever i påverkar inte bara dennes attityder och

värderingar. Genom socialisationsprocessen tas hela verkligheten över av en kreativ individ vilket resulterar i likartad syn på världen och vad som är sant, till exempel att relationen med kunderna är viktigast. På samma sätt fungerar det även för Annika och Anders, deras

respektive relationer, kontakter och nätverk tillsammans med deras respektive

utbildningsbakgrund och yrkeserfarenheter utvecklar vilka kunskaper och trosföreställningar som blir viktiga. I Annikas dagliga arbete är kunskap om den kemiska processen i

produktionen viktig och med sin kunskap vet hon att de kan göra produktionen bättre och effektivare. Dessutom bidrar hennes relationer till att bekräfta den föreställningen. Anders fokus på produktion är istället vilka råvaruflöden som fungerar bäst och effektivast samtidigt som kontakten med chefer inom produktion och leverantörer bidra till hans föreställning om vad som är viktigt att ha kunskap om. En ökning av produktionen kan innebära effektivare transporter för Anders, sänkta marknadspriser för Erik och en utmaning för hur ökade utsläpp ska hanteras för Annika. En annan konflikt är Erik och Anders ekonomiska kunskaper som delvis kan krocka med Annikas kemikunskaper, då de ser på vad som är bäst att göra inom det närmsta året, medan hennes kunskaper kan få tillämpning om 10 år. Berger & Luckmann menar att verkligheten konstitueras som verklig med hjälp av människors subjektiva meningsskapande liv och den sociala kontexten och världen består av summan av dessa föreställningar.

Vidare menar Berger & Luckmann att socialisationen bidrar till att verkligheten blir begriplig för människan och dessutom blir rättfärdigad och legitimerad av samma process. Det är

genom socialisation och social interaktion verkligheten blir en del av människan samtidigt som den låter verkligheten leva vidare. I den sekundära socialiseringen bidrar informanternas arbetskamrater, kollegor, utbildningsinstitutioner, andra institutioner som bank och

rättsväsende med kunskap och föreställningar kring vad som är sant. Med socialisation följer också typifieringen av andra människor, hur de bör mötas och hur relationen till dem ser ut och fungerar. Det påverkar hur informanterna ser på varandra och de sammanhang de arbetar inom.

Ytterligare förklaring kan Charles Tilly med begreppen efterlikning och anpassning bidra med. Anpassning innebär att människan söker upp de sammanhang som gör deras liv

smidigare. I fallet med relationer söker informanterna upp människor som ser på världen som de själva gör då de gemensamt vet vad som är sant. Det påverkar även hur de anser världen hänger ihop och fungerar samtidigt som de med dessa människor utvecklar relationer och nätverk. Det är även genom efterlikningen som människan bidrar till typifiering, eller kategorier, och dessutom förstärker den. Möjligen är det enklare för Erik att ha kontakt med kunderna då han vet vilka de är och hur de fungerar då det är inom det han utbildats och har en yrkeserfarenhet. För Annika är relationen med andra forskare inom samma

kunskapsområde enklare då de har en gemensam kunskapsplattform från utbildning och så vidare. På liknande sätt fungerar det för Anders då den sociala kontext han ingår i lägger vikt vid varuflöden och produktion och det är de i tid nära liggande utmaningarna som prioriteras. De förstår att respektive relationer är viktiga för den andre men inte på vilket sätt eftersom de inte har full tillgång till de kunskaper och trosföreställningar som ligger implicit i den sociala kontexten. De delar inte dessa människors kunskaps- och erfarenhetsbakgrund från till exempel utbildningsinstitution och yrkesroll. Detta kan landa i en slutsats som säger att vad människor upplever som viktigt är det som de gör varje dag. Det hänger samman med det Berger & Luckmann talar om när de redogör för institutionernas tillblivelse. Genom upprepning kommer vanor att rutiniseras och upplevs slutligen som en sorts naturliga fakta eller institutioner som har sitt ursprung i ”naturliga” lagar trots att de är en produkt av människan. De sammanhang inom vilken människan utför sitt arbete kommer således upplevas som viktigare än andra.28 Det är samma typ av mekanism som efterlikning och anpassning bidrar med och informanterna organiserar sig och strukturerar arbete som andra aktörer av samma kategori gör i det omgivande samhället. Deras anpassning till

sammanhanget bidrar ytterligare till vad som anses vara viktiga kvalitativa element inom vilken deras kunskap konstrueras.

Det kvalitativa element som sociala relationer bidrar med förklarar ytterligare varför

informanterna ser olika kontakter som viktiga. Andrikopoulos & Prodromidis menar att goda relationer med aktörer utanför organisationen kan vara viktiga i en osäker värld, till exempel ikristider. För Annika är hennes kontakter viktigare än de övrigas då de kan bidra med kunskap och erfarenhet om det på grund av neddragningar skulle saknas inom hennes funktion eller om hon vill söka annat arbete. För Erik är kontakten med bankmänniskor viktigare då det kan hjälpa honom med till exempel mer förmånliga bankrelationer vid behov av kredit för en viktig kund. Anders å sin sida ser möjligen goda kontakter med leverantörer som viktiga då de kan hjälpa till att förlänga kredittiden i svårare ekonomiska situationer. Potentiella samarbetspartners är viktiga för en organisation då de kan bidra med

kunskapskapital, ekonomiska resurser eller personal. Förutom det kvalitativa elementet kan även berättelserna som Silverman talar om bidra till vilka relationer som upplevs viktiga. I det vardagliga arbetet kommer informanterna få lyssna till andra människors berättelser kring vad som är viktigt. Det bidrar ytterligare till att stärka föreställningen kring vad som är viktig och sann kunskap samtidigt som de stärker relationerna. När vi berättar och någon lyssnar blir vi som människor bekräftade och vi känner samhörighet med varandra. Samhörighet stärker känslan för gruppen och nätverket. Berättelser kan öka förståelse mellan människor och bidra till användning av tidigare erfarenheter både egna och andras. För att ovanstående ska vara möjligt krävs det kommunikation mellan människor. Kommunikation är en förutsättning för att människan ska kunna påverka och påverkas. Den sociala delen i kommunikation kommer till uttryck i språket och för Berger & Luckmann är språket en förutsättning för att kunskap överförs mellan människor.29

Sammanfattningsvis kan sägas att de olika teorierna bidrar med förklaring av vad olika informanter anser vara viktiga sociala relationer, kontakter och nätverk, och varför. Det kan bidra till förståelse av vilken kunskap som är viktig/prioriterad för informanterna och hur de kan hamna i konflikt med varandra. Genom att definiera de olika informanternas kunskap kan de hänföras till olika kategorier och sociala sammanhang. Till kategorierna hör olika

kunskaper och trosföreställningar som internaliserats hos människor genom

socialisationsprocesser i olika utbildningsinstitutioner, yrkesroller, yrkeserfarenheter och skiftande sociala kontexter. Det innebär att informanterna anser sina respektive sociala sammanhang och relationer vara viktigare eftersom de bidrar till individens kunskap och trosföreställningar kring vad som är sant och legitimt i världen.