5. Empiri – intervjuer med myndigheter

6.2 Analys och diskussion

Revisorns anmälningsplikt vid misstanke om brott omfattar en stor mängd brott och lagen stipulerar att revisorn ska ingripa redan vid misstanke om brott, vilket kan vara svårt för revisorn att efterleva alla gånger. Flera revisorer har i vår undersökning uttryckt att de vill vara säkra till 100 % på att brottet är begånget innan de anmäler. Detta är en bild som flera av de myndigheter vi varit i kontakt med också delar; många revisorer vill ha på fötterna och vara säkra innan de beslutar sig för att anmäla. Denna uppfattning har vi själva också fått under arbetes gång.

Även den rättspraxis från RI vi analyserat pekar i den riktningen och visar på flera fall där revisorn avvaktat för länge med anmälan och därigenom tilldelats en disciplinär åtgärd för underlåtenhet. Detta straff kan vara antingen en erinran eller en varning. Vid upprepande förseelser kan auktorisationen upphävs, vilket i praktiken innebärett yrkesförbud. En tänkbar anledning till varför vissa revisorer väntar med att anmäla kan vara att denne kan åläggas ett skadeståndsansvar enligt 29 kap. § 2 ABL om de lämnar direkt felaktiga uppgifter till

åklagaren. Även klientrelationen kan påverkas om revisorn upprättar en anmälan mot klienten och revisorn kan därefter tvingas lämna uppdraget och därmed lida ekonomisk skada.

Revisorn kan alltså ha incitament till att ej göra en anmälan vid misstanke om brott genom att det alltid följer en risk med att mista uppdraget efter anmälan. I den andra vågskålen finns alltid risken att bli anmäld till RI:s tillsynsnämnd och därmed riskera disciplinära åtgärder. Med detta sagt har majoriteten av revisorerna i vår empiriska studie svarat att de anser att anmälningsplikten fungerar i praktiken och har en brottsförebyggande effekt samt att den ej har en negativ inverkan på klientrelationen. En övervägande del har även svarat att de inte tycker att anmälningsplikten och tystnadsplikten strider mot varandra. Samma sak gäller oberoendet gentemot klient i förhållande till anmälningsplikten.

När det kommer till revisorernas juridiska kunskap för att avgöra om brott föreligger så anser drygt en femtedel i vår undersökning att de saknar den kunskapen. Att revisorer saknar den kunskapen utgör ett problem enligt bl.a. Skatteverket som föreslår mer utbildning för revisorerna där även läroverken tar ett större ansvar. Men en majoritet av revisorerna har alltså svarat att de – direkt eller indirekt via juridiska avdelningar på byrån - besitter den kunskapen.

51

Huruvida anmälningsplikten vid misstanke om brott fortsatt borde vara en del i revisorernas arbetsbeskrivning så har nästan ¾ av revisorerna i vår enkät sagt att de vill ha kvar

anmälningsplikten i dess nuvarande form. Många ser anmälningsplikten som ett hjälpmedel de kan använda sig av för att klienten ska hålla sig på rätt sida om lagen. Av de som svarat att de vill se en förändring av anmälningsplikten mot hur den ser ut idag, så gäller kritiken övervägande försenade årsredovisningar och bokföringsbrott. I dessa situationer kan Bolagsverket redan se om årsredovisningarna är försenade, och de revisorer som vill se en förändring av anmälningsplikten, anser att den typen av ärenden därmed inte borde ingå i brottskatalogen.

Här kan vi även se konkreta tecken på att myndigheterna har tagit till sig av vad många revisorer framfört vara ett problem till oss angående anmälningsplikten. I vår intervju med EBM framkommer det att myndigheten tillsammans med Bolagsverket arbetar på en lösning för att minska revisorernas administrativa börda. Arbete pågår med att ålägga Bolagsverket att anmäla försenade årsredovisningar och därmed bespara revisorn den sysslan. Denna åtgärd är efterfrågad inom branschen och kommer, om den införlivas, bespara revisorerna en egentligen onödig uppgift. Eftersom revisorn är tvingad att pröva om denne ska avgå efter upprättad anmälan så torde även klientrelationen, som kan bli frostig vid anmälan, förbättras av en modifiering av anmälningsskyldigheten i dess nuvarande form. Även ekonomisk vinning för revisorn finns att hämta vid en eventuell förändring då de kan kvarstå som revisor i det bolag de alltså slipper anmäla, om myndigheterna gör slag i saken.

Mot bakgrund av ovanstående två stycken så delar vi de åsikter som revisorerna har fört fram i vår empiriska undersökning. Dels delar vi det majoriteten svarat: att anmälningsplikten fungerar i praktiken och fyller sin brottsförebyggande funktion och därmed bör vara kvar som ett verktyg för revisorerna. Vi ser även poängen i den kritik som framförts och att

myndigheterna kan ta ett större ansvar med automatiserade rutiner kring försenade årsredovisningar, något som de arbetar med en lösning på.

Även flera av de myndigheter vi intervjuat, EBM, Skatteverket, BRÅ och RI, betonar anmälningspliktens brottsförebyggande effekt. EBM framhävde anmälningspliktens preventiva effekt. B pratade om att den ger revisorn muskler att sätta press på klienten att justera eventuella fel och bli mer noggrann att följa lagstiftningen. Skatteverket liknade revisorn, i förhållande till anmälningsskyldigheten, vid en grindvakt genom att denne ska kontrollera att VD och styrelsen följer de uppsatta regelverken. RI är inne på samma linje med att blotta vetskapen hos klienten om revisorns anmälningsplikt torde ge viss

brottsförebyggande effekt.

Med detta sagt så ska man ha i åtanke att det är en minoritet av revisorerna i vår

undersökning som svarat att det någon gång gjort en anmälan. Det är givetvis svårt för oss att fastslå att det utfallet är representativt för landets samtliga kvalificerade revisorer men 42 % av revisorerna har svarat att de någon har upprättat en anmälan vid misstanke om brott. Det går att jämföra med resultatet i BRÅ:s rapport från 2004 där blott 6 % av de tillfrågade revisorerna hade gjort en anmälan. Här kan man alltså se en väldigt stor ökning även om det fortsatt verkar vara mer ovanligt än vanligt att anmäla en klient.

Att anmäla en klient är även en sista utväg för revisorerna. Huvudregeln när de misstänker oegentligheter är att första tilltaget ska vara att informera kunden om dessa iakttagelser och vidtas därefter ingen åtgärd från klientens sida så ska en anmälan upprättas. Därav torde en

52

hel del oegentligheter eller slarv lösas redan i ett första skede. Anmälningsskyldigheten innebär heller inte att revisorn aktivt ska leta efter misstänkta brott. Revisorn behöver inte vidtaga några extra åtgärder utöver att följa god redovisningssed för att upptäcka eventuella brott. Själva anmälningsplikten är alltså bara en del av revisorns totala arbetsuppgifter. Efter slopandet av revisorskravet i mindre bolag 2010 har revisorns anmälningsplikt överlag fått en underordnad betydelse. Detta eftersom en majoritet av de svenska aktiebolagen utgörs av mindre aktiebolag. Även myndigheterna vi har intervjuat har belyst problemen med denna negativa utveckling. Antalet anmälningar från revisorer har gått från tidigare 300 per år till blott en handfull per år som det ser ut idag. Riksrevisionen visar på en korrelation mellan det slopande revisorskravet och att antalet anmälningar sjunkit drastiskt till dagens låga antal. Avskaffandet av revisorskravet i mindre bolag har fått stora konsekvenser på

samhällsekonomin enligt flera av de myndigheter vi intervjuat. Skatteverket säger till oss att förändringen är “förödande”. EBM publicerade i år en rapport gällande utvecklingen av ekonomisk brottslighet i mindre bolag efter avskaffandet, där ett av förslagen till åtgärder är att återinföra revisorskravet som det var tidigare. Även Riksrevisionen har släppt en rapport i ämnet där de har konstaterat att företag som valt bort revisor har visat upp en sämre tillväxt än innan reformen. Enligt rapporten beror detta på att berörda företag undanhåller inkomster för skatt. Även deras rekommendation är att staten ska återinföra revisorskravet för mindre bolag.

53

7 Käll- och litteraturförteckning

Offentliga utredningar

Prop. 1997/98:99. Prop. 1998/99:130. Prop. 2000/01:146. Prop. 2009/10:204

EtikU 11 – Medlemmarnas tillämpning av lagen om åtgärden mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Punkt. 6.14.

Ekobrottsmyndighetens lägesbild om ekonomisk brottslighet i Sverige 2016-2018., Ekobrottsmyndigheten, Stockholm, 2017.

Larsson, Bengt, Revisorernas anmälningsskyldighet: forskning om ekonomisk brottslighet, Brottsförebyggande rådet (BRÅ, Stockholm, 2004).

EBM – Rapport om den ekonomiska brottsligheten. Rapport 2004:1.

Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag: en reform som kostar mer än den smakar, Riksrevisionen, Stockholm, 2017.

Ekobrottsmyndigheten – Effekter på den ekonomiska brottsligheten efter avskaffandet av revisionsplikten för mindre bolag. EBM A-2016/0375. 2016.

Ekobrottsmyndigheten – Slopad revisionsplikt bidrog till ekonomisk brottslighet. 2017. Ekobrottsmyndighetens rapport, Revisorers åtgärder vid misstanke om brott. 2013. FAR – RevU 4 – Revisorns åtgärder misstanke om brott respektive penningtvätt. Senast justerad 2018:11.Punkt 5.

EBM – Revisors åtgärder vid misstanke om brott – vissa praktiska tillämpningsfrågor. Rapport 2007:1. Reviderad jan 2020.

Yttrande över betänkande En samlad Ekobrottsbekämpning SOU 2011:47. American Academy of Mangement.

54

Doktrin

Leijonhufvud, Madeleine & Wennberg, Suzanne, Brott och straff i affärslivet: en lärobok för ekonomer, 3. uppl., Iustus, Uppsala, 2007

Moberg, Krister, Valentin, Niklas & Åkersten, Peter, Bolagsrevisorn: oberoende, ansvar, tystnadsplikt, 4., [omarb.] uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2014

Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentation, 3., [utök. och rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2015.

Bryman, Alan & Bell, Emma, Företagsekonomiska forskningsmetoder, 1. uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2005.

Eggeby, Eva & Söderberg, Johan, Kvantitativa metoder: för samhällsvetare och humanister, Studentlitteratur, Lund, 1999.

Esaiasson, Peter (red.), Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad, TPB, Johanneshov, 2012.

Revision: en praktisk beskrivning, [2., uppdaterade och kompletterade uppl.], FAR förlag, Stockholm, 2006.

Hemström, Carl & Giertz, Magdalena, Bolagens rättsliga ställning om enkla bolag, handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag, MTM, Johanneshov, 2013.

Sandström, Torsten, Svensk aktiebolagsrätt, 5. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2015 Lodin, Sven-Olof, Lindencrona, Gustaf, Melz, Peter, Silfverberg, Christer &

Simon-Almendal, Teresa, Inkomstskatt: en läro- och handbok i skatterätt. Del 1, Sextonde upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2017.

Kellgren, Jan & Bjuvberg, Jan, Redovisning och beskattning: om redovisningens betydelse för inkomstbeskattningen, 3., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2014.

Glete, Jan, Nätverk i näringslivet: ägande och industriell omvandling i det mogna

industrisamhället 1920-1990, 1. uppl., SNS (Studieförb. Näringsliv och samhälle, Stockholm, 1994.

Drefeldt, Caisa & Törning, Eva, Redovisa Rätt 20: 2020 års uppslagsbok med anvisningar och rekommendationer för löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning 2020, Första upplagan, Sanoma Utbildning, Stockholm, 2020.

Elofsson, Sigurd, Holmquist, Rolf, Lindmark, Johan & Andersson, Christine, Bokföringsbrott och bokföringslagen, Fjärde upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017.

55

Artiklar

Balans - Övervägande delen av alla disciplinärenden avskrivs. Nr 3. 2004. Engerstedt, Svernlöv - Disciplinärärenden - hos Revisorsnämnden och förvaltningsdomstolarna. Balans. Nr 2. 2015.

Webbaserade källor

https://www.ekobrottsmyndigheten.se/lag-och-ratt/brottsrubriseringar/ (hämtad: 2020-05-23). https://www.ekobrottsmyndigheten.se/om-oss/ (hämtad: 2020-05-24). https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/bedragerier-och-ekobrott.html (hämtad 2020-05-17).

Sevenius, Robert (2020). Rätt bolagsrätt 20: 2020. Första upplagan Stockholm: Sanoma utbildning. . https://www-faronline-se.eu1.proxy.openathens.net/dokument/rattserien/ratt-bolagsratt/r/rb_revisor/?q=revisor (hämtad 2020-05-02).

Sandelowski, Margarete – Focus on resarch methods – Combining qualitative and quantitative sampling, data collecton, and analysis techniques in mixed-method studies. Resarch in Nuring & Health. 2000. Sid. 246–255.

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1002/1098- 240X%28200006%2923%3A3%3C246%3A%3AAID-NUR9%3E3.0.CO%3B2- H?fbclid=IwAR2JZiNMs6sQfN7B79Ty1-xWF8DdSvdWyMnU_6j41xUBdgGP6kXBdzk4l2c (hämtad 2020-05-20). https://etikprovningsmyndigheten.se/andringar-i-etikprovningslagen/ (hämtad: 2020-03-19). https://www.skatteverket.se/omoss/varverksamhet/statistikochhistorik/oversiktoverbeskattnin genisverige/totalaskatterochinkomsterisverige.4.3152d9ac158968eb8fd242e.html (hämtad 2020-05-07).

Hadjipetri, Sofia – Hej då revisionsplikt – hej ekobrott. Tidningen balans.

https://www.tidningenbalans.se/nyheter/hej-da-revisionsplikt-hej-ekobrott/(hämtad 2020-04-26). https://bolagsverket.se/fo/foreningsformer/bostadsrattsforening/starta/revisor/revisor-1.1852 (hämtad 2020-04-28). https://www.fe.se/om-foretagsekonomerna/redovisningskonsult-eller-revisor/ (hämtad: 2020-04-28).

56 https://www.revisorsinspektionen.se/bli-revisor/ (hämtad: 2020-04-28).

https://www.far.se/nyheter/2013/september/andringar-angaende-revisorsexamen/ (hämtad: 2020-04-28).

Westermark, Christer - Åtta punkter om redovisningsnormer, etik och svenska skatteregler.Balans nr 1.2014. https://www-faronline-se.eu1.proxy.openathens.net/dokument/balans/2004/balans_nr_01_2004/balans_2004_n01_a 0015/?q=normer (hämtad 2020-05-07). https://www.ekobrottsmyndigheten.se/Documents/Revisorer/Revisorsanm%c3%a4lan.docx (hämtad: 2020-04-30). https://www.revisorsinspektionen.se/vanliga-fragor-och-svar/tillsyn/hur-anmaler-jag-en-revisor/ (hämtad: 2020-05-03).

Halling, Pernilla - När har revisorns tystnadsplikt? Balans nr.3. 2018. https://www-faronline-se.eu1.proxy.openathens.net/dokument/balans/2018/balans_nr_03_2018/balans_2018_n03_a 0015/?q=tystnadsplikt%20revisor (hämtad 2020-05-02). https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2020.2/357256.html (hämtad 2020-05-10). https://www.revisorsinspektionen.se/tillsyn/kvalitetskontroll/ (hämtad: 2020-05-05). https://www.revisorsinspektionen.se/tillsyn/disciplinarenden/ (hämtad: 2020-05-05). https://www.revisorsinspektionen.se/om-ri/organisation/tillsynsnamnden/ (hämtad: 2020-05-05). https://www.revisorsinspektionen.se/praxissok/ (hämtad 2020-05-08). Revisorsinspektionen - Årlig rapport 2019. Dnr 2020–367.

https://www.revisorsinspektionen.se/globalassets/webbplatsen/publicerat/arlig-rapport/arlig-rapport-2019-dnr-2020-367.pdf (hämtad 2020-05-18). https://www.revisorsinspektionen.se/globalassets/webbplatsen/publicerat/manadsstatistik/202 0/2020-04-20.png (hämtad: 2020-05-08). https://www.ekobrottsmyndigheten.se/for-dig-som-ar/revisor/ (hämtad: 2020-05-15). https://www.tidningenbalans.se (hämtad: 2020-03-11).

I dokument Revisorns anmälningsplikt vid misstanke om brott – verktyg eller börda? (sidor 56-63)