Studien har gett flera intressanta resultat som kommer analyseras. Studien har också väckt intresse för andra spännande utgångspunkter som kommit ur resultatet, som vidare kan undersökas. Fäderna till de utomäktenskapligt födda barnen har i denna studie inte getts stort utrymme. Fäderna har endast studerats utifrån det oäkta barnet. Det hade varit högst intressant att utveckla studien, möjligtvis såsom gjorts i den tredje frågeställningen, i likhet med studiet av mödrarna hade då fädernas ålder och yrke kunnat studerats. Detta hade varit komplicerat eftersom resultatet visar att majoriteten av fäderna är okända men givetvis hade de kända fäderna kunnat studeras närmre. En annan intresseväckande faktor som hade varit intressant att undersöka till följd av studiens resultat, är det faktum att en av de ogifta mödrarna i Berga under andra perioden arbetade som småskolelärarinna. En annan ogift kvinna i Bolmsö under tredje perioden bodde på fattighuset vilket också hade varit högst intressant att studera
närmare. Det hade varit av högsta intresse att se närmare på några av kvinnornas livsöden.
Frågeställning fyra. Man kan tydligt se att undersökningens resultat speglar sig i den tidigare forskningen på flera sätt. För det första visar resultatet på att utomäktenskapliga födslar är relativt ovanligt i samtliga socknar under samtliga tidsperioder. Som nämnt har den tidigare forskning, särskilt Dyberg och Håkansson påpekat att utomäktenskaplig fruktsamhet inte var speciellt utbred i Västsverige (Håkansson 1999:15, Dyberg 2019:7). Denna studies resultat speglar sig alltså i den tidigare forskningen i detta hänseende. Studiens resultat visar att den högsta procentuella utomäktenskapliga fruktsamheten i socknarna var 11,1% i Agunnaryd under första tidsperioden. I hela riket var den högsta utomäktenskapliga frekvensen 15,4%, detta under den senare perioden. Som presenterat till Tabell 1 uppvisar undersöksområdet i majoritet en lägre utomäktenskaplig fruktsamhet i relation till hela riket (se tabell 1). Att det i majoritet föds en lägre andel oäkta barn i socknarna än i hela riket är svaret på den fjärde frågeställningen. Som utläst och presenterat i Tabell 1 förekommer det en högre andel oäkta barn i Agunnaryd under första perioden jämfört med hela riket, men detta är ett undantag.
Studiens resultat pekar inte på entydiga slutsatser om det utomäktenskapliga barnafödandet kopplat till de skilda sockenprofilerna. Berga, Ryssby och Vittaryd som i jämförelse med resterande socknar i studien kan klassas som begynnande industrisocknar, uppvisar varken en utstående högre eller lägre andel utomäktenskapliga födslar än de andra. Om det är någon socken som sticker ut i andelen oäkta barn är det Agunnaryd som har en något högre andel än de övriga under den första och andra perioden. Det är genomgående förhållandevis jämnt
35
fördelat mellan socknarna gällande den utomäktenskapliga fruktsamheten under de olika perioderna, inga slutsatser dras därför till följd av sockenprofilen. Den tidigare forskningen förklarar regionala skillnaderna på olika sätt. Frykman trycker på den sociala rörligheten som kom till följd av ökad modernisering, Lindstedt Cronberg menar att det oftast kan kopplas till införandet av barnamordsplakatet 1778 och Håkansson relaterar barnafödandet till den kyrkliga inverkan på människorna (Frykman 1993, Lindstedt Cronberg 1997, Håkansson 1999). I min B-uppsats visade det sig att andelen oäkta barn som föddes i samtliga socknar under tidsperioderna ökade (bortsett från den senaste perioden i Vittaryd). Att andelen oäkta barn ökade förklarades i förra studien genom kvinnans ökade rättigheter, minskningen av de kyrkliga föreställningars betydelse samt äktenskapets förändrade innebörd (Svensson
2006:42). I denna studie kan inte samma slutsats dras, andelen oäkta barn i samtliga socknarna både ökar och minskar under de olika tidsperioderna. Därför kan inga specifika slutsatser om den förändrade andelen oäkta barn dras efter denna studie. Svaret på första frågeställningen, hur många oäkta barn som föddes i respektive församling presenteras i Tabell 2–6.
I majoriteten av fallen uppges fadern till de oäkta barnen som okänd. Något som dock utmärker sig är att endast 18% i Vittaryd under första perioden uppgavs som okända samt 16% i Tutaryd under fjärde perioden och 11% i Bolmsö under senaste perioden, detta är ett resultat som urskiljer sig. I två av de fem perioderna hade samtliga oäkta barn i Dörarp, Tutaryd och Tannåker en okänd fader. Delar av resultatet styrker Lindstedt Cronberg slutsats om att fenomenet ökar till följd av barnamordsplakatet 1778 (Lindstedt Cronberg 1997). I majoriteten av socknarna ökar eller förblir andelen okända fäder densamma mellan den första och tredje perioden. Vittaryd och Ryssby följer enligt denna studie följsamt Lindstedt
Cronbergs teori, fenomenet ökar. I Agunnaryd, Tutaryd och Bolmsö förblir andelen okända fäder förhållandevis stabil. I Berga, Dörarp och Tannåker sker en liten minskning mellan första och andra perioden. Dörarp sticker ut i studien eftersom andelen okända fäder fortsätter att öka under den tredje och fjärde perioden, något som inte sker i övriga socknar. Möjligtvis hade detta kunnat förklaras med att fäderna i Dörarp var mindre anonyma eftersom
sockenmedlemmarna hade god kännedom om varandra. Slutsatser om varför fäderna i Dörarp under den tredje och fjärde perioden tenderar att oftare vara identifierade än i de övriga kan inte med säkerhet dras.
36
De ogifta mödrarnas medelålder under första perioden var i snitt runt 28 år gammal. Under den andra perioden var medelåldern i tre av socknarna 26 år, 28 år i två av socknarna och 27, 24, och 29 i de tre övriga socknarna. I den tredje och fjärde perioden varierar medelåldern mellan 20 och 29 år. I den senaste perioden är medelåldern i majoriteten av socknarna 23 år, medelåldern i Tannåker var dock 29 år under denna period. I Berga, Dörarp, Vittaryd, Ryssby, Bolmsö och Tannåker varierar medelåldern under de olika perioderna kraftigt. I Agunnaryd och Tutaryd sker en minskning i medelåldern. Jämfört med medelåldern i hela riket under perioderna är medelåldern i socknarna äldre än genomsnittet i Sverige. Medelåldern i
socknarna är under de tidigare perioderna i snitt runt 24–29 år medan medelåldern i hela riket var någonstans mellan 20–25 år (SCB: Historisk statistik för Sverige 1967:106). En anledning till att medelåldern i socknarna var hög kan kopplas till att den informella kontrollen var hög. För att kvinnan skulle vara ”äktenskapsduglig” skulle hon uppfylla vissa krav, bland annat skulle hon helst inneha egendomar som kunde överföras till den nybildade familjen. Detta gjorde äktenskapet till en angelägenhet för hela familjen, döttrarna kontrollerades och äktenskapsmarknaden senare förlades vilket resulterade i äldre mödrar ofta på landsbygden (Svensson 2006:44). Trots att medelåldern i socknarna varierar kraftigt så motsvarar
medelåldern i socknarna under de senare perioderna medelåldern i hela riket bra. Socknarna har under den senaste perioden den övervägande lägsta medelåldern (23 år) vilket följer medelåldern i hela riket 20–25 år (SCB: Historisk statistik för Sverige 1967:106).
Studiens resultat visar att de ogifta mödrarna i majoritet inte var ovanligt unga, i de
övervägande fallen var de över 25 år gamla, dock något yngre under den senaste perioden (23 år). Detta är något som Håkansson också visar med sin studie och som detta resultat styrker (Håkansson 1999:220). Denna studie visar att antalet unga ogifta mödrar ökar under de senare perioderna. Studiens resultat speglar sig bra sett till de ogifta mödrarnas ålder i hela riket, medelåldern var både i hela riket och i socknarna som yngst under de senare perioderna, vanligen mellan 20–25 år (SCB: Historisk statistik för Sverige 1967:106). Att de ogifta mödrarna blir yngre under de senare perioderna kan kopplas till: mindre informell kontroll, befolkningsökning, kvinnornas ökade rättigheter, industrialisering/modernisering samt den förändrade synen på äktenskapet (Svensson 2006:45). Som svar på den tredje frågeställningen var den genomsnittliga åldern för en ogift moder under första tidsperioden 29,6 år, 21,3 år under andra, 26,7 år under tredje, 26,5 år under fjärde och 23,6 år under den femte perioden.
37
Under slutet av 1800-talet var det vanligaste yrkena/titlarna i hela riket tjänarinna,
hemmansägardotter och torp- eller jordbruksarbetardotter. Under första delen av 1900-talet var tjänarinna, hemmadotter och fabriksarbeterska vanligast, dock saknas många uppgifter om mödrarnas titel/yrkesbeteckning (Svensson 2016:27). Studiens resultat visar att piga var det absolut vanligast yrkesbeteckningen hos de ogifta mödrarna under tre av fem tidsperioder. Studien visar också att tjänarinna, hemmadotter och hemmansägardotter var vanliga
yrkesbeteckningar/titlar under samtliga perioder. Precis som i statistiken till hela riket och i majoriteten av de tidigare studierna saknas ett stort antal uppgifter om kvinnornas yrken också i denna studie. Men liksom både Frykmans och Lindstedt Cronbergs undersökningar visar studien att de ogifta mödrarna oftast kom ifrån det lägre samhällsskiktet, de var ofta pigor, tjänarinnor eller någon form av hemmadotter (Frykman 1993 och Lindstedt Cronberg 1997). Studiens svar på den tredje frågeställningen överensstämmer väl med den tidigare
forskningen. Det vanligaste yrket hos de ogifta mödrarna och svaret på den tredje frågeställningen är att piga var det vanligaste yrket i studiens församlingar.
Under de fem perioderna, under nästintill 90 år sker stora förändringar i samhället. Ett svar på studiens femte och sista frågeställning är att den utomäktenskapliga fruktsamheten kan
studeras med hjälp av social kontroll på flera vis. Den utomäktenskapliga fruktsamheten i socknarna kan studeras genom den formella och informella kontrollens betydelse för
människorna. Att den sociala kontrollen (formell och informell) får ta allt mindre utrymme är ett faktum. Att de ogifta kvinnorna blir yngre och yngre kan därför diskuteras i relation till den minskade sociala kontrollen. Möjligtvis var det inte lika väsentligt i de senare perioderna att särskilja ett barn till följd av en födelse inom eller utom ett äktenskap som det varit
tidigare. Religionens betydelse för människorna har också minskat mellan den första och sista tidsperioden. Den minskade formella kontrollen till följd av att människor blev mer sekulära kan därmed vara en anledning till att synen på den utomäktenskapliga fruktsamheten
förändrades (Thurfjell 2015:23). I det tidigare teorikapitlet ställdes följande frågor kopplat till de teoretiska utgångspunkterna: kan man med hjälp av antalet oäkta barn studera hur stort inflytande kyrkan hade i de olika socknarna? Kan den utomäktenskapliga fruktsamheten säga något om kyrkans förändrade roll under tidsperioderna? Detta är inga enkla frågor att besvara men med hjälp av det som Thurfjell diskuterar vill jag ändå hävda att den utomäktenskapliga fruktsamheten kan säga något om kyrkans roll och inflytande under studiens perioder. Religionens och kyrkans roll för människor förändrades mycket under studiens perioder. Under de tidigare perioderna på 1800-talet utgjorde troligtvis religionen och kyrkan en mer
38
betydande roll för många människor i jämfört med de senare perioderna under 1900-talets mitt. Kristendomen förknippades länge med tunga dogmer, riter, en morallära som människan skulle leva efter. Under 1900-talet skedde förändringar, naturvetenskapen tog större plats men det skedde också en förändring i innebörden av att vara kristen som förändrade de tidigare samhällsnormerna. Att kalla sig för kristen och leva efter en religion gick från att vara något självklart och allmänt till att bli personligt och privat. Tidigare etablerade sanningar och normer ifrågasattes och ansågs förlegade. Att exempelvis medelålder hos de ogifta mödrarna sjunker kan därför kopplas till kyrkans minskade betydelse för människor, äktenskapet var inte längre lika förenat till barnafödandet som tidigare. Med hjälp av teorin social kontroll och sekulariseringsteorin kan den utomäktenskapliga fruktsamheten absolut studeras, exempelvis genom hur religionens minskade roll kan ta sig i uttryck (Thurfjell 2015:40).
Den utomäktenskapliga fruktsamheten kan också studeras med hjälp av hur den social kontrollen kan kopplas till mödrarnas yrken. Majoriteten av de oäkta mödrarna tillhörde det lägre samhällsskicket, studien visar att de vanligen arbetade som pigor. Till följd av ett oäkta barn inskränktes kvinnornas ökade arbetsmöjligheter. De ogifta mödrarna kontrollerades som sagt av den formella och informella kontrollen, skulden och skammen från kyrkan, samhället och sockeninvånarna raserade möjliga yrkesutvecklingar. Med fenomenet social kontroll kan man studera hur kontrollen skulle avskräcka människor från utomäktenskaplig fruktsamhet. Den informella kontrollen skulden och skammen skulle avskräcka människor, den formella kontrollen avskräckte också genom de begränsade möjligheterna för det oäkta barnet. Yrkesmöjligheterna begränsades både för en ogift moder och ett oäkta barn, ett oäkta barn fick inte ingå i skråväsendet och hade inte full arvsrätt efter sin moder och fader förrän 1970 (Svensson 2006:1). Som svar på frågeställningen om utomäktenskaplig fruktsamheten och fenomenet social kontroll, så kan fruktsamheten studeras med hjälp av fenomenet bland annat utifrån hur människor avskräcktes från osedlighet. Människor avskräcktes främst genom ekonomisk och social utsatthet. Samhället var uppbyggt för att avhålla människor från
utomäktenskaplig förbindelse genom sociala och ekonomiska hot. Med den sociala kontrollen kunde samhällets och kyrkans löfte om ett tufft liv upprätthållas åt den som ägnat sig åt utomäktenskaplig osedlighet.
Något som skiljer denna studies resultat mot den tidigare forskningen är att förekomsten av utomäktenskaplig födsel skulle vara vanligare förekommande i socknar med en begynnande industri, än i de mer agrara jordbrukssocknarna (Dyberg 2019:38). Berga, Ryssby och
39
Vittaryd representerar de mer ”industrialiserade socknarna” i denna studie och de resterande räknas till mer agrara socknar med en jordbrukssockenprofil. Dock hade möjligtvis resultatet visat på annorlunda om det hade varit socknar som tydligare kännetecknats som begynnande industrisocknar. Att andelen utomäktenskapliga födslar i Berga, Vittaryd och Ryssby inte i övervägande av fallen är större än i de andra socknarna kan förklaras på olika vis. Det hade kunnat förklaras med socknarnas olika höga och låga födelsetal, detta kan ge utslag för en oproportionerlig procentsats eftersom det i vissa fall bara påträffats ett fåtal
40